Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur idrottslärare uppfattar hälsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att främja elevernas hälsa. Som metod för studien användes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslärarna tycker att hälsa är ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hälsa bör baseras på fysisk aktivitet, för att utifrån denna plattform förgrena sig i hälsobegreppets och kursplanens övriga beståndsdelar..

Dagens universitets- och högskolestuderande i Sverige tenderar att arbeta extra vid sidan av studierna i relativt stor omfattning. Vardagen kräver att studenterna ständigt växlar fokus och därför förmodas även självbilden bli uppdelad. Tidigare forskning visar på att identitet är socialt och skapas genom interaktion i en given kontext. Vidare fann författarna forskning som talade för att begreppet yrkesroll är relevant i sammanhanget, där yrkesidentiteter sägs skapas genom professionaliseringsprocesser i vilka den individuella och den kollektiva självbilden möts under yrkesutövandet. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid två olika lärosäten formar sin studentidentitet respektive yrkesidentitet i kontexten och hur dessa roller kan hamna i konflikt med varandra.

Den här uppsatsen behandlar den västerländska säkerhetsdiskursen. Syftet är att åskådliggöra den världsordning som skapas inom diskursen. Till grund för analysen ligger två säkerhetsstrategier: USA:s National Security Strategy och EU:s En Europeisk Säkerhetsstrategi.Diskursanalysen är vår metod och teori och det innebär att språket står i centrum för vår analys. Vi vill med uppsatsen lyfta fram hur diskursen konstruerar den sociala verkligheten och vilka konsekvenser det får.Vi koncentrerar oss på två områden som vi menar är centrala inom diskursen: Konstruerandet av sociala identiteter, ?de andra? och ?oss?, samt säkerhet och den ?säkerhetisering? som sker i diskursen.

Syftet med denna uppsats är att studera vem modelläsaren är och hur denne konstrueras i Veckorevyns ledartexter. Undersökningen utgår från den kritiska diskursanalysens teori samt begreppet modelläsare och svarar genom deltagaranalytiska verktyg på frågor rörande vem modelläsaren är, vad denne har för egenskaper och hur dessa tillskrivs modelläsaren.Materialet består av 12 ledartexter från Veckorevyn, producerade och publicerade under 2012 och 2013, som genom textanalytiska verktyg studerats för att se vilka identiteter, relationer och egenskaper som tillskrivs och konstrueras för den ideala läsaren, modelläsaren. Resultatet visar att modelläsaren, framförallt genom positionering till följd av nominalfrasbestämda vi och yrkes- och könsfokuserade deltagarpresentationer, är en kvinna som är kunnig och engagerad i samhälleliga problem men samtidigt är intresserad av karriär, skönhet och svenska kändisar m.m.Resultaten överensstämmer i mångt och mycket med liknande studier men uppvisar även vissa skillnader som kommenteras och diskuteras vidare i slutet av uppsatsen..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken läraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll på Malmö högskolas lärarutbildningar. Materialet heter På väg mot läraryrket och ligger till grund för bedömningen av lärarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lärarstudenter är det maktutövande och påverkar studenternas läraridentitets konstruktion. Därför är det viktigt att undersöka vilken läraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som används för att undersöka dokumentet är diskursanalys, som även används som teoretiskt ramverk.

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars Identitetskonstruktion och hur ungdomar som växer upp med inflytande av två kulturer själv beskriver känslan av tillhörighet i förhållande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frågor om hur ungdomarna ser på sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror på? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i åldrarna 22-26 år. Gemensamt för dessa intervjupersoner är att de alla kom till Sverige i en tidig ålder. Resultaten från vår studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskänsla till både Sverige och till sitt ursprungsland.

Expatriering och den därpå följande repatrieringen utgör stora investeringar för företag och organisationer. Repatriering har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet på grund av att stora problem, för såväl individ som företag, rapporteras därifrån. Repatriater konfronteras ofta med annorlunda miljöer och kulturer under den tid dom vistas utomlands. Sådana diskontinuiteter i en individs liv har ofta visat sig leda till ökad medvetenhet och reflektion. Självreflektion och en ändrad syn på sig själv kan ses som delar i en pågående Identitetskonstruktion.

