Brukarmedverkan omfattas av flera begrepp som till synes verkar betyda samma sak. Uppsatsens syfte är att analysera dessa begrepp men även att undersöka hur Brukarmedverkan på allmänna platser fungerar..

När flera parter går in i en samverkansprocess för att diskutera lösningar i en problemställning eller arbetar mot en särskild artefakt faller det sig naturligt att parterna bär med sig olika erfarenheter in i arbetet. Den här kandidatuppsatsen belyser hur samverkansprocessen kan se ut när brukare och tjänstemän arbetar sida vid sida i ett gemensamt byggprojekt. En diskussion förs kring Brukarmedverkan och vad som ligger bakom ett reellt inflytande i en planeringsprocess. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att få en ökad förståelse kring Brukarmedverkan i planeringsprocessen. Målet med den här uppsatsen är att diskutera vilka faktorer som har påverkat samverkansprocessen mellan brukare och byggherre i fallstudien.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av Stockholms stads renoveringsprojekt Järvalyftet som fallstudie söka skapa förståelse för hur nyckelaktörer vid renoveringar av bostadsområden ser på och använder sig av Brukarmedverkan. För att nå denna förståelse ämnar jag att besvara följande frågeställningar: Hur uppnås ett aktivt deltagande hos de boende? På vilka teorier eller erfarenheter grundar sig projektörernas syn på Brukarmedverkan? Vilka effekter förväntar sig de ansvariga att ett deltagande från de boende ger? Mitt empiriska material utgörs av en fallstudie av renoveringsprojektet Järvalyftet inom Stockholms kommun. För att granska detta har intervjuer med aktörer med inflytande över processen gjorts och exempel från tidigare brukarinflytandeprojekt använts. För att analysera materialet använder jag mig av Ju?rgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och Abdul Khakees utvärderingsmodell av kommunikativa processer.

Studien handlar om Brukarmedverkan, brukarinflytande och makt utifrån frukostmöten som anordnas av utredningsgruppen inom individ- och familjeomsorgen vid socialtjänsten iBiskopsgården, Göteborg.Syftet har varit att ta reda på hur makt, Brukarmedverkan och brukarinflytande tar sig uttryck under utredningsgruppens frukostmöten, med hjälp av brukares och socialsekreterares beskrivningar avdessa samt med hjälp av observationer under två frukostmöten. För att kunna besvara syftet har vi haft hjälp av följande frågeställningar;? Vad är syftet med frukostmötena?? Vems agenda styr frukostmötena?? Hur ser kommunikationen ut under frukostmötena?? Hur ser rollfördelningen ut under frukostmötena?? Vad får man ut av att delta på frukostmötena?? Vilka förväntningar och känslor är förknippade med frukostmötena?Uppsatsen bygger på ett kvalitativt material där vi använt oss av observationer och intervjuer som metoder. Vi har intervjuat tre brukare och tre socialsekreterare samt gjort deltagande observationer under två frukostmöten.Det vi funnit är att Brukarmedverkan och brukarinflytande tycks vara svåra begrepp och svåra saker att arbeta med. Trots detta är det något som upplevs som positivt av såväl brukare som socialsekreterare.

Detgår att läsa i en rapport från socialstyrelsen att det finns ett stort behov avatt utveckla och utvärdera metoder samt pröva om dessa kan anpassas för grupperdär brukarinflytande idag saknas. Detta är enkvalitativ studie om barn och ungdomars Brukarmedverkan samt inflytande. Syftetmed studien är att undersöka de professionellas syn på barn och ungdomarsBrukarmedverkan samt brukarinflytande i stödgrupper för unga som bevittnatvåld, missbruk och/eller psykisk ohälsa. Studien görs på uppdrag från RegionHalland. Metoden som använts är kvalitativ metod vilket innebär att man harstuderat olika individers upplevelser av det fenomen som undersökts.

Denna uppsats handlar om stadsodling och Brukarmedverkan. Med Brukarmedverkan menas att invånarna får ökat inflytande över stadens utformning genom att de själva deltar i förvaltningen av platser. I det här fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom människors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats där odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsområden samt bidra till en tryggare plats och i förlängningen ökad jämställdhet? Brukaravtal är ett avtal som upprättas mellan kommun och en grupp invånare som genom avtalet får möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.

This qualitative study examines the participation that older people have in their own home care by exploring experiences of care workers. We will investigate to see if there are limitations due to financial implications in the sector. Modern day care of the elderly in Sweden is facing increasing pressures to both show cost savings whilst maintaining the same levels of service within the community. It is becoming more essential for older people to participate in their own care for the sake of their health and well-being. The method that we used for data collection was qualitative interviews.

