Den senaste stora nedisningen orsakar fortfarande problem i landet. Ett av de mest påtagliga är den landhöjning som uppstod när trycket av den tjocka isen försvann. Denna landhöjning är orsaken till att Luleås innerfjärdar håller på att grundas ut och försvinna. Problemen kring innerfjärdarnas tillstånd har varit kända sedan början av nittiotalet och vattenkvalitetsmätningar har pågått sedan dess. Denna undersökning är den enda som ägt rum under vinterförhållanden och syftar till att ge en mer komplett bild av tillståndet i innerfjärdarna.

This paper deals with archaeological prospection of an Iron Age farm site in Toland, Fresta parish, Uppland County in Sweden. The purpose of the paper has been to see whether the geophysical methods applied (GPR & EM-38) could produce useful results that could motivate its use in similar surveys in the future. Geochemistry has been used for the purpose of identifying possible activity areas on the site. The results have shown that it is possible with a GPR survey to identify postholes originating from the Migration Period longhouse at the site. The combining of several methods have been important for the identification and interpretation of several areas of interest..

Using biofuels from regeneration cuttings is becoming more common in Sweden. Ash from the combustion of biofuels contains many valuable nutrients and base cations. The Swedish Forest Agency recommends that ash should be recycled to clearings where biofuels have been removed, to avoid future impoverishment of Swedish woodlands. In Jämtland, in northern Sweden, a large quantity of biofuels are taken out from cuttings but ash recycling has not yet been tried. The aim of this thesis was to examine the conditions for ash recycling in Jämtland regarding to soil chemistry and heavy metal content in soil and biofuels.

The municipality of Västervik, with support from Envipro Miljöteknik AB, is carrying out a main study of the minefields at Gladhammar. Mining of iron, copper and cobalt under different periods from the 16th century until the end of the 19th century has led to discharges of metals to the lakes situated downstream. The aim of the main study is to investigate the possibilities to reduce the environmental load on the surrounding ground and water caused by heavy metals from the mine. The present report is a part of the main study. The aim of the work is to investigate the geochemistry of the groundwater.

I närheten av gruvområden kan vittring av sulfidmineral producera surt lakvatten innehållande höga metallhalter vilket kan ge skadlig påverkan på omkringliggande natur. På grund av de stora avfallsmängderna som gruvindustrin producerar och dess potential för negativ miljöpåverkan är effektiva efterbehandlingar av gruvavfall viktiga. I Kristineberg, i norra Sverige, påbörjades brytning av zink och koppar 1940. Sulfidrik anrikningssand har deponerats i fem magasin inom gruvområdet fram till 1994. Magasin 1 och 1B efterbehandlades 1996.

Bergsbruket har under lång tid haft stor betydelse för Sverige både ekonomiskt och politiskt. Det har också haft en inverkan på naturmiljön bland annat genom huggningar för bränsle och utsläpp av tungmetaller. Ett av de områden i Sverige som är mest känt för sin metallhantering är Bergslagen. Idag är många gruvor nedlagda. En som fortfarande är i drift är gruvan i Garpenberg i Dalarna.

Höga flöden och dess inverkan på spårmetalltransporten är av stort samhällsintresse med klimatförändringarnas redan idag märkbara påverkan. Ökad nederbörd och därmed vattenföring kommer leda till att spårmetalltranporten i våra svenska vattendrag kommer att förändras på sikt. Stora och snabba förändringar, som exempelvis klimatförändringar med extrem nederbörd, temperaturskillnader eller snö är typer av event vilka har visat sig ha direkt eller indirekt påverkan på metallers dynamik i vatten. Även de stigande koncentrationerna av Fe och TOC i våra vattendrag, även kallat brunifiering, vilket gör våra vattendrag allt mörkare i färg, har troligen med klimatförändringarna att göra.Syftet med det här arbetet har varit att samla in analysdata om metalltransporter i sex utvalda vattendrag (Kalixälv, Råneälv, Moälven, Ljungbyån, Ätran och Pipbäcken Nedre) och försöka beskriva dess tillstånd och förändringar i vattenkemin för att se om något samband fanns mellan spårmetallerna och flödesökningar. Valet av studerade vattendrag vilka arbetet fokuserade på avgränsades för möjligheten att kunna studera dessa närmare.

I examensarbetet har mekaniska och bioGeokemiska egenskaper karaktäriserats på en mekaniskt upparbetad deponirest från Ragn-Sells Avfallsbehandling AB, Högbytorp. Mekanisk upparbetning innebär att färskt och utgrävt hushålls- och industriavfall genomgår krossning följt av utsortering av metall samt utsortering av brännbart material genom siktning. Deponiresten ska efter upparbetning deponeras. Syftet med upparbetningen är att minska innehållet av organiskt och brännbart material, minska deponeringsvolym, utvinna återvinningsbara material samt regenerera deponeringsyta. Den upparbetade deponiresten som karaktäriserades var < 18 mm och provneddelades med hjälp av strängmetoden och spaltdelningsapparat.

Ala Lombolo i centrala Kiruna har under ett drygt sekel påverkats av mänsklig aktivitet, vilket har resulterat i att sjön idag är kraftigt förorenad. Huvuddelen av föroreningarna återfinns fastlagda i bottensedimenten och läckaget från sjön är relativt litet i jämförelse med de lagrade metallkvantiteterna. Förändringar av rådande förhållanden i sjön kan medföra att föroreningarna mobiliseras och sprids, bl.a. till Torneälven. Syftet med detta examensarbete är att identifiera kvalitativa förändringar och efterföljande konsekvenser som kan beröra Ala Lombolo i framtiden.

Examensarbetet är det avslutande momentet i civilingenjörsutbildningen Naturresursteknik inriktning Miljö och vatten, vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och har genomförts vid institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser på avdelningen för Geovetenskap och miljöteknik, samt i samarbete med Golder Associates AB och Kringelgruvan AB. I detta examensarbete har sulfidhaltigt gruvavfall från Kringelgruvan undersökts. Kringelgruvan är i dagsläget inte i produktion, men som en följd av ett ökat råvarupris på grafit i kombination med en hög efterfrågan arbetar Flinders Resources Ltd. (Kringelgruvan AB) med att återuppta grafitproduktionen i gruvan.