Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och på den tiden innebar demokrati något helt annat än idag. Idén om det representativa styret kom att växta fram under 1700-talet och denna form av styrelseskick kom sedan i sin tur också att förändras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. Några filosofer skrev om en så kallad kontraktsteori, där rationella människor gemensamt beslutade att det enda rättvisa var ett samhälle med lika rättigheter för alla. Utifrån dessa idéer om ett utopiskt Statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati är i modern mening ett ungt Statsskick.

Abstract Title: The Social Democrats and Monarchy, a Study of three Social Democratic newspapers and their reports about Oscar II?s 25 year anniversary as king of Sweden. The Social Democrats in Sweden has almost had a power monopoly over the parliament and government during the entire 20:th century. Since the party was established in 1889 they have been against monarchy as a way of govern society. When the monarch lost political power and influence during the 20:th century, they still condemned monarchy as undemocratic. They preferred to have a republic instead, with an elected president, rather than a king or a queen.

Ungernrevolten 1956 var en kort intensiv revolt som varade i tolv dagar där ungerska frihetskämpar revolterade emot det kommunistiska styret i landet En relativt lugn demonstration startad av ungerska studenter växte snabbt och ledde snart till en väpnad revolt emot den ungerskkommunistiska regimen. Några dagar av reformer mot ett liberalare ungerskt Statsskick avbröts abrupt av de ryska trupperna som efter tolv dagar slog ned revolten och återtog makten i landet igen. Denna studie syftar att genom fem svenska dagstidningar med olika politiska tendens undersöka Ungernrevolten 1956 och hur den behandlades i de olika dagstidningarnas ledarartiklar. Ledarartiklarna analyseras med hjälp av Vedungs (1971) modell som används för att kartlägga politiska debatter. Resultatet visar att det finns klara skillnader mellan de olika tidningarna hur de presenterar revolten, man kan även se vissa samband till deras politiska inriktning..

Although Sweden has democracy implemented in its Constitution, because of being a monarchy, it has a non-elected Head of State. The purpose of this thesis is on the one hand to show if it is possible to normatively legitimate the Swedish monarchy and on the other hand to display if and how the three biggest Swedish newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and Expressen justify monarchy by making a content-oriented analysis of their coverage of King Carl XVI Gustaf's political statement during his state visit in Brunei 2004.By using consequentialism and deontology as perspectives I will show that it overall is not possible to normatively justify the Swedish monarchy compared to a Swedish republic with an elected Head of State. This is mainly because democracy is implemented in the Swedish Constitution. In all three newspapers there is only little debate on the Constitution. Most commonly journalists criticize the King's statement but not monarchy as an institution.

Den Europeiska Unionen är menad att fungera som en representativ demokrati, men de råder meningsskiljaktigheter om huruvida EU är demokratiskt. EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, är en institutionell reform av samarbetet. Representativ demokrati kan ses som en rad länkar i en kedja av kollektivt beslutsfattande, där varje länk präglas av relationen mellan huvudmän (principaler) och uppdragstagare (agenter). I varje länk delegeras makt från principalen till agenten, vilket innebär ett ansvar för agenten inför den man representerar. Syftet med denna uppsats var att analysera hur en eventuell ratificering av Lissabonfördraget förändrar de över- och mellanstatliga maktrelationerna i EU:s sammanlänkade Statsskick, utifrån principal-agentteori.

Vilka faktorer är av vikt för att uppnå ekonomisk tillväxt? Kring denna fråga har det ständigt debatterats. Det är viktigt för ett land hur dess ekonomiska tillväxt fungerar, hur de uppnår detta kan ske på olika sätt och vad som påverkar den ekonomiska tillväxten finns det blandade meningar om. Syftet med uppsatsen är att undersöka samt förklara vilka faktorer som skapar denna ekonomiska tillväxt, vi kommer undersöka detta genom att titta på den grupp som kallas för utvecklingsländer.Det finns tidigare studier inom detta område men de vi har sett till har delade meningar, vilken om någon specifik faktor som bidrar till ekonomisk tillväxt mer än någon annan. Däremot så finns det gott om tillväxtteorier som försökt förklara vilka faktorer som påverkar tillväxten, vilka vi har använt oss av för att förklara resultatet av analysen.Vi har använt oss av en linjär regressionsmodell, där den beroende variabeln ekonomisk tillväxt är representerad av förändringen i bruttonationalprodukten per capita.

Syftet med studien var att undersöka förutsättningarna och hur väl några elever i gymnasieskolan uppfattar att de lärt sig det demokratiska systemet med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag. Vi valde att undersöka vilka möjligheter eleverna får i gymnasieskolan att uppnå kunskap om det demokratiska systemet samt att ta reda på vilka eventuella svagheter som finns för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap om det demokratiska systemet. För att uppfylla syftet och frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning i tre gymnasieklasser samt intervjuer på en gymnasieenhet i en kommun i norra Sverige. De tre lärare som hade undervisat dessa klasser i kursen Samhällskunskap A intervjuades samt två elever från vardera av dessa klasser. Studiens bakgrund är ett resultat av litteraturstudier.

Syftet med studien har varit att dekonstruera FN:s förståelse av hot över tid för att diskutera organisationens möjligheter att bekämpa dessa hot i relation till de förväntningar som FN har och har haft på framtiden. Det analysen har visat är att hoten mot internationell fred och säkerhet inte längre konstrueras som dispyter eller konflikter mellan nationer. Istället är det ekonomiska hot, hot mot global goods, internationell terrorism, spridningen av massförstörelsevapen och individer i nöd som Ban Ki-moon konstruerar som hotbilder mot internationell fred och säkerhet, det vill säga det FN syftar till att motverka.Lösningen har alltid varit att hot emot internationell fred och säkerhet ska lösas inom ramen för FN, men själva lösningen har skiftat i karaktär. Från att FN kan ses som en arena där nationer får möjlighet till samtal, till att FN ska verka som en neutral eller oberoende aktör, och slutligen att FN ska ta ledarskapet genom att hantera hoten genom organisationens komparativa fördelar och ingå partnerskap med både statliga och icke-statliga aktörer för att bekämpa hoten. Vilket analysen visar då de aktörer som är involverade för att åstadkomma internationell fred och säkerhet har förändrats över tid.