Alla människor behöver tillgång till kvalitativ utomhusmiljö i närheten av sina hem. Forskning och studier påvisar sambandet mellan utevistelse och bättrehälsa, naturen har stor påverkan på människor både psykiskt och fysiskt.Därför måste gestaltningen av våra närmiljöer ge utrymme för kvalitativa naturnära utevistelser, speciellt på äldreboenden. Som gammal har man svårt att röra sig ute i naturen som man gjorde tidigare, men behovet av detkvarstår. Sveriges befolkning blir äldre och äldreboenden blir färre. På äldreboenden samlas människor som har svårt att klara av sin vardag själva.

Inom landskapsarkitekturen används digitala verktyg frekvent och den mänskliga kroppen används allt mindre i arbetet. När vi rör oss mindre ute på platser som ska projekteras riskeras den fysiska kontakten och förståelsen för utemiljöer att gå förlorad. Den här uppsatsen undersöker exempel på hur dans kan bidra med förståelse och kunskap om de utemiljöer en trädgårdsingenjör arbetar med. Genom 1) en fallstudie av Anna Asplinds dansperformance 'Dancewalks', 2) en litteraturstudie av paret Halprins (koreograf Anna Halprin och landskapsarkitekt Lawrence Haprin) samarbete och 3) en fallstudie av Carola Wingrens arbete med dans i undervisning av landskapsarkitektstudenter, belyser uppsatsen olika möjligheter att involvera dans i platsutvecklande processer i offentlig utemiljö. När hela kroppen och alla sinnen involveras genom dans, kan kroppslig kunskap om rum, rörelser och krafter erhållas. Genom dansmetoder som bryter rörelsemönster på offentliga platser kan sociala normer och territorium synliggöras.

User participation in the planning process of renewing the yards of existing residential areas was introduced in Sweden in the 1970s. It arose as a solution to many of the problems which became common in the residential areas built within the Swedish million program. The aim with the million program was to build one million homes within ten years. The same year as the million program was completed, in 1975, government subsidies to improve the residential yards were introduced. One of the conditions to get the subsidies was that the residents had to be involved in the planning process.

SAMMANFATTNINGPartnering är ett samverkansarbete mellan olika aktörer i ett byggprojekt där alla strävar mot gemensamma mål, vilket bidrar till ett mer hållbart byggande. Metoden härstammar från USA och har börjat implementeras allt mer i den svenska byggbranschen. ByggDialog är ett företag som arbetar enbart med partnering och strävar efter att förändra arbetssättet i dagens byggbransch. Kundens behov och önskemål sätts alltid i fokus, men för att skapa ett bättre samarbete bör kunden dela ByggDialogs värderingar. Resultatet av ett bra partneringarbete ger ett team som har en öppen dialog och arbetar mot samma mål.

Sociotopkartering är en analysmetod för att få fram de sociala och kulturella värdena i utemiljön. I den här metoden har brukarna en central roll. Resultatet är en karta som används som arbetsmaterial för politiker och tjänstemän. Jag ville undersöka hur metoden fungerar på en mindre ort eftersom den ursprungligen är framtagen för Stockholm. Östervåla i Heby kommun ligger i startgroparna för att arbeta fram en fördjupad översiktsplan för orten och blev därför min fallstudie.Arbetet har utförts med utgångspunkt i Stockholms sociotopkartering.

What gives a place meaning for it?s users? The intention of this paper is to investigate how landscape architecture is able to form places that evoke involvement from it?s users. Ideas within architectural theory such as territoriality space and place is being explained and used when analyzing several different case studies. The places for my case studies are all distinct in their expression and can all most be treated as objects on their own. In my case studies I came to the conclusion that a designer can work in many different ways to create a site that appeals to it's users, but that it is the sites that allow users to interact that become meaningful places..

I januari 2011 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen och förband sig därigenom att med sitt rättssystem och sin administration leva upp till dess värden. Konventionen trädde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar sig i allmänhetens perception av landskapen. Föreliggande rapport är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa studien har 348 planeringsunderlag från 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges 21 länsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de aspekter av den europeiska landskapskonventionen som jag menar är av stor vikt vid uppförandet av landskapsanalyser.

Sammanfattning Bakgrund: När människor blir patienter inom psykiatrisk vård upplever de sig ofta utlämnade till andras välvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vården kan ibland vara svår att särskilja. Det finns en stor aktualitet i ämnet delaktighet då patienters rättigheter, självbestämmande, inflytande och ansvar i vården på många sätt står i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vård Metod: Metoden är en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras på en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att få veta, att utgå från patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekräftelse i vårdrelationen är viktigt för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Om en patient har en känsla av att bli sedd, hörd, förstådd, respekterad som individ och bekräftad av vårdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstå och utgöra en god grund för delaktigheten.