Syftet med studien är att undersöka två förskolor som arbetar med Utomhusverksamhet och hur dessa använder utomhusmiljön samt närmiljön. Studien är genomförd på två förskolor med profil mot Utomhusverksamhet.Studien är gjord med halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av två förskolor där en förskolechef och två förskolepersonal intervjuades på varje förskola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ses som ett förhållningssätt som har sin utgångspunkt i glädjen att vara utomhus i naturen. Förskolepersonalen anser sig vara medforskare tillsammans med barn och Utomhusverksamhet är ett bra sätt att fånga barns nyfikenhet för det som finns runt dem.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik, utomhusdidaktik och deras roll i Utomhusverksamheten. Vi gjorde en jämförelse mellan fyra olika förskolor, två kommunala I Ur & Skur förskolor och två förskolor som har Utomhusverksamhet som profil. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av pedagogernas arbetssätt. Vår undersökning visade att samtliga pedagoger såg förskolegården som närmiljö och använde den i sitt utomhusdidaktiska arbete. De använde även andra delar av närmiljön i sin Utomhusverksamhet, såsom närliggande parker och lekplatser.

Abstract Titel: Gå ut för att lära in - en fallstudie om pedagogers inställning till Utomhusverksamhet på en traditionell förskola Författare: Angelica Jönsson och Nina Kroll Syftet med vårt examensarbete är att vi vill studera hur man överlag bedriver Utomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat våra problemformuleringar kring hur pedagogerna använder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det ska bedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi här kommer att kalla utomhusped. Vi vill också se vilka tankar och föreställningar pedagogerna har kring att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att använda oss av enkät och intervju. För den generella bilden av förskolans uteverksamhet delades enkäten ut till samtliga pedagoger på den utvalda förskolan. Därefter utformades intervjufrågor baserade på enkätsvaren.

I den här uppsatsen vill jag undersöka vad som får uteverksamhet att fungera respektive inte fungera. En jämförande enkätstudie har gjorts bland pedagoger från totalt sex förskolor med utomhuspedagogisk inriktning respektive traditionell förskolepedagogisk inriktning. Enkätstudien har kompletterats med studier av förskolornas styrdokument. Undersökningen visar att förutsättningar för Utomhusverksamhet är god på alla förskolor och intresse finns för Utomhusverksamhet. Förutsättningarna är dock bättre på utomhusförskolorna vilket till stor del beror på att deras utomhuspedagogiska inriktning skapar detta.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärare upplever att barns utveckling och lärande främjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i Utomhusverksamheten. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare med utgångspunkt från en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollärarna hade en positiv inställning till Utomhusverksamhet och att barns utveckling och lärande främjas på ett annat sätt utomhus än inomhus. Förskollärarna såg olika på sin roll och nämnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vägledande.

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad lärare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts är samtalsintervjuer som genomförts med sju lärare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lärarna benämner sin Utomhusverksamhet på olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebär. Den stora skillnaden är att lärarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lärarna på I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen är nog något som många människor i dagens samhälle ser som en självklarhet. Men vad har pedagogerna själva för uppfattning om sin Utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad är nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie på grund av att vi är ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. Vårt syfte är att belysa hur några utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svårigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vår studie har vi valt att belysa Utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur språk och handling kan vävas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lärande.Alla har vi olika syn på vad natur är, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.

Syftet med denna studie är att få ytterligare kunskap och förståelse kring vikten av att bedriva Utomhusverksamhet i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna som besvaras i studien utgår från att få förståelse för varför det är viktigt att bedriva verksamhet utomhus men också vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att få en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som använts i skolan i många år, inte minst förr i tiden då det också anses ha varit något lättare att bedriva Utomhusverksamhet eftersom barnen då hade en mer vana att vistas ute på fritiden.

Syftet med denna studie är att få ytterligare kunskap och förståelse kring vikten av att bedriva Utomhusverksamhet i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna som besvaras i studien utgår från att få förståelse för varför det är viktigt att bedriva verksamhet utomhus men också vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att få en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som använts i skolan i många år, inte minst förr i tiden då det också anses ha varit något lättare att bedriva Utomhusverksamhet eftersom barnen då hade en mer vana att vistas ute på fritiden.

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även fritidspedagogerna anser detta. SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser på sin egen Utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet. METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Detta har vi gjort för att ta reda på skillnader och likheter mellan inomhus? och Utomhusverksamhet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat på förskolorna. Resultatet visade att utomhusmiljön utgör en viktig del i barnens liv på förskolan. Barn har större möjligheter att delta i anpassade och varierande aktiviteter och deras fantasi, motorik, kreativitet och sociala samspel ökar.

Mitt examensarbete var ett uppdrag från Hälsohuset i Båstad som ville skapa en helande trädgård och få ett designförslag på en sådan. Hälsohusets nuvarande arbete med friskvård som meditationer, samtalsterapi och vanliga läkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. Målgruppen som besöker Hälsohuset är bred men alla har sin hälsa som fokus. Hälsohuset vill komplettera med Utomhusverksamhet genom att anlägga en helande trädgård som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.  Arbetet har skrivits som en processbeskrivning där syftet är att man ska kunna följa hela arbetets framskridande.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska ställningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgår från Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, där utomhuspedagogik ses som att: lärandets rum flyttas ut, växelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lärandet är av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik på samma sätt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrån de didaktiska ställningstaganden pedagogerna tar i samband med sin Utomhusverksamhet att hälsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansåg inte att platsen för lärandet hade någon betydelse utan de menade istället att planeringen är det som betyder något. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik på respektive förskolor och skola..

Today many children have limited experiences with the outdoors or nature. In most suburbs where people originate from many countries and have various ways of understanding nature is it perhaps in preschool that several children for the first time experience nature.This survey is qualitative and the main research methods are participant observations and interviews. The theories used in this study are mainly based on the thoughts of Dewey and Vygotskij as well as on ideas from outdoor education and different ways or ideas of understanding nature.The purpose with this study is to make clear in what ways nature is used by the teachers in preschool activities and how this work is done in preschools in multicultural suburbs. Questions at issue are: What way of understanding nature are the teachers trying to convey to the children? How is nature used in the ordinary outdoor activities by the preschool teachers? What are the teachers experiences of success and problems in this work?The conclusion is that nature is used in preschool activities in many ways.