Genom att ta hjälp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kärnkraft på Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgångspunkt i Gabrielsens toposanalys. Sätt att inrama på och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsättande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.DN:s ledarsidor är överlag mer kärnkraftsvänligt inställda än Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar på ledarsidorna, till skillnad från Aftonbladet.Såväl kärnkraftskritiker som förespråkare kommer till tals på debattsidorna i bägge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utsträckning än redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.En outtalad argumentativ utgångspunkt som inte används av någon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, är det faktum att samhället är energiberoende i så stor utsträckning som det är.

Nuclear power plants existences have been well debated since the 70s (Swedish radiation safety authority, 2014). Accidents, risk and presence connected to nuclear power plants have been part of many studies around the world. Recent studies have shown a connection between prices of houses and the distance and presence of nuclear power plant in a surronding area of the house. This paper uses Hedonic price modelling to investigate the willingness to pay for an increased distance to the Swedish nuclear power plant, Forsmark. For the dependent variable selling price was used and the independent variables were number of rooms, living area, other area, lot size, selling year, building year and distance to Forsmark.

Den 11 mars 2011 inträffade en kärnenergiolycka i Fukushima, Japan. Jag har gjort en diskursanalytisk innehållsanalys av fyra svenska dagstidningars artiklar om kärnenergi från de 90 dagarna innan kärnenergiolyckan i Japan, de första 90 dagarna efter den samt de därefter följande 90 dagarna. Jag har även jämfört de tendenser som framkommer i rapporteringen med Sveriges befolknings attityder till kärnenergi för att se om det finns något samband mellan dessa. Syftet var att utifrån mina resultat, tidigare forskning och teorin från forskningsfältet ?communication of science? analysera den eventuella påverkan medias rapportering om kärnenergi och allmänhetens syn på kärnenergi kan ha på varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gestaltat de tre kärnkraftolyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. I undersökningen jämförs de båda tidningarna med varandra samt förändringen som skett mellan 1979 och 2011. Författaren söker också efter spår av kärnkraftens ideologiska sammanhang i texterna, som i denna studie kopplas till ekologismen.Studien utgår från en ideologisk teori. En ideologi är en samling idéer som tillsammans skapar en övertygelse. Anhängare till ideologin strävar efter att så många som möjligt ska dela denna övertygelse, så att den blir dominerande i samhället.

Aim: The nuclear accident in Fukushima, Japan, raised global criticism against nuclear power. In Sweden, the criticism has not been very visible and the government now allows a renewal of the nuclear power plants. The purpose with the study is to have a closer look on how Swedes in position of power motivate their positive attitude to nuclear power and how they conduct themselves to each other and to their opponents. The rhetorical perspective will be in focus for the analysing.Method: Four different artifacts represented by Swedes in position of power having a positiveattitude to nuclear power were chosen. Three rhetorical theories (the rhetorical arena, stasis andethos, pathos and logos) were used with the research question in focus.Result & Conclusions: The analyses resulted in conclusions about the strategies used by the participants such as: the importance of contexts, meaning for example that the greenhouse effect legitimizes nuclear power as a source of energy with important benefits.

Titel ?Det finns ingen «quick fix« i energifrågan.? ? En kvalitativ studie av energifrågan i västerbottnisk dagspressFörfattare Johanna StenmarkUppdragsgivareJMG, Göteborgs universitetKurs Examensarbete, Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013 Handledare! Mathias A. Färdigh Sidantal 39 sidorAntal ord 12 930 stSyfte Att undersöka hur energifrågan omskrivs i västerbottnisk dagspress före och efter olyckan på Fukushima. Metod Kvalitativ innehållsanalys enligt Altheides ECA-modell ! Material 155 ( 150) st texter av karaktären insändare, debatt och ledare från tidningarna Folkbladet, Norran och Västerbottens- Kuriren från mars månad under åren 2010, 2011, 2012 samt 2013. Huvudresultat Energifrågan i den västerbottniska dagspressen visar sig ofta vara regionalt orienterad.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Recent turmoil surrounding nuclear power as an energy source, especially since the accidentat Fukushima, has largely contributed to the debate of whether or not nuclear power should beused as an energy source. This study has examined the economic feasibility of replacingForsmark?s 3rd nuclear reactor with a bio fueled power plant, and find out how this could bedone.The power generation that has to be replaced is equal to 1170 MWe. To replace this, 6 largescaleCFB-boilers, each providing over 200 MWe, were necessary. In addition to this, eachboiler required their respective turbine sets, comprising one high-pressure-, and one lowpressureturbine with intermediate reheating capacities.Based on this, a rankine-cycle was modeled using the software EES, to be able to calculatethe total heat required in the power plant.

This thesis investigates the overall risks of flooding over the Design Basis Flooding Level (DBFL) at the Swedish nuclear power plants (Oskarshamn, Ringhals and Forsmark), using statistical data and methods, but also considers historical events which might affect the overall risk of flooding at the specified sites.Considering the nuclear accident which happened in Fukushima in conjuction with the earthquake and tsunami which struck eastern Japan on 11 March 2011, operators and licensors of nuclear power plants all over the world conducted reviews and investigations on the overall risks posed to the plants from external events. One important such event is extreme water level.One part of the thesis includes an extreme value analysis (using Generalized Extreme Value distribution and Generalized Pareto distribution) of water level data from SMHI (Sweden's Meteorological and Hydrological Institute) measured at stations close to the Swedish nuclear power plants. The results of the statistical studies indicate that considering the return period used in the thesis (100 000 years), the water levels at the Swedish nuclear power plants are not expected to exceed DBFL.The other part of the thesis consists of a historical study of extreme weather-related events. The results of this study indicate that no historical events seem to have occured which would indicate a higher risk of flooding than the one suggested by the statistical study. .

Both the German and the Nordic power markets are seeing dramatically changed conditions due to an ongoing process of expanding the share of renewable production in the systems. For the German part this comes from heavy subsidies which have led to an explosive development in installed capacity of photovoltaic and wind based production. After the Fukushima incident it has been decided to shut down all Germanys nuclear plants. This capacity drop is however not of the same magnitude as the increase in renewables, but will impact the stability of the power system. The Nordic power system which already has a surplus of power sees an even further increase, coming mainly from construction of new nuclear plants in Finland and a general increase in wind farms.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Kärnkraftsfrågan har sedan åttiotalet varit omdebatterad i Sverige och under 2011 harfrågan blivit högaktuell efter kärnkraftsolyckan i Fukushima. Eftersomdemokratibegreppet utgör grunden i den svenska skolan är det relevant att ifrågasättahur olika former av kärnkraftsundervisning står i relation till demokratiuppdraget. Syftetmed studien var att undersöka hur ett antal lärare beskriver sin kärnkraftsundervisning iförhållande till demokratiuppdraget, därutöver att konstruera ett rollspel om kärnkraftutifrån lärarnas tankar och demokratiuppdraget. Första delen av studien bygger påintervjuer med högstadielärare i de naturorienterade ämnena. Respondenterna fickbeskriva sin kärnkraftsundervisning, vilken sedan utvärderades i förhållande till skolansdemokratiuppdrag.

Den här uppsatsen skrevs för att belysa de hinder som kan uppstå när man som musiker tar sig an nutida musik, i detta fall japansk sådan. Den inriktning som arbetet tagit är hur man genom att förändra notbilden kan komma närmare musikens kärna, samt göra instuderingen så effektiv som möjligt under en relativt kort tid. För att nå de resultat jag gjort har jag använt mig av två informanter som arbