En bra sak att ha med sig. Undersökning av ungdomars språkval i en internationell miljö
ModersmålFörstaspråkFlerspråkighetSpråkliga valSpråkligt kapitalInvesteringOffentlig språkanvändningIdentitetskonstruktionSynkretiska identiteterAmbivalens
På det internationella gymnasieprogrammet International Baccalaureate (IB) är detobligatoriskt att ha två språk, varav det ena måste läsas på förstaspråkskursen. Detandra språket kan läsas på andraspråkskursen eller främmandespråkskursen, men detär också möjligt att läsa två förstaspråkskurser. Språken är dock inte givna utaneleverna väljer dem själva.Då eleverna själva väljer vilka språk de ska studera, torde de också fundera runt sinflerspråkighet och i viss mån ta ställning till den, likväl som det är rimligt att anta attde påverkas av den. Vilket språk ska de läsa som sitt förstaspråk? Vilket språk ska deläsa som andra språk? Ska de fortsätta studera svenska? Vad påverkar deras val?Syftet med uppsatsen är att undersöka och förstå hur ungdomarnas flerspråkighetinverkar på deras val av språk för IB. Frågeställningarna för uppsatsen är: Hurresonerar de inför sina språkval på IB? Vilka faktorer styr deras språkliga val? Vadpåverkar valet av svenska som ett av språken? Uppsatsen avser också belysa denproblematik som uppstår i förhållandet mellan modersmål och förstaspråk i enflerspråkig kontext.Undersökningen är utförd med kvalitativa halvstrukturerade och samtalsbaseradeintervjuer. Informanterna består av åtta IB-elever, som alla är flerspråkiga och harsvenska som enda modersmål, samt varav fyra studerar svenska som ett ämne i singymnasieexamen. Vidare har undersökningen en poststrukturalistisk referensram, ochdet vetenskapliga förhållningssättet har ett anslag av empirinära forskningsansatser,då de halvstrukturerade intervjusamtalen är fenomenologiskt orienterade ochanalysen vilar på en fenomenografisk grund.Resultatet av undersökningen visar att de faktorer som påverkar informanternasspråkval inför IB kan delas in i 13 olika kategorier, vilka främst speglar derasframtidsvisioner utifrån deras nutida livvsituation. Det finns också en skillnad iförhållandet till kategorierna mellan valet av språk till förstaspråkskursen och valet avspråk för den andra språkkursen, samt mellan de informanter som läser svenska somett av sina språk, och den grupp som inte gör det.Informanterna väljer sitt starkaste språk för förstaspråkskursen, men förmajoriteten av dem sammanfaller inte deras förstaspråk med modersmålet. Valet avdet andra språket framstår främst som en investering för framtiden, och slutligenfinns det en skillnad mellan de informanter som läser respektive inte läser svenskavad gäller attityden till Sverige och svenskheten, graden av ambivalens samthuruvuda de förefaller uppleva svenskan som ett officiellt och offentligt användbartoch gångbart språk.