Inverkan av röjning och gödsling på mikrofibrillvinkeln i tallens (Pinus sylvestris L.) ungdomsved
SkogsskötselVedcellCellväggKambial ålderVedegenskaperKvalitetJuvenilSilvicultural regimeWood cellCell wallCambial ageWood structureQualityJuvenile
Tall (Pinus sylvestris L.) är ett av Sveriges viktigaste trädslag. Med ökad efterfrågan på vedråvara samt ökade krav på naturavsättningar är det viktigt att öka produktionen i skogen. Röjning och tidig gödsling ger ökad volymproduktion men kan ge icke önskvärd påverkan på vedegenskaper som ökad mikrofibrillvinkel (MFV). MFV är vinkeln mellan mikrofibrillerna i cellväggens S2-lager och cellens längdaxel och påverkas av ståndort samt konkurrensen om ljus och näringsämnen. Höga MFV resulterar i sämre kvalitet på papper och sågade trävaror. Målet med denna studie var att undersöka huruvida fyra behandlingar; behandling 1, obehandlad kontroll, ingen röjning, ingen gödsling; behandling 2, röjning till 3000 stammar ha-1, ingen gödsling; behandling 3, ingen röjning, gödslat sedan 1997 med 100 kg N ha-1 årligen; behandling 4, röjning till 3000 stammar ha-1 och gödslat en gång 1997 med 100 kg N ha-1 påverkade MFV hos 17-åriga tallar. Detta uppfylldes genom att mäta sprickorna inducerade i vedcellernas S2-lager genom upprepad uppfuktning samt torkning av frilagda vedceller. Resultatet visade att tre år efter behandling gav röjning och årlig gödsling en ökad MFV jämfört med obehandlad kontroll, med den största ökningen för årlig gödsling. Sex år efter första behandlingarna gav samtliga behandlingar en ökad MFV jämfört med obehandlad kontroll och ökningarna var större än tre år tidigare. Röjning, årlig gödsling samt röjning/gödsling påverkade generellt den förväntat gradvisa nedgången från märg till bark på så sätt att MFV ökade med ökande kambial ålder. Variationen i MFV kunde i denna studie inte helt förklaras av kambial ålder, diameter i brösthöjd, trädhöjd, krongräns, antal grannar inom en meter, avstånd till märg eller årsringsbredd. Resultaten visar att man genom olika behandlingar kan påverka MFV i tallens ungdomsved och därmed pekar resultatet också på att det finns möjligheter att utveckla skogsskötselsystem med vilka man kan producera ved av önskad kvalitet.