Att använda Tolk i mötet med en patient med språksvårigheter är förenat med motstridiga erfarenheter. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor anser att en Tolk bland annat kan utveckla och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient. Via Tolken kan sjuksköterskan uttrycka sin omsorg kring patienten. Trots detta används Tolk i begränsad utsträckning. När Tolk inte används kan patienten uppleva att han eller hon inte blir förstådd eller blir tagen på allvar.

I dagens svenska samhälle talas många språk, där språket är en central del i kommunikationen mellan människor. För att åstadkomma en god vård är det viktigt att kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare fungerar. För att språket inte skall vara ett hinder inom vården krävs det i vissa situationer att vårdare använder sig av auktoriserade Tolkar. En Tolk underlättar kommunikationen mellan vårdare och patienter med språksvårigheter inom hälso- och sjukvården. Brist på Tolkanvändning i vården kan medföra till att patientens grundläggande behov inte synliggörs och leda till fel diagnostisering och bristande följsamhet från patienten.

Det bakomliggande grundsyftet till den nya Förvaltningslagen (FL), som 1986 ersatte den äldre Förvaltningslagen (ÄFL), var främst att förbättra förvaltningens service och stärka rättssäkerheten. För att alla samhällsgrupper ska omfattas av ett sådant rättsskydd krävs att kommunikationen inte är ett hinder vid kontakter med myndigheter. För att överbrygga detta hinder finns FL:s 8 § som uppmanar myndigheter att anlita Tolk vid behov. Vissa anser dock att denna Tolkregel idag inte är tillräckligt tydlig, har en vag ordalydelse och ett syfte som kan uppfattas mer som en uppmaning än en skyldighet. Lagrummet ger utrymme för Tolkning vilket lägger ett ansvar på myndigheten att själv avgöra när riktlinjerna bör följas.

Bakgrund: Den ökade immigrationen i Sverige innebär ökade krav på vården att uppfylla Hälso- och sjukvårdslagens stadgar om rätt till vård på lika villkor. Vården har skyldighet att anlita Tolk vid behov för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling. Socialstyrelsen rekommenderar auktoriserad Tolk och enligt svensk Förvaltningslag ska Tolk anlitas när en myndighet har att göra med en person som inte behärskar svenska. Kommunikation är centralt inom omvårdnad och utgör grunden i alla mänskliga möten. En förutsättning för att god kommunikation ska kunna uppnås är att sjuksköterskan och patienten förstår varandras språk.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor använder professionell Tolk som verktyg i omvårdnaden av patienter som inte behärskar det svenska språket samt hur kommunikationen möjliggörs då professionell Tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad användes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på samma klinik. I resultatet framkom att professionell Tolk användes i begränsad utsträckning och att sjuksköterskor istället främst tog hjälp av anhöriga och flerspråkig personal för att kommunicera med patienter som inte behärskar det svenska språket. Endast ett fåtal sjuksköterskor i studien kände till att språkTolkservice erbjuder telefonTolkning och sjuksköterskorna såg fler nackdelar än fördelar med tjänsten.

Kommunikation är ett viktigt redskap för att förmedla information och få kontakt med andra människor. Ett sätt att lösa de problem som uppstår i samtal med patienter som inte talar samma språk är att använda Tolk. Tolken har två uppdrag eftersom han eller hon företräder både patient och vårdpersonal. Tolkens uppgift är att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte talar samma språk, hans eller hennes roll är att vara neutral i det som sägs mellan patient och vårdpersonal. För att uppnå en nära relation till patienten behöver vårdpersonal och Tolk vara engagerade och tillgängliga i kommunikationen med varandra och patienten.

Sveriges befolkning utgjordes år 2009 av 14 % utrikesfödda vilket kan leda till kommunikationsbrister inom bland annat vården. Det är viktigt att kartlägga eventuella kommunikationsproblem för att kunna arbeta för en patientsäker vård där auktoriserad Tolk används som ett kommunikationsverktyg. Tidigare studier har visat på att det även i andra länder, så som Australien och Tyskland, finns en problematik vad gäller kommunikation och brist på Tolkanvändning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av Tolkanvändning. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes på en avdelning på en kvinnoklinik i södra Sverige.

