Syftet med den här kvalitativa studien var att få en bild av hur vuxna skilsmässobarn upplever att deras personliga utveckling, relationer till föräldrar och kärleksrelationer med partners, påverkats av föräldrarnas skilsmässa. Studien bestod av åtta självvalda kvinnor mellan 25 och 43 år, som upplevt en skilsmässa mellan föräldrarna under barndomen. Halvstrukturerande intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av Grounded Theory metoden. Tre deskriptiva kategorier grundades i datan; föräldraband, personlig utveckling och vacklande perspektiv. Tillsammans bygger de upp kärnkategorin ?Ambivalens i relationer?.

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till experter i media och i övriga samhället. Vi vill också ta reda på hur föräldrar reflekterar och resonerar kring sitt föräldraskap och sin barnuppfostran. De frågeställningar som vi i studien ville undersöka var? Hur förhåller sig föräldrar till experter i dels media men även i övriga samhället?? Hur upplever och beskriver föräldrar sitt föräldraskap?? Vilket förhållningssätt har föräldrar till sin barnuppfostran?För att fånga in föräldrarnas tankar och uppfattningar kring föräldraskap och barnuppfostran användes strukturerade fokusgruppintervjuer som metod.Studiens resultat handlar om vilka förhållningssätt föräldrarna har till experter, sitt föräldraskap och sin barnuppfostran. I resultatet framkom fem olika förhållningssätt som i sin tur uttryckte olika känslor av risk och olika strategier för att bemästra dessa känslor.? Det kritiska förhållningssättet där föräldrarna lägger ansvaret på samhället och förmedlar känslor av Ambivalens och frustration.? Det positiva förhållningssättet där föräldrarna förmedlar känslor av optimism och tillförsikt samt upplever stöd och vägledning av experter i samhället.? Det reflekterande förhållningssättet där föräldrarna uttrycker en Ambivalens inför budskap och värderingar från samhället men trots denna Ambivalens har en tilltro till sin egen förmåga som förälder.? Det auktoritära förhållningssättet där föräldrarna inte uttrycker någon större Ambivalens inför sin barnuppfostran utan beskriver tydligt hur regler och gränssättning är förutsättningarna för att det ska fungera.? Det realistiska förhållningssättet där föräldrarna inte problematiserar sin barnuppfostran utan har en accepterande hållning..

SAMMANFATTNING Bakgrund: Anorexia Nervosa är en ätstörningssjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen i Sverige. Sjukdomen orsakar ett stort lidande som för en del blir så outhärdligt att de begår självmord. Tidigare forskning visar att när personer med anorexi söker vård upplever de att de inte får den vård de hade önskat. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser av att leva med anorexi. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderats.

Bakgrund:anorexia nervosa har under de senaste decennierna ökat i Sverige och liknande trend ses även i andra länder. Sjukdomens mångfacetterade och ibland svårförstådda natur baseras på dess upplevda för- och nackdelar. Behandling mot ätstörningar har förhållandevis hög andel som avslutar den i förtid och det påvisas att många uppvisar motvilja till att delta. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på nio kvalitativa forskningsartiklar.

I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ?oviktiga?, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en Ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga.

I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ?oviktiga?, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en Ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga. För att belysa de här aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anställda använder dataprogrammen, på vilket sätt de använder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstått sedan datorn har införts. Vi föreslår ett antal förslag/förbättringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssättet..

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektivundersöka hur år 6-9-lärare upplever skolans drogförebyggandearbete. Sexton intervjuer genomfördes med år 6-9-lärare somarbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjälpav en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev hurlärare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Attbidra till elevers självinsikt, Skilda förutsättningar och Läraresgrad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripandetemat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur.Informanterna beskrev att arbete med värdegrund i skolorna ärpositivt och att det uppskattas av både elever och personal.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till Ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Involuntary childlessness is a big problem around the world. One way to solve the problem is to receive oocytes or semen from a donor. In Sweden, semen donation has been regulated by law since 1985 and oocyte donation since 2003. The aim of this study was to investigate what motivations women and men in Sweden have to donate gametes, if they feel any ambivalence to donate, and to compare if there is any difference in motivation and ambivalence between women and men. Motivation was measured with eight statements based on previous results and clinical experience.

SammanfattningBakgrund:Förskrivningsrätten för distriktssköterskor infördes 1994. Syftet var att förenkla och effektivisera hälso- och sjukvården. Det har framkommit att förskrivningsrätten använts i olika omfattning bland distriktssköterskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av förskrivningsrätten. Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design användes.

Denna uppsats beskriver eventuell problematik kring tonårsgraviditeter. I Sverige finns det cirka 200 ungdomsmottagningar, och den första öppnades 1970. I Sverige visar statistiken från 1970-2012 att tonårsgraviditeter har minskat men abortstatistiken har däremot. Syftet med studien är att beskriva eventuell problematik kring tonårsgraviditeter ? utifrån personalens perspektiv och erfarenheter på en ungdomsmottagning.

Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en Ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats.

Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförståelse vid omvårdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat från artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt två systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som använts är - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvårdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen präglades kvinnorna av Ambivalens.

År 2007 genomfördes i Sverige cirka 37 000 aborter i tidig graviditet, dvs. före vecka 12. Samma år var det 2083 aborter i vecka 12-17 och 360 efter vecka 18. I föreliggande studie har upplevelser av ett etiskt dilemma vid sen abort, dvs. efter vecka 12 undersökts.

Syftet med studien är att utifrån en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person är lämplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frågeställningar berör frågor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som därmed framträder och vad dessa diskurser säger om personens yrkeslämplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra och vilka konsekvenser det får.Detta är en kvalitativ studie utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvägagångssätt. Informanterna bestod av studenter på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lämplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lämplighet förhåller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen är döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.