Denna uppsats inleder med att visa hur orsakerna bakom Darfurkonflikten till stor del ligger på strukturell nivå, det vill säga att socioekonomiska och politiska faktorer varit avgörande konfliktutlösare.Uppsatsens utgångspunkt är dock att ovan nämnda strukturella konfliktorsaker ej fullt ut kan förklara varför konflikten fått en så våldsam utveckling som folkmord och etnisk rensning. Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv analyseras därför alternativa orsaker bakom våldsutvecklingen genom tillämpande av socialpsykologiska teorier kring identitet, hot- och fiendebilder.Valda socialpsykologiska teorier illustrerar således hur Identitetskonstruktion och negativa föreställningar om "de andra" är centrala aspekter i Darfurkonflikten där de etniska identitetsmarkörerna "arab" och "afrikan" växt sig starka de senaste åren. Tajfels kategoriseringsteori, Northrups eskaleringmodell och Azars PSC-teori är några av dessa teorier som kastar ljus över möjliga förklaringar till detta genom att sammanlänka olika faktorer bakom Identitetskonstruktion. Återkommande teman här är rädsla, osäkerhet och icke uppfyllda grundläggande mänsliga behov såsom exempelvis ekonomisk- och politisk trygghet och social säkerhet.Osäkerhet och rädsla för den egna gruppens identitet och överlevnad är således nyckeln till att förstå våldsutvecklingen i Darfur, där socialpsykologiska, men även till viss del strukturella, faktorer på olika sätt påverkar..

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars Identitetskonstruktion och hur ungdomar som växer upp med inflytande av två kulturer själv beskriver känslan av tillhörighet i förhållande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frågor om hur ungdomarna ser på sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror på? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i åldrarna 22-26 år. Gemensamt för dessa intervjupersoner är att de alla kom till Sverige i en tidig ålder. Resultaten från vår studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskänsla till både Sverige och till sitt ursprungsland.

Den identitetsförvirring som råder i dagens samhälle tar sig en mängd olika uttryck. Ett av dessa är det faktum att många idag genom internet skapar sig parallella virtuella identiteter. En av de som gjort detta är Alexandra Nilsson, som under namnet Kissie driver en av Sveriges idag mest välbesökta bloggar.Syftet med denna studie är att utifrån ett postmodernistiskt perspektiv och teorier om social konstruktion undersöka Identitetskonstruktion i bloggar, med fokus på bloggen Kissies.seMina frågeställningar är: Hur beskrivs undersökta Identitetskonstruktioner i bloggen Kissies.se? Hur skiljer sig beskrivningen av de olika Identitetskonstruktionerna åt? och Hur ter sig utvecklingen av den fortlöpande Identitetskonstruktionen?För att besvara dessa frågor har jag, med utgångspunkt i det postmoderna samhället och grundat på teorier om social konstruktion, genom en hermeneutisk process studerat de olika Identitetskonstruktionerna.Slutsatserna av denna studie är att användandet av olika identiteter skapar möjligheter att passa in i fler sammanhang än vad som annars vore möjligt; att det sociala utbytet har stor påverkan i konstruerandet av virtuella identiteter; samt att det uppstår svårigheter då en identitet rycks ut ur den arena där den var tänkt att existera..

Syfte: Fallföretaget CC tillämpar en mängd strategier för att befordra enbart de bästa medarbetarna och härmed gallra ut de som inte håller måttet. Medarbetarna är väl insatta i denna upp-eller-ut-strategi och ställer upp på detta utan att ifrågasätta systemet, fastän de rent statistiskt löper stor risk att själva gallras ut. Vårt syfte med denna uppsats är att, med hjälp av teorier om kultur och identitet, redogöra för vilka mekanismer företaget använder för att få medarbetarna att ställa upp på detta system. Metod: Fallstudie. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer och dokumentstudier.

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares Identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera.

Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Detta är en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna Identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ?What?s the problem represented to be??, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras.

Hälsoförordningar som presenteras i styrdokument är ett exempel på styrningsmentalitet och folkhälsoarbetets pedagogik, som avser förändra folkhälsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hälsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mål, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhälsoarbetet för år 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens Identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning från texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att påvisa styrningsmentaliteter och hälsoförordningar som betydelsefulla bestämningsfaktorer för individers hälsa.Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland.Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hälsoförordningar är mål- och vision -fokuserade om en god och jämlik hälsa för alla, där arbetet för att nå idyllen om det hälsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhälleliga hälsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förändringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsätter att hälsosamma alternativ finns tillgängliga och genomsyrar Hallands samhällsplanering, budget och samhällsvision. Uppsatsen präglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhälsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts däremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhälleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv..