?Architecture has always required representation. Architects have ideas, and ideas must be visualized and communicated. Models are one of the architect's tools.? (Moon 2005) Detta konstaterande får inleda mitt arbete som genom att tillverka modeller syftar till att undersöka modellen som verktyg, för arkitekter och planerare, samt dess plats inom planeringsprocessen.

Detta examensarbete undersöker tidsåtgången av två skilda Planprocesser. Det ena projektet beläget i Sverige och det andra i Tyskland. Anledningen till att jämförelsen gjordes med Tyskland är på grund av deras paragraf 34. Paragrafen innebär att nybyggnation kan ske utanför ett detaljplanerat område inom tätort och har på senare tid varit omtalad i svensk media. Byggbolagen i Sverige anser idag att det är en omständlig process från projektidé till byggstart och begär en förändring i Planprocessen för att kunna påskynda byggandet.Befolkningen växer i framför allt storstäderna och det byggs för få bostäder för att kunna tillgodose efterfrågan.

The purpouse of this study is to find out how and if a Content Managment System (CMS) can benefit from applied User Experience Design (UX). A work project has been executed where a client wanted the students to create a user friendly CMS for adding content to a global hotel review site. A prototype of a CMS was created based on literature studies about UX and CMS. The prototype of the user friendly CMS was then tested through user tests and interviews with key users. After input from the key users the prototype was changed until the users were satisfied with it..

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i Planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i Planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell Planprocess, en Planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i Planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i Planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell Planprocess, en Planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats. Fallet som undersöks är processen kring omvandlingen av Norra Backa i Borlänge.

Enligt Plan- och bygglagen är samrådet en obligatorisk del i en Planprocess. Efter att ett samråd har hållits ska de inkomna synpunkterna sammanställas i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen blir då en del av planhandlingarna för det aktuella planområdet. I det här kandidatabetet granskas och undersöks hur en samrådsredogörelse skrivs. Det tar sin utgångspunkt i Plan- och bygglagen, i både den nuvarande och i regeringens proposition till en ny Plan- och bygglag.

Det talas om översvämningar - hur processen med att ta fram översiktsplaner, samt dess styrmedel skall förändras så att den fysiska miljön kan möta klimatförändringarna, är ett examensarbete som redogör för hur anpassande och förebyggande klimatarbete lättare skall implementeras i fysisk planering. Fyra kommuner och två länsstyrelser har studerats genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fysisk planerare. Två kommuner har kartlagt översvämningsriskerna, varav en har arbetat med att säkra staden..

Enligt Plan- och bygglagen är samrådet en obligatorisk del i en Planprocess. Efter att ett samråd har hållits ska de inkomna synpunkterna sammanställas i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen blir då en del av planhandlingarna för det aktuella planområdet. I det här kandidatabetet granskas och undersöks hur en samrådsredogörelse skrivs. Det tar sin utgångspunkt i Plan- och bygglagen, i både den nuvarande och i regeringens proposition till en ny Plan- och bygglag.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

Den svenska Planprocessens effektivitet är ett problematiskt och omdiskuterat ämne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgångspunkt. På senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar är lean, en verksamhetsstrategi med ursprung från Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med målet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering.

Den här uppsatsen undersöker innehållet i en offentlig debatt om synen på en allmän plats och vilka som kommer till tals i en sådan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat Planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och Planprocess, hämtade från de fyra stora rikstäckande dagstidningarna med säte i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehållet i debatten till åtta diskurser/synsätt som direkt eller indirekt berört en värdering av vad Slussen är eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, Tillväxtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för någon av diskursen/synsätten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom området (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhällsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit män och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn är att nästan ingen är av utomeuropeisk härkomst. Även åldern på en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio år. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsätten ? hur de har använts och hur de förhåller sig till varandra.

BARAPROJEKTET: Av författarna formulerat samlingsnamn för Professional Golfers´ Association (PGA) National Sweden AB:s köp av aktuella fastigheter från Malmö kommun och Planprocessen i Svedala kommuns regi. Syftet med denna rapport är att undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försälja fastigheten Värby 61:1 med flera till PGA: s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt få kunskap om den Planprocess som föregick beslutet. I vårt val av metod har vi varit angelägna om att skapa förutsättningar för replikation och utvärdering. Rapport är utförd med en kvalitativ fältstudie med ett strategiskt urval, kompletterat med en sekundär analys. Undersökningen bygger på en explorativ metod genom att vi kompletterat våra sekundärdata med ett flertal intervjuer. Genom vår omfattande granskning bedömer vi att rapporten har en god reliabilitet samt att vi fått tag i de intervjupersoner som kan tillföra rapporten god validitet. 1996 initierade Mikael Sorling, vd PGA Sweden AB visionen om att anlägga en golfanläggning av högsta internationella klass i Sverige. 2003 började Nils Yngvesson, före detta kommunalråd i Malmö kommun, arbeta med golfanläggningen och det var han som lade fram iden om att golfanläggningen skulle ligga i Torup.

Vid framtagande av en plan eller olika typer av förslag sker en komplicerad och ibland omständlig process som kan ta alltifrån dagar till år att genomföra. En del av den processen är insamlandet av synpunkter från en specificerad målgrupp. Insamlandet av synpunkter är viktigt i planarbete, främst för Sveriges kommuner men även i andra sammanhang där det dock inte sker lika frekvent. Detta arbete är baserat på litteraturstudier, studier av svenska webbplatser samt en undersökning genomförd bland ett urval av Sveriges länsstyrelser, kommuner och företag inom GIT-området. Syftet med arbetet är att få inblick i intresset och behovet av ett användande av Interaktiva karttjänster för insamling av synpunkter vid olika typer av Planprocesser samt undersöka utbudet av dessa tjänster.

För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier.Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en Planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget.

Den här studien är en fördjupad inblick i stadsplanerarnas perspektiv och synpunkter på sin roll och relation till politiker. Syftet med studien är att identifiera hur stadsplanerare ser på sin roll och relation till politikerna, och vilka konfliktpunkter det finns mellan dem i planeringsprocessen. Följande teman är fokus för studien: Stadsplanerarens syn på sin roll, Stadsplanerarens tolkning av kunskap, Stadsplanerarens syn på politikernas roll och Kommunikation.Litteraturstudierna redogör för stadsplanerarnas och politikernas relation till varandra utifrån ett kunskaps-, kommunikations- och självbildsperspektiv. Stadsplanerare och politiker är till stor del beroende av de obligatoriska spelreglerna som ges av lagstiftningen men påverkas också av externa aktörer och intressenter. Både stadsplanerare och politiker strävar efter en friktionsfri Planprocess, dock är det svårt att åstadkomma de har olika kunskapsnivåer, förväntningar och motiv.Två stadsplanerare i en mellanstor kommun i Stockholm ger sin syn på rollen som planerare och relation till politiker.