En del av de klienter som är aktuella inom kommunernas socialtjänst är i behov av Tolk i mötet med socialsekreterare, eftersom saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Detta är något som inte tas inte upp på socionomprogrammet och det tycks som om åsikterna om Tolkanvändning inom det sociala arbetes praktik går isär. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån ett professionellt perspektiv, förstå socialsekreterares uppfattning om Tolkanvändning i kommunikationen med de klienter som inte behärskar det svenska språket. Frågeställningarna är vad som är utmärkande för det Tolkade samtalet samt vilken betydelse Tolkens egenskaper har. Empirin i examensarbetet har samlats in genom informella, tematiserade intervjuer med socialsekretare som handlägger försörjningsstöd eller utreder barn- och familjeärenden inom socialtjänsten.

Idag är kommunikation genom Tolk vid olika myndigheter ett vanligt förekommande företeelse tack vare att det bor många människor med ett annat språk än svenska som modersmål. Syftet med min uppsats är att studera om och i så fall hur språkproblemet påverkar klienternas ärende när man vänder sig till socialtjänsten och behöver anlita Tolk. Frågan uppsatsen försöker ge svar på är hur språkproblemet upplevs av parterna, hur de ser på Tolkens medverkan och hur nöjda eller missnöjda de är med Tolken. Jag har använt mig av kommunikationsteorin och särskild Habermas teori om kommunikativ handlande. Studien är utförd enligt den kvalitativa intervjumetoden.

För att kunna tillhandahålla god vård krävs att både vårdpersonal och patienter känner sig trygga i sin relation och kan kommunicera på ett meningsfullt sätt. De flesta anmälningar som Socialstyrelsen får ta emot varje år handlar om patienter som inte är nöjda med vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Tidigare forskning visar att det är viktigt med en kunnig och kompetent Tolk för att kunna kommunicera tillfredsställande med patienter som inte talar eller förstår svenska flytande. På vilket sätt påverkas vårdrelationen mellan distriktssköterska och patient av att en Tolk finns med i mötet? Är det nödvändigt för att bygga upp en fungerande vårdrelation eller är det tvärtom så att möjligheten att få en god vårdrelation störs?Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur vårdrelationen påverkas vid användande av Tolk.

Det här arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta Tolk används vid utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har någon betydelse för elever med svenska som andraspråks resultat i skolan. Föräldrars delaktighet i sina barns skola är en viktig faktor för att stärka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvärdighet i skolan och därför är det viktigt att föräldrar som inte behärskar svenska ska ha samma förutsättningar att hjälpa sina barn som föräldrar till barn med svenska som modersmål. Enkätstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. Några skolor hade många elever med svenska som andraspråk, andra hade några få.

Kommunikation mellan vårdpersonal och patient är centralt vid möten i vården och för vårdandet. Språket är ett viktigt verktyg för att kommunicera. Enligt Socialstyrelsen medför brister i kommunikationen en risk för patientsäkerheten. Hur sker då kommunikation i vården när det finns språkförbistringar? Syftet med detta arbete är att beskriva patienters erfarenheter och upplevelser av kommunikation i möten med vårdpersonal när det föreligger språkförbistringar.

Allt fler personer i det svenska samhället kommer från en annan kultur än den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero på ett eget val eller att omständigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för såväl god vård som för delaktighet.Syftet med denna studie är att beskriva icke svensktalande personers känsla av delaktighet i vårdmötet med och utan Tolk.Studien är en kvalitativ intervjustudie.  Det erhållna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att undersöka hur sex socialsekreterare vid socialjouren i Göteborg använder sig av Tolk vid akuta omhändertaganden och placeringar av barn med annat modersmål än svenska.Vi har använt oss av kvalitativ ansats för att undersöka detta eftersom vi ansåg denna metod bäst bemöta vårt syfte och frågeställning och ge oss en möjlighet att ställa följdfrågor och få djupgående svar av våra informanter. Vi har använt artiklarna tre och tolv i Barnkonventionen som tema och sedan analyserat vår empiri utifrån kommunikationsteori, barnets åldrar, kristeori och teori om dagordningsmakt då vi ansåg att dessa ingångsspår tillsammans ringar in de flesta av de faktorer man som socialsekreterare arbetar utifrån med barn. Resultat och analys av empirin visade att socialsekreterarna har som mål att jobba utifrån barnens bästa och att tankesättet om vad som är barnets bästa är implementerat i deras arbete. Detta framgick tydligt hos samtliga av våra informanter liksom ansatsen att alla barn ska ges information och tillhandahållas möjligheter att uttrycka sin åsikt i enlighet med barnkonventionen. Paradoxalt nog visade resultatet och analysen även att det inte alltid är så enkelt att överföra detta i praktiken.

Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med Tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten.Sjuksköterskor med erfarenhet av Tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys.Tre huvudkategorier hittades: trygghet, Tolkteknik och kulturella aspekter.