Att den prehospitala personalen utsätts för hot och våld framkommer i ett flertal studier som har gjorts inom detta område. Man ser tydligt att antalet arbetsolyckor till följd av hot och våld har ökat drastiskt. Skillnaden i hot och våld mellan Storstad och glesbygd är dock mindre väldokumenterad. Därför vill vi undersöka förekomst av och orsaker till hot och våld i jämförelse mellan glesbygd och Storstad. Studien bedrivs som en kvantitativ enkätundersökning.

Syftet med vår uppsats är att återge ett antal banktjänstemäns föreställningar huruvida ett avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka kreditbedömningen och kreditgivningen. Samt diskutera ett antal tänkbara effekter av ovanstående förändringar och om det finns några skillnader mellan banktjänstemän i småstad och Storstad Uppsatsen är en kvalitativ undersökning. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med banktjänstemän, tre i Malmö och fyra i småstäder i Skåne.T$eorier kring revision, avskaffandet av revisionsplikten, kredithanteringsprocessen samt en sociologisk teori, som berör skillnader mellan livet i en Storstad och en småstad, har använts. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med banktjänstemän i södra Skåne.Kredithanteringsprocessen skiljer sig åt beroende på vilken kontext bankerna är verksamma i, till exempel den sociala kontakten, mellan kund och banktjänsteman, har en större betydelse i småstadsbanker. En del av dessa skillnader kommer att förstärkas när revisionsplikten avskaffas..

Förvärvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total arbetsbelastning jämfört med män. I föreliggande studie användes etablerade självskattningsinstrument för att undersöka hur självskattad stress är relaterad till total arbetsbelastning och om stress och arbetsbelastning varierar i Storstad respektive tätort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande småbarnsmammor med minst ett barn under 12 år. Resultatet indikerar ett samband mellan småbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock är det särskilt markant i tätorter. Den totala arbetsbelastningen var hög, särskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i Storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i Storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder.

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en Storstad? En Storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse.

Vi är två lärarstudenter som har valt att göra en forskning på hur pedagoger i två förskolor, en som är placerad i en Storstad och en som är placerad utanför en Storstad, har intresse för utevistelser i förskolan. Vi har valt att jämföra pedagogernas tankar på de olika förskolorna. Syftet med detta arbete är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utomhusmiljön i förskolan. Vi har genom intervjuer, enkäter och observationer tagit reda på vilka tankar som pedagogerna har kring användandet av utemiljön. Vi har kommit fram till att de intervjuade på båda förskolorna har en positiv inställning till att använda sig av utomhusmiljön. Pedagogerna på båda förskolorna använder sig av förskolegården samt närmiljön för utevistelser..

I större städer är det vanligare med stress, oro och ångest. Av den anledningen fanns det skäl att tro att individer i storstäder skiljde sig från individer på landsbygden även gällande annan psykisk ohälsa. Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad i ungdomars självrapporterade ätbeteende respektive kroppsuppfattning beroende på urbanisationsgrad, kön och BMI. Deltagarna i undersökningen var 140 gymnasieelever indelade i två grupper, Storstad och tätort, utifrån urbanisationsgrad. Undersökningsmaterialet bestod främst av The Eating Attitudes Test (EAT-26), några frågor från Eating Disorder Inventory-2 samt Figure Rating Scale.

Det är vanligt förekommande att ambulanspersonal utsatts för hot och våld i samband med uppdraget enligt tidigare studier. Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal i en Storstad och hur det påverkar arbetet. Datainsamling genomfördes med enkäter och analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS version 19.0. Resultatet visade att hot och våld mot ambulanspersonal är vanligt förekommande i storstäder men att majoriteten av de som blivit utsatta inte fått några former av fysiska eller psykiska besvär efteråt. Ungefär hälften av de tillfrågade hade inte fått någon förebyggande utbildning gällande hot och våld på sin arbetsplats och det ambulanspersonalen främst efterfrågade var utbildning inom hot och våldsförebyggande åtgärder.

