Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av Utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på Utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med Utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om Utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna.

Syftet med denna studie är att studera verksamma pedagogers uppfattning om Utomhuspedagogik samt om de märker någon skillnad på barngrupper om de använder sig av Utomhuspedagogik i sin verksamhet. Studien har genomförts med hjälp av elektronisk enkätundersökning. Verktyget som användes var google drive.Undersökningen visar att pedagogerna använder sig av Utomhuspedagogik i sin verksamhet och pedagogernas uppfattning stämmer ganska bra överens med Utomhuspedagogikens teori..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på förskollärares syn på Utomhuspedagogik i förskolan. Våra frågeställningar var: Hur definierar förskollärare begreppet Utomhuspedagogik? Hur beskriver förskollärare användningen av Utomhuspedagogik i praktiken? I vår studie intervjuade vi åtta förskollärare på sex olika förskolor. Resultatet visar att samtliga deltagare säger sig använda sig av Utomhuspedagogik fast på flera olika sätt. En del av deltagarna sa sig använda sig av Utomhuspedagogiken på ett medvetet sätt medan övriga såg utevistelsen i sig som Utomhuspedagogik.

I vår studie kommer ni som läsare få läsa om Utomhuspedagogik. Vårt syfte har varit att få en inblick i vad Utomhuspedagogik är, även att få mer kunskaper om hur Utomhuspedagogik uppfattas inom aktuell forskning men även av de som arbetar i förskolor med den specifika inriktningen. Vi avser därmed försöka få en mer nyanserad bild av Utomhuspedagogik. De frågeställningar vi utgått från har varit vad Utomhuspedagogik betyder för pedagogerna? Finns det några nackdelar enligt pedagogerna, och i så fall vilka är dessa? Och den sista frågan vi ställt är om det ställs några specifika krav på pedagoger som arbetar i förskolor med en utomhusinriktad pedagogik?.

Sammanfattning Mitt syfte var att undersöka elever och lärares inställning och uppfattning om Utomhuspedagogik i en mångkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om Utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lärare som arbetat med Utomhuspedagogik under några år om deras tankar om att lära utomhus. Både lärare och elever var väldigt positiva till Utomhuspedagogik och uppfattade det som lättare att koncentrera sig och fokusera på lärandet när de var utomhus och hade lektioner. Läraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd tråd genom all undervisning och att de arbetade språkutvecklande när de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska språksvaga. Eleverna önskade mer Utomhuspedagogik och läraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av Utomhuspedagogik i en mångkulturell skola..

Syftet med denna uppsats är att på en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna använder sig av Utomhuspedagogik och i så fall när och om den används. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika årskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lärare på vår valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger använde sig av Utomhuspedagogik men i varierande omfattning.Resultatet visade även att vår hypotes om att Utomhuspedagogik användes mer i de yngre årskursena stämde..

Syftet med detta utvecklingsarbete är att öka kunskapen om Utomhuspedagogik för lärare så att metoden ska kunna utveckla barns lärande i förskola och skola..

Jag vill med denna uppsats undersöka hur Utomhuspedagogik kan användas som komplement till undervisningen inomhus. Detta genom frågorna: Vad kan Utomhuspedagogik bidra med i undervisningen? Hur kan undervisningen bedrivas i uterummet? Hur ser några verksamma pedagoger på lärande genom Utomhuspedagogik? Finns det hinder, i så fall vilka uppfattar dessa pedagoger vid användandet av Utomhuspedagogik? För att få svar på frågorna har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksanna pedagoger. Som jag sedan analyserat. Analysen av intervjuerna visar att Utomhuspedagogik kan bidra med mycket i undervisningen.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för biologilärares inställning till sambandet mellan lärande och undervisning av biologi med Utomhuspedagogik som pedagogisk metod. Frågor som vi också ställde var vilka faktorer som främjar respektive begränsar användandet av Utomhuspedagogik. Undersökningen som var av en kvalitativ karaktär baserades på enkätundersökning med biologilärare på högstadie-, gymnasie- och universitetsnivå. Resultatet av undersökningen visade på att det finns flertalet faktorer som påverkar användandet av Utomhuspedagogik. Undersökningen visade även att det finns tre olika typer av biologilärare som använder sig av Utomhuspedagogik i olika stor utsträckning.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med Utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad Utomhuspedagogik är belysas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger använder Utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser på utevistelse i relation till barns välbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie där forskarna beskriver naturens inverkan på vår hälsa samt några argument för Utomhuspedagogik från läroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som är aktiva både i skolan och på fritidsgårdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna känner starkt för Utomhuspedagogik och för samtliga gäller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte är att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befästa kunskaper.

Syftet med arbetet var att ta reda på hur man kan arbeta med Utomhuspedagogik i förskolan. Finns det någon skillnad hos pedagogerna om man arbetar med inriktningen I Ur och Skur eller inte. En enkätundersökning utfördes i ett begränsat område i Norra Svealand. Undersökningen visar att alla arbetar med Utomhuspedagogik, men de med inriktningen I Ur och Skur gör det i större omfattning och oftare. Den visar även att de flesta anser att det är positivt för hälsan att vara ute och att det negativa i huvudsak är att alla barn inte har rätt kläder för utevistelsen.

Denna studie har genomförts på 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning lärarna använde sig av Utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om Utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkäter för att få ett större underlag för vår studie genom att nå en större grupp lärare. Vi skickade ut enkäterna till enbart klasslärare. Resultatet visade att alla lärare arbetar med Utomhuspedagogik, men i olika utsträckning.

Elever lär på olika sätt och läraren måste därför tillämpa varierande inlärningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnå målen i läroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlärningsmetod, för att få en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lärare i grundskolans tidigare år ser på Utomhuspedagogik som metod. Studien baserades på en kvalitativ undersökning där strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lärarna uppfattade Utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, där ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lärande sker. Utomhuspedagogik som metod används för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förståelse.

Vårt syfte är att undersöka om det föreligger skillnader mellan föräldrars och pedagogers uppfattning om Utomhuspedagogik och hur uteverksamheten skall bedrivas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, där vi efter att ha satt oss in i relevant forskning, intervjuat föräldrar och förskollärare på två förskolor som arbetar hälsofrämjande och satsar på utevistelse/Utomhuspedagogik. Båda grupperna såg många positiva aspekter med uteverksamhet/Utomhuspedagogik, men deras motiv till detta skilde sig främst i inställningen till utfärder och den fria leken. Pedagogerna betonar vikten av att känna tillhörighet till en plats för att kunna uppnå den trygghet som är en nödvändig förutsättning för optimal utveckling..