Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen när det gäller det centrala och underliggande i utvalda partiers Flyktingpolitik. Frågeställningarna har varit: Hur beskriver några svenska riksdagspartier sin Flyktingpolitik med avseende på centrala aspekter, såsom vem som skall få asyl, på vilka villkor, uppehållstillstånd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av några grundläggande perspektiv av EU: s Flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehåll? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehållslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. Frågeställningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om introduktionsersättning ger möjligheter till ökat självbestämmande och därmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersättning för Flyktingar och vissa andra utlänning-ar. Här redovisas även definitionen av vem som ses som en Flykting och några korta bestånds-delar i Svensk Flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism där vi urskiljer självbestämmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger på intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners Flyktingverksamhet.

SAMMANFATTNING Den här studien handlar om barn/ungdomar som måste lämna sitt land på grund av förföljelse, krig och våld, dessa barn tvingas många gånger att fly ensamma utan vårdnadshavare. Studien syftar till att beskriva och analysera deras identitetsutveckling efter ankomsten till Sverige utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För detta ändamål har vi valt att använda oss av en hermeneutisk forskningsmetod där vi använder oss av tolkning som redskap. Vi har utgått från både en symbolisk interaktionistisk teoretisk ram, som innebär att identitetsskapandet är resultatet av den mellanmänskliga interaktionen och KASAM som är ett salutagen perspektiv detta innebär att fokus ligger på tre hälsobringande komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vad vi har kunnat konstatera är att språket och det nya sociala nätverk som de ensamkommande barnen blir en del av vid ankomsten till Sverige utgör en viktig del i bekräftande av deras självbild.

This thesis focuses on the perception of immigration and refugees in the commonEuropean refugee and immigration policy. It identifies different discourses andstudies their development and interrelated power structures.Using the discourse theory of Laclau and Mouffe, documents from theEuropean Council, the Commission, the Justice and Home Affairs Council andParliament debates are analysed. The study is defined in the time span of 1999-2006, i.e. from the European Council's first agreement on developing a commonEuropean asylum system, following the period up till today.Four discourses are distinguished, focusing respectively on rights, security,European Union's needs, and cultural identity. I use Sandra Lavenex theory ofrealism and idealism to analyse one of the main points in the thesis: There is afundamental schism between the one rights-based discourse, focusing on universalhuman rights, and the three sharing a particularistic focus on immigration as asecurity concern.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med Flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande Flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handläggare upplever delegationsuttagning av kvotFlyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de på under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handläggare på Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotFlyktingar. För att få mer förståelse för analysens resultat har vi använt oss av ett gräsrotsbyråkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förståelse för handläggarnas situation.

Detta arbete handlar om hur man kan arbeta i en förberedelseklass med att lära utländska elever svenska. Mitt huvudsakliga syfte var att ta reda på vad en förberedelseklass är och hur den fungerar. Inledningsvis försöker jag att förklara vissa begrepp som förberedelseklass, invandrare, Flykting, asylsökande och modersmål. Därefter försöker jag belysa ett antal olika språkteorier. Det är viktigt att förberedelseklasser finns, för många av barnen som jag har träffat skulle ha mycket svårt att ta till sig undervisningen i en vanlig ?svensk? klass bland annat på grund av språksvårigheter.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handläggare upplever delegationsuttagning av kvotFlyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de på under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handläggare på Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotFlyktingar. För att få mer förståelse för analysens resultat har vi använt oss av ett gräsrotsbyråkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förståelse för handläggarnas situation.

Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända Flyktingarsocialbidrag eller introduktionsersättning. Den sistnämnda ersättningen infördes med ambitionenatt den ska öka förutsättningarna för Flyktingar att snabbt bli självförsörjande. Med hjälp av enlinjär sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersättningen på utfallsvariabler somkan förknippas med integration i allmänhet och möjligheter att på sikt bli självförsörjande isynnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland Flyktingar som bosattsig i kommuner som erbjuder de nyanlända introduktionsersättning. När beroendevariabler somförvärvsarbete på kort och längre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för attintroduktionsersättningen har en positiv påverkan på Flyktingarnas försörjningsmöjligheter..

Den här uppsatsen kommer att handla om Flyktingbarns upplevelser av hur det är att vänta på permanent uppehållstillstånd och hur de upplever livet som papperslösa eller asylsökande. I en Flyktingsituation som de befinner sig i, ställs Flyktingbarnen för nya utmaningar och situationer. I den här uppsatsen presenteras sex olika barn och deras liv som papperslösa och asylsökande. Vad säger de själva om sin situation? Hur är det att bo som de gör? Hur är det att vara barn och växa upp under de omständigheterna som de lever under? Praktiska frågor som hur barnen träffas med sina vänner, hur går det i skolan? Hur hanterar man livet när man lever som gömd? Finns det möjlighet att göra det man vill när man lever som i ett kollektiv? Vågar man som papperslös drömma om framtiden? Den här uppsatsen är ett försök att få svar på några av de frågorna och framförallt låta barnens röst bli hörd..

But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige är ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig själva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de är kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskänsla och vad som händer när man saknar detta. Respondenterna två män i skilda åldrar och familjesituationer och en kvinna kämpade alla med att försöka hitta sig själva i Sverige att skapa en hållbar svensk- irakisk identitet och förstå sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien så har respondenterna fått svara fritt utifrån ostrukturerade intervjusamtal där de har fått diskutera om vad som är viktigt för dem i sina liv och hur de ser på sitt framtida liv..

Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge.

During the 20 century millions of people have escaped from war, threat against their human rights, economic injustices and pursuit. The great numbers of fleeing people have lead to difficulties in asylum investigation in the countries, which receive the asylum seekers. Sweden is a country, which has ratified the Genéveconvention 1954, and receives the asylum seekers. The great numbers of asylum seekers have caused among other things long time of waiting for the asylum seekers, sometimes up to 2-3 years. This implies some consequences both for the asylum seeker and for the community.

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utsträckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och Flyktingbakgrund och ärgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på svaren från 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg är densamma, däremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgång till används isorgearbetet.