Syftet med denna utredning var att välja ut och utveckla kommunikationsövningar under det första stadiet av en gestaltningsprocess mellan Landskapsarkitekt och brukare. Genom att undersöka olika metoder/övningar såsom att svara på en enkät och att se på bilder framkom det att övningarnas styrka låg i att de var flera och kombinerades på olika sätt.

För att komplettera mitt ansvarstagande och mitt framtida inflytande som Landskapsarkitekt, syftar denna studie till att förbättra min inlevelse i hur barn använder och upplever sin fysiska omgivning.

Landskapsarkitekt är ett yrke i tiden. Många människor har fått upp ögonen för detta spännande yrke och allt fler människor söker sig till landskappsarkitektutbildningen. Men när man frågar någon vad en Landskapsarkitekt egentligen gör så väcks det fler frågor än svar. Detta beror nog till stor del på att arbetsområdet är så brett att det går att finna många olika nischer inom detta. Allmänheten tror för det mesta, på gott och ont, att en Landskapsarkitekts arbetsuppgift till största delen består av att i dekorationssyfte pynta olika miljöer med vegetation.

Vid varje nytt projekt står Landskapsarkitekten inför en oändlig mängd ny information som direkt eller indirekt har potential att påverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar Landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den här uppsatsen undersöks olika Landskapsarkitekters och teoretikers tankar och åsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. Målet är att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förståelse och insikt kring Landskapsarkitektens yrkesroll och konstnärliga friheter.

Syftet med denna utredning var att välja ut och utveckla kommunikationsövningar under det första stadiet av en gestaltningsprocess mellan Landskapsarkitekt och brukare. Genom att undersöka olika metoder/övningar såsom att svara på en enkät och att se på bilder framkom det att övningarnas styrka låg i att de var flera och kombinerades på olika sätt.

Synen på naturen har förändrats genom tiderna. För en Landskapsarkitekt är det intressant att göra sig medveten om sin egen natursyn och att sätta den i ett historiskt sammanhang, eftersom natursynen med nödvändighet, medvetet eller omedvetet, gör avtryck i Landskapsarkitektens arbete. Därför är det relevant att som Landskapsarkitekt ställa sig frågor som: Vilka roller har den svenska naturen fått ikläda sig genom tiderna? Vilka egenskaper tillskriver jag själv naturen? Hur påverkas min egen natursyn av trender och skeenden i samhället? Hur påverkar natursynen vårt sätt att vistas i naturen? Den här uppsatsen behandlar hur ett visst slags natur ? nämligen friluftsnaturen ? har uppfattats, upplevts och skildrats under 1900-talet och 2000-talets första årtionde. För att svara på frågan analyseras tio antal artiklar ur Svenska Turistföreningens årsskrifter, mot bakgrund av fakta kring friluftsliv och natursyn.

Detta kandidatexamensarbete behandlar hållbarhetsteorin cradle to cradle inom Landskapsarkitektur och samhällsplanering. Arbetet syftar till att undersöka hur Landskapsarkitekter kan använda sig av cradle to cradle-principer i gestaltning och planering. Cradle to cradle utmärker sig bland andra hållbarhetsteorier genom att verka för en positiv förändring i miljön istället för att helt ta bort människans påverkan på jorden. Teorin skapades av den amerikanske arkitekten William McDonough och den tyska kemisten Michael Braungart. Vår arbetsprocess har byggt på faktainsamling om cradle to cradle som sedan sammanfattats så att båda författarna har haft liknande kunskaper och tillgång till samma referenser. På så vis har vi båda kunnat ta del av, och utvecklat, alla delar i arbetet. Arbetet inleds med en faktasammanställning om cradle to cradle där konkreta exempel över tillämpade cradle to cradle platser beskrivs, så som Park 20 20 & CEFUR:s arbete i Ronneby kommun. Denna del utgår främst från grundarna McDonough och Braungarts två böcker i ämnet: Cradle to cradle - Remaking the way we make things (2009) och The Upcycle - Beyond Sustainabillity (2013). Arbetet fortsätter sedan med en resultatdel: Att tänka på vid anläggning av utemiljöer enligt cradle to cradle, där konkreta kriterier, som en Landskapsarkitekt bör ha i åtanke vid utformning av platser, beskrivs.

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda Landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma Landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

I det här arbetet argumenterar jag för en Landskapsarkitektur med ett konstnärligt innehåll. Argumentationen bygger på frågorna; varför är det viktigt med konst, och varför bör Landskapsarkitekter arbeta med konstnärliga värden? I arbetet kommer jag även att presentera konstnärliga utgångspunkter som är relevanta för en Landskapsarkitekt att arbeta utifrån i skapandet av en mer meningsfull och konstnärlig Landskapsarkitektur..

Vid skapandet av Landskapsarkitektur är det en mängd olika kvaliteter som skall tas i åtanke. En av dem är skönhet. En upplevelse av skönhet är synonym med en upplevelse av något som vackert, gott, rätt. Listan över synonymer kan göras lång, men gemensamt är att de ger uttryck för en positiv känsla hos den som tolkar. Upplevelsen av skönhet är en upplevelse som spelar in när Landskapsarkitekten värderar sin Landskapsarkitektoniska handling.

En Landskapsarkitekt har mycket på sitt fat. Stora landskap och små. Urbana och rurala. Komplicerade landskap där många funktioner behöver få plats. Lokala frågor och internationella. Landskapsarkitektens arena förändras ständigt.

SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas Landskapsarkitekters syn på sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utsträckning värderingar påverkar arbetet och yrkesidentiteten. Frågeställningen är uppdelat på två frågor: Finns det en unicitet i Landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma Landskapsarkitekterna? Målet med uppsatsen är att lyfta en diskussion kring yrkeskårens gemensamma kunskaper, värdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kåren Landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar på yrkesidentiteten och yrket Landskapsarkitekt snarare än på resultatet av yrkesutövningen, Landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma Landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet från undervisning, forskning, tjänstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.

En utvärdering av en redan byggd bostadsgård kan ge en Landskapsarkitekt kunskap om bra och dåliga gestaltningslösningar. Genom att ta hjälp av brukarna i en utvärdering kan man få viktig information om hur en plats används och hur den kan förbättras. I den här uppsatsen utarbetas en metod för att utvärdera och omgestalta en bostadsgård utifrån brukarnas behov och önskemål. Utvärderingen utformas som en enkät och utförs på bostadsgården Smålandsgården som, trots att det finns många brukare, inte används mycket. Resultatet från utvärderingen leder till en utformning av ett program där essensen av utvärderingen sammanfattas. Slutligen omgestaltas bostadsgården utifrån programmet med nya lösningar som grundar sig i brukarnas åsikter om bra och dåliga platser samt förslag till förbättringar. Metoden blir ett exempel på en lätt utförbar utvärderingsmetod där man får med brukarna i processen..

Målet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanläggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan få en viss betydelse och värderas högt av eftervärlden. Frågorna som uppsatsen utgått från är: - Vad är Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för Landskapsarkitekter att känna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anläggningar framställs i trädgårdshistorien, och hur man som Landskapsarkitekt kan förhålla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener på Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnämns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för Landskapsarkitekt-programmet på SLU Alnarp, litteratur från The National Trust (organisationen som äger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trädgårdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanställningen tyder på att Stowe har en stor betydelse i träd-gårdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade källorna.

Målet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanläggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan få en viss betydelse och värderas högt av eftervärlden. Frågorna som uppsatsen utgått från är: - Vad är Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för Landskapsarkitekter att känna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anläggningar framställs i trädgårdshistorien, och hur man som Landskapsarkitekt kan förhålla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener på Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnämns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för Landskapsarkitekt-programmet på SLU Alnarp, litteratur från The National Trust (organisationen som äger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trädgårdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanställningen tyder på att Stowe har en stor betydelse i träd-gårdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade källorna.