För nyinflyttade och besökare styr stadens Orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser är olika lätta att hittat. Hur vi upplever staden påverkas av i vilken mån vi förstår dess uppbyggnad och känner oss välkomnade. Men även alla som länge bott i staden har glädje av att den är logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss på ett effektivt sätt kan vi snabbare uträtta ärenden. En tydlig bild av omgivningen är en förutsättning för att ge hemstaden betydelse, och det är en grund för känslan av gemenskap och samhörighet i staden.

I examensarbetet undersöks de två företeelserna Orienterbarhet och rörelse i stadsplaneringssammanhang. Genom att koppla ihop teori och praktik ges en ökad kunskap om hur Orienterbarhet och rörelse fungerar.Först sker en teoretisk litteraturstudie av vad några stadsanalyser påstår och påvisar gällande Orienterbarhet och rörelse. I studien ingår författarna Kevin Lynch, Inger Bergström, Bill Hillier, Gordon Cullen och Jan Gehl. Både Orienterbarhet och rörelse som är tätt sammankopplade, påverkas till stor del av omgivningen. I litteraturstudien ges exempel på analysmetoder som kan användas för att undersöka Orienterbarhet och rörelse på en plats/stad.De studerade teorierna och analyserna appliceras på den planerade stads-delen, Västra Centrum i Varberg, som är fallstudieobjekt i examensarbetet.

För nyinflyttade och besökare styr stadens Orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser är olika lätta att hittat. Hur vi upplever staden påverkas av i vilken mån vi förstår dess uppbyggnad och känner oss välkomnade. Men även alla som länge bott i staden har glädje av att den är logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss på ett effektivt sätt kan vi snabbare uträtta ärenden. En tydlig bild av omgivningen är en förutsättning för att ge hemstaden betydelse, och det är en grund för känslan av gemenskap och samhörighet i staden.

Denna studie utforskar fotgängares möjligheter att orientera sig och ta sig fram i stadsmiljöer. Orienterbarhet kan förväntas få en allt större betydelse i samband med att gångtrafiken får en viktigare roll i städers transportsystem. Samtidigt vistas allt fler människor i omgivningar de är sämre förtrogna med, till följd av den ökade mobiliteten som globaliseringen har medfört. Uppgiften för denna studie är därför att utforska Orienterbarhetens betydelse för staden och dess invånare, att kartlägga orienteringssituationen i Stockholm och att undersöka hur den kan förbättras.Studien inleds med en genomgång av teorier och resonemang gällande Orienterbarhet, vil- ken fungerar som en teoretisk bakgrund till de efterföljande delarna. Orienterbarhet definieras här som en egenskap som beskriver svårighetsgraden att bestämma sin position och planera sin rörelse i en stadsmiljö.

Det här är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning, där en studie av ett väntrum inom primärvården i Västmanlands län, Ängsgårdens Vårdcentral i Surahammar har gjorts.Syftet med detta examensarbete har varit att förtydliga vägledningen på Ängsgårdens vårdcentral så att det blir enklare för besökarna att hitta. Avsikten var att finna de nuvarande bristerna i vägledning i det befintliga väntrummet och utifrån empiri från omvärldsanalys, litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och observationer skapa ett gestaltningsförslag som kan bidra till ett tryggare besök på vårdcentralen. Vilket i sin tur kan generera en högre helhetsupplevelse av besöket och underlätta både för besökare och personal.I mitt gestaltningsförslag har jag formgivit ett skyltsystem för att leda besökare mer förutsägbart än tidigare. Till konceptet hör en översiktskarta som hjälper besökarna, att på egen hand, ta reda på var läkaren har sitt rum. Vidare har ett förslag för receptionen utarbetats, så att den fungerar mer som ett landmärke än tidigare, och på det sättet blir en naturlig informationspunkt för besökare som är i behov av muntligt stöd i sin vägledning..

Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010.

Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskärna och därigenom skapa en stad med bättre Orienterbarhet, tillgänglighet, trygghet och med förstärkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och är en samling riktlinjer som används inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhållen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen är en stad belägen i hjärtat av Sörmland och har drygt 6000 invånare i staden och 16 000 invånare i kommunen. Staden växte fram som ett stationssamhälle längs med västra stambanan då denna öppnades för allmän trafik år 1862. Samhället blev en viktig knutpunkt när järnvägen mellan Grängesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhälle år 1902 och 1949 en stad.

I've been studying the entrance to Iittala Outlet in Vingåker with the purpose of finding a way to make the entrance more distinct and also increase the accessibility, the orientation and the availability. With interviews and notations as a method I've determined the extent of the problem and the motions of the visitors at the outlet area. With further support from previous research and litterature I've made a design proposal. The design proposal contains a relocation of the parkinglots that opens up visible walkways to Iittala Outlet..

The purpose of this study was to examine how the design of the wards, at Björnkulla nursing home, affects the residents? wayfinding ability and autonomy. Thus, the aim has been to make a design proposal that, trough color and design can increase the residents? chance to independent mobility. Since the study aimed to examine how the environment affect and can support people with dementia, qualitative methods were used.

Tack vare barnens livliga fantasi kan enkla utformningar i utomhusmiljö få dem att leka. Leken är en viktig del i barnens liv, det är vi nog alla överens om. Menfrågan är var barnen får plats att leka i dagens allt tätare städer?Det här arbetet syftar till att undersöka om gågatan i Uppsala utgör en lekmiljö för stadens barn samt hur den, utifrån denna aspekt, kan förbättras. För attundersöka detta genomförde jag en analys av tidigare forskning om barns lek.Analysen resulterade i ett antal attribut som lockar barn till lek:Föränderlighet ? Barn fascineras av fysiska förändringar som väder ochnaturprocesser bidrar med.Liten skala ? Genom detaljer och rumslighet kan man skapa känslan aven mindre skala vilket bidrar till att barnen får lättare att identifiera sigmed omgivningen.

Som trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder.

Detta examensarbete består av ett gestaltningsförslag till Vårdcentralen Citys entré vid Kungsgatan 39 i Eskilstuna. Hela fastigheten tillhör Landstinget Sörmland och förvaltas av landstingets Facility Management-enhet. Själva entrén tillhör landstingets så kallade ?övriga ytor?. Entrén är även entré till några övriga verksamheter, vissa helt eller delvis kopplade till landstinget, andra helt fristående.

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har små och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis Vänner har därför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag är utformat med utgångspunkt i följande principer och målsättningar:- Att i möjligaste mån använda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsägbar samtidigt som blickfång och siktlinjer skapar Orienterbarhet.- Bruk av nivåskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrån, samtidigt som alla utställningssalar är åtkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett växelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka väggar med infällda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hängrännor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvåning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillåter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot både förmodern och modern konst..

Som trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder. Arbetet syftar till att skapa en metod för att tydliggöra färden till trafikplatsen och vidare in mot staden och göra den till en regisserad resa genom rum.