The purpose of this essay is to describe and partly explain the migration from a German city, and to illustrate the political difficulty surrounded by the phenomenon.I?ve composed following question issues to fulfill the purpose of the study:1.How does the migration take form in Cottbus?2.Why do the students want to migrate?3. Do the politicians consider the migration as a problem? What kind of measures do they want to introduce to prevent it?The survey has been done with mainly qualitative research methods, but it contains some quantitative elements.I?ve made an opinion poll survey among students in Cottbus, interviews with politicians at the city council and interviews with four students that have already left the city.The results of the study show that the will to migrate is widespread by the students in Cottbus. It?s first and foremost the chance to get a job that drives the students to migrate.The city has a deficit of 180 million Euros in household, which makes the politicians to feel helpless, facing the problem of migration.

Individens uppsatta livsmål och planering kring dessa kan ha inverkan på långsiktigt välmående. Olika samhällen har kulturella skillnader som kan vara en bidragande orsak till varför personer gör vissa val. Syftet med studien var att identifiera dessa skillnader för att se samband där olika livsmål kan bidra till olika upplevelser av ett meningsfullt liv. Intervjuer genomfördes med åtta respondenter från en Storstad och åtta respondenter från en landsort, med lika många av vardera kön i åldrarna 20-27 år. Detta gjordes för att identifiera vilka livsmål de olika grupperna säger sig sträva efter och se om det fanns en skillnad i livsmål mellan grupperna.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vilka faktorer i lärares arbetsmiljö i Storstad och mindre tätort, som samvarierar med lärares upplevda hälsa. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lärarna som stressorer vilka påverkar deras upplevda hälsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lärarnas upplevda hälsa? (3) Hur korrelerar lärarnas upplevda hälsa med deras fysiska aktivitetsgrad?MetodEn kvantitativ metod i form av enkäter har används för att kunna besvara och analysera syftet och frågeställningarna. I huvudsak har enkäten utformats med fasta svarsalternativ. Ett så kallat bekvämlighetsurval har gjorts i val av skolor, där lärare på respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanställningen.

Vad barn i årskurs 5 boende Storstad och förort anser vara typiskt svenskt..

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i högstadieungdomars relation till sin religiositet och livsfrågor, samt studera vilken betydelse detta kan ha för deras identitetsskapande. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i årskurs nio. Vi har utfört undersökningarna i en klass i en Storstad och i en klass i en mindre ort. Vi har valt ett kontextuellt perspektiv för att undersöka om och vad som skiljer samt förenar eleverna åt när det gäller synen på sin religiositet och livsfrågor. Detta beroende på om man går i en skola i en mindre ort eller i en skola i en Storstad.

Teknikens roll i samhället ökar och större delen av befolkningen behöver hantera olika föremål och tjänster, vilket kan medföra svårigheter vid användning. Syftet med studien var att beskriva relevans och svårigheter i användning av vardagsteknik i dagliga aktiviteter hos personer i åldrarna 45-64 år. Studien designades med kvantitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av 40 personer från landsbygd och Storstad. Datainsamling genomfördes med det standardiserade bedömningsinstrumentet Everyday Use Technology Questionnaire (ETUQ II), bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik.

Introduktion: Att arbeta inom ambulanssjukvården är fysiskt, psykiskt och kunskapsmässigt utmanande. Ett företrädelsevis kort vårdmöte kan försvåra ambulanspersonalens möjlighet till kännedom om patientens varande efter vårdtiden i ambulansen om inte uppföljning är möjlig.Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonals behov av att följa upp tidigare vårdade patienter med fokus på orsaker bakom behovet, hur ofta uppföljning genomförs, vilka hinder finns, fördelar och nackdelar och finns det skillnader i behovet av uppföljning mellan Storstad och mindre stad, beroende på yrkeserfarenhet. Metod: En enkät skickades ut till 220 ambulanspersonal på tre verksamheter, en lokaliserad i Storstad och två i mindre städer, för att undersöka behovet att följa upp tidigare vårdade patienter. Av dessa besvarade 116 enkäten.Resultat: Nästintill all ambulanspersonal hade ett behov av att följa upp tidigare vårdade patienter. Det vanligaste sättet att följa upp patienter var via sjuksköterska på akutmottagningen.