Sök:

Sökresultat:

57 Uppsatser om Landskapsplanering - Sida 1 av 4

Ekosystemtjänster som planeringsverktyg : 2 studier av hur ekosystemtjänster kan inkluderas i samhälls- och landskapsplanering

Detta examensarbete handlar om hur ekosystemtjänster kan användas i planeringen och utvecklingen av urbana landskap. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får direkt och indirekt av naturen. I arbetet identifieras och utvärderas urbana ekosystemtjänster på ett kommunalt utvecklingsprojekt som ska exploateras för handel och bostäder, från öppen jordbruksmark. Människan är beroende av jordens ekosystem och de tjänster de genererar, men människan har i allt snabbare takt och i högre grad påverkat ekosystemen och cirka en tredjedel av jordens ekosystemtjänster är idag hotade eller överutnyttjade (MA 2003). En bidragande orsak till detta är den intensiva urbaniseringen och därför är det viktigt att ta hänsyn till ekosystemtjänster vid samhälls- och Landskapsplanering.

Ett gestaltningsförslag till Järnvägsparken i Gällivare

Uppsats för avläggande av kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design. 21 hp.

Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det?

Syftet med denna studie är att beskriva det första skedet av introduktionen av ekologisk Landskapsplanering (ELP) i svenskt skogsbruk. Detta har gjorts genom att försöka besvara ett antal frågeställningar: ? Vad är ekologisk Landskapsplanering? ? Hur har framväxten av ekologisk Landskapsplanering skett? ? Varifrån kom ideerna? ? Vilka var orsakerna till att man började med ekologisk Landskapsplanering? ? Vilken roll har ekologisk Landskapsplanering haft för förändringen mot ett mer miljöanpassatsvenskt skogsbruk? Dessa frågor har diskuterats vid intervjuer gjorda med forskare, företrädare för storskogsbruket och representanter från övriga skogssektorn. ELP anses vara ett värdefullt redskap i arbetet med att kombinera produktions- och miljömålet i den nu gällande skogspolitiken och har kommit i gång inom flera skogsbolag under de senaste åren. Dess huvudsakliga inslag är att ta fram beslutsunderlag som beskriver hur skogslandskapet ska skötas och utvecklas efter vissa uppställda mål.

Att planera för vilt

Denna uppsats undersöker vilken plats viltvård har i Landskapsplaneringssammanhang, samt försöker ta reda på hur landskapsarkitektens möjligheter att verka för goda viltförhållanden och biologisk mångfald ser ut. Genom att granska och problematisera begreppet viltvård försöker jag ge en bild av vad begreppet innebär. Jag tittar sedan på hur man arbetar med viltvårdsfrågor inom några av Sveriges myndigheter idag och försöker, genom intervjuer med anställda på Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen, utröna vilken plats landskapsarkitekten har i det arbetet. Studien antyder att landskapsarkitekten varit närvarande i arbetet med viltvård tidigare, men verkar inte förekomma inom de studerade myndigheternas arbete med viltfrågor idag. Det finns ett behov av överblick och områdesövergripande kompetens inom viltvårdsarbetet och myndigheterna antyder en önskan om att bredda sin kompetens.

Tesauruskonstruktion i ämnet landskapsplanering

This research paper is a thesaurus construction for the interdisciplinary subject of landscape planning. The personnel doing the indexing of documents at the Swedish University of Agricultural Sciences had earlier expressed a need for such a work within the fields of Landscape Architecture and Landscape Engineering. However our objective was not to create a complete thesaurus, but instead a basic construction which the personnel at the Agricultural University could expand upon. The actual construction is based upon ISO 2788-1986, Documentation Ð Guidelines for the establishment and development of monolingual thesauri, and Aitchison, Gilchrist and BawdenÕs Thesaurus Construction (1997). The line of enquiry taken has dealt with the problems relating to the collection, selection and control of indexing terms.

Med barnens ögon : en studie över hur jag som landskapsarkitekt kan avläsa en skolgård utifrån ett barns perspektiv

För att komplettera mitt ansvarstagande och mitt framtida inflytande som landskapsarkitekt, syftar denna studie till att förbättra min inlevelse i hur barn använder och upplever sin fysiska omgivning.

En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering : ett vattendrag i det skånska landskapet

En utmaning för interkommunal och multifunktionell Landskapsplanering: Ett vattendrag i det Skånska landskapet En landskapsplanerare måste ta hänsyn till allt fler aspekter i sin planering. Planeringen ska bland annat baseras på delaktighet av de inblandade, ta hänsyn till miljö, framtidens klimat och det allt större behovet av tätortsnära rekreationsområden. Syftet med detta arbete är att, genom att titta på Segeå se om ett vattendrag kan användas som rekreationsområde som höjer de sociala värdena för tätorterna. Allt fler flyttar till städerna vilket skapar behov av att bygga fler bostäder samtidigt som de nationella miljömålen ställer krav på myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap och mycket mer. Städerna förtätas medan behovet av rekreationsytor blir allt mera påtagligt.

Markanvändning och ekosystemtjänster i en gradient från borealt till alpint landskap ? Vilhelmina Model Forest

Begreppet ekosystemtjänster kan användas för att tydliggöra värdet av landskapets funktioner och därmed underlätta kommunikation mellan markanvändare då olika intressen konkurrerar. Emellertid finns det få studier som inkluderar en kvantitativ eller kvalitativ värdering av ekosystemtjänster på landskapsnivå. I detta arbete har markanvändning och ekosystemtjänster studerats i ett landskapsperspektiv, med Vilhelmina Model Forest (VMF) som studieområde. Den övergripande frågan i VMF är hur rennäring kan kombineras med andra markanvändningsintressen, huvudsakligen skogsbruk. Syftet med studien var att göra en kvantitativ värdering av markanvändningsintressen och ekosystemtjänster.

Landskapsplanering ur ett hållbarhetsperspektiv :

Environmental problems are accelerating with energy consumption and the release of greenhouse gases as the major issues. This affects landscape planning mostly through environmentally hazardous transportation and heating of buildings. In environmental work, the term "Sustainable development" is often used. This term was coined in the Bruntland report in 1987. A number of frameworks have been developed to clarify the term and to remind the user about relevant aspects of sustainability.

Att stimulera närodlade livsmedel i svenska kommuner : hur kan arbetet inom kommunal planering stimulera närodlade livsmedel?

Kommunal planering har en viktig betydelse i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Livsmedel kommer alltid att vara en av grundstenarna i ett sådant samhälle men det är ofta ett förbisett område i dagens samhällsplanering. I tider då global uppvärmning, en ökande världsbefolkning och sinande oljereserver blir allt tydligare hot för vårt samhälles existens har lokal livesedelsförsörjning blivit ett alltmer uppmärksammat ämnesområde inom planering. Denna magisteruppsats i Landskapsplanering på Sveriges Lantbruksuniversitet ? SLU undersöker hur svenska kommuner jobbar med att stimulera närodlad mat.

Intervjuundersökning om landsbygdens krafter och mekanismer : underlagsutredning för landsbygdsprogram i Hässleholms kommun

This final thesis is a basic inquiry into a countryside programme for the municipality of Hässleholm. By interviewing people who live in the countryside in the municipality of Hässleholm I?ve tried to get a picture of how the thoughts on development of countryside are. Trough these interviews I?ve also tried to find out how people on the countryside defines the concept of countryside.

Teorier om socialt liv på offentliga platser : med applicering på Selma Lagerlöfstorg

The undergraduate thesis "Theories on Social Life in Public Places - Applied to Selma Lagerlöf's Torg" consists of two parts: the first part presents theories concerning social life in public places; the second part presents a program for developing Selma Lagerlöf's Torg (a center in a suburb to Gothenburg) into a well-functioning social environment, i.e. a place where the social life has positive consequences on its participants and on society..

EPDM-gummigranulat : som material, egenskaper och möjligheter

EPDM-gummigranulat är ett för Sverige relativt nytt material som fått en snabbt ökad användning inom bland annat anläggningen av utemiljöer. EPDM-gummit (Eten-Propen-Diengummi) som granulatet tillverkas av har flera goda egenskaper som bland annat UV-, värme-, och väderbeständighet, vilket gör granulatet till ett mycket användbart material i utemiljön. Genom sina egenskaper har EPDM-gummigranulat, även kallat gummigranulat, fått ett brett användningsområde i våra utemiljöer och finns dessutom att få i olika utföranden; platsgjuten markbeläggning, färdiga plattor, fyllnadsmaterial till ex. konstgräs och även i en rad andra varianter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på teknisk och erfarenhetsmässig kunskap om EPDM granulat och med den informationen sammanställa ett underlag kring materialet, då riktad främst till landskapsingenjörer, landskapsarkitekter, projektörer och beställare. Med EPDM-gummigranulatet har nya möjligheter skapats inom projekteringen av utemiljöer där bland annat materialets formbarhet, möjligheten att skapa ett fallskyddsunderlag som även underlättar framkomligheten för funktionshindrande samt potentialen att få materialet i en mängd olika kulörer etcetera gjort att det fått en snabb introduktion som markbeläggning. Formbarheten och de olika kulörerna gör det möjligt att skapa nya spännande, originella och hållbara installationer i såväl utemiljö som innemiljö.

Regementsgatan som del i landskapet : en diskussion om sociala följder av ny bebyggelse i anslutning till Slottsparken

Täthet, blandning och social bärkraft är kriterier som idag förespråkas på flera håll inom samhällsplaneringen. I stadsomvandlingsprojekt uppkommer många gånger intressekonflikter mellan bebyggelse och grönområden. Grönområdens positiva hälsoaspekter såväl som dess egenvärden är inom planeringen svåra att resonera bort såväl kompromissa kring. Det är lätt att de värden som framförs antingen accepteras eller åsidosätts helt med hänsyn till att omvandlingen i alla fall leder till ett tillskott av bebyggelse. För att kunna bidra till en dialog behövs fler kort på bordet.

Grönskan i Staden : grönstrukturens utveckling, funktioner & innehåll

The report by Boverket (2004), Hållbara städer och tätorter i Sverige - ett förslag till strategi says that large and somewhat intact green areas are better than severalsmall. Linking rural natural areas with the city's green areas, improves the opportunities for recreation and biodiversity (Boverket 2004). To create this, there isneed for a green structure in the city and its surroundings. But how to create this structure and what are the problems with the green areas in the city today? Thescenario that more and more people choose to settle in urban areas is a trend which not appears to decline, and at the same time our green spaces in cities and ruralareas decreases (Boverket 2007).

1 Nästa sida ->