Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgått någon. Genom en bra Cykelplanering kan en stad bli bättre på det hållbara planet och påverka klimatet positivt. Hur ser Cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Uppsala har en bra Cykelplanering och om kommunen lägger ner resurser på detta samt vad lånecyklar bidrar med. Två av Europas bästa cykelstäder är Köpenhamn och Amsterdam, vad är det dessa gör som främjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jämförelse med andra fordons planering såsom bilplanering, samtidigt är cykeln av många inte betraktat som ett alternativt färdmedel då en del städer inte har investerat tillräckligt med resurser för att cyklister enkelt och säkert ska kunna ta sig runt i staden.

The craft of planners are planning for a better future. Knowledge about climate change, environment, health and availability effects the trend towards less car dependent societies in favour of public transport and active transport like walking and biking. This study takes place in Västerbotten, one of Sweden?s most north provinces with a population of 260 000 inhabitants. It is a sparsely populated area with two dominant cities, the other municipalities are largely unpopulated.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera Cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera Cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

The aim of this study is to identify factors, which decide wheter you choose to commute with bicycle to work in the winterseason. The study is conducted in Umea, in the norhtern part of Sweden. The study is based on 509 answers from a webbased survey, conducted on municipal employees. The study has investigated which factors that affect different commuting groups from a gender perspective. The groups, which has been compared is motorists, wintercyclist and summercyclists.

Denna uppsats handlar om vilka kommunala åtgärder som kan få människor att välja cykeln i större utsträckning med utgångspunkt från Uppsala stad. Metoden är kvalitativ i form av en mindre enkätundersökning med invånarna, en intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av såväl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger både på direkta och indirekta åtgärder som främjar cykling i form av infrastruktur och beteendepåverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka åtgärder som kan få personer att välja cykeln även på vintern. Grundläggande för att göra cykling attraktivt är ett koordinerat och mångfacetterat arbetssätt samt den aktivt förda politiken inom områden som transport, markanvändning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer.

Examensarbetet syftar till att inhämta kunskap om planering för cykeltrafik i städer och att identifiera problem som uppkommer när andelen cyklister ökar i städerna. Framkomligheten och trafiksäkerheten påverkas när andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.Examensarbetet grundas på en litteraturstudie där kunskap om cykeltrafik och planering för Cykelplanering har inhämtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i städer sökts. Då arbetet är en pilotstudie och saknar jämförelse i liknande format har även kunskap om datainsamling och metodik studerats.Datainsamling har skett med hjälp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera på cykeln. 17 cyklister har under maj ? juni 2009 samlat in data till och från arbetet.

Många kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum är att bara två kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkänd av Trafikverket. En av många kommuner som blivit underkända är Södertälje. Att cykelvägar mellan kommuner inte byggs beror i stor del på den bristande finansieringen, både inom kommunen och från Trafikverket. Men också av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvägar är bristfälligt.Syftet med examensarbetet är att utifrån ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av Södertäljes regionala cykelvägar och utgör ett exempel på metod som kan tillämpas vid projektering av cykelvägar över kommungränser.

Cyklandet i Malmö har ökat sista åren både relativt och i absoluta tal. Malmö är med sin plats i Öresundsregionen en stad med storstadsambitioner. Studier av litteratur och ute i fält avslöjar att det separerade systemet för cyklister, som Malmö håller fast vid, har vissa brister. Jämförelser med andra städer visar att cykelfält på gatorna fungerar bäst i stadskärnan, medan separerade cykelvägar är bäst i städers perifera delar. För att kunna profilera sig som storstad bör cykelfält finnas på större gator.

The goal of this thesis is to analyse whether the method ?Observiaire? is of any use for traffic analysis. The method consists of analysing film material, preferably before and after changes are made to an area, by answering a survey for the users that are observed within the population. The method also opens up for deeper qualitative analyses which are rooted in the quantitative data collected from the survey-study. In this study we analyse the method by applying it to the case study of the changes made at Götgatan in Stockholm, where a green wave was implemented and the bicycle road widened.

Luleå kommun satsar på att bli årets cykelstad senast år 2016. Det är ett mål som är starkt sammankopplat med kommunens satsning på att höja stadens luftkvalitet. Idag finns i Luleå ett bra cykelnät med 7 huvudcykelstråk varav 6 går från ytterområdena in mot centrum. För att ta sig mellan olika ytterområden måste cyklister ofta cykla genom centrum där huvudcykelstråken plötsligt upphör. Att knyta ihop dessa på centrumhalvön skulle underlätta för de som smidigt vill cykla via centrum.Det är i stadskärnor av stor vikt att gaturummet utformas på rätt sätt och att det är tydligt var man ska cykla.

Syfte: Uppsatsens syfte är att klargöra skillnaden mellan olika sorters rabatterade erbjudanden som kampanj och rea i Ur&Penns butiker. Syftet är även att se hur konsumenter ser på rabatterade erbjudanden och hur deras lojalitet kan påverkas av detta.Metod: En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder har använts med en abduktiv ansats. Insamling av data har skett via enkäter, intervju och observation. Uppsatsen riktar sig in på att undersöka Ur&Penns marknad.Teori: Teorier som använts i uppsatsen beskriver prisstrategier, rabatterade erbjudanden, lojalitet ur konsumentperspektiv samt tar upp utsnitt ur marknadsföringslagen.Empiri: Empirin består av tre delar: webbenkät, intervju och en observation. Webbenkäten är skapad ur ett konsumentperspektiv medan intervjun är ur ett företagsperspektiv.

Bilens tidigare dominerande plats i trafikplaneringen är idag inte lika självklar. Forskning visar att användningen av fossila bränslen får förödande konsekvenser för miljön. Avgaser och partiklar förstör luften, bullret från bilar tar över stadsrummet och bilvägar är barriärer för gående och cyklister. Trots insikter om biltrafikens negativa följder väljer många bilen vid kortare sträckor. För att minska bilåkandet behöver vi förbättra användningen av hållbara alternativ.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermåliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstår då cykeltrafikens förutsättningar förändras. Frågeställningen preciserade syftet genom att avgränsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara på min frågeställning valde jag att undersöka två välanvända platser där cykelvägar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanställde ett protokoll utifrån TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & Vägverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende på kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvämhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag även en observation på var plats där jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken är den del av arbetet som i högst grad svarar på min frågeställning. Resultatet visar att det uppstår konflikter på de två undersökta platserna och att dessa kan härledas till den fysiska miljöns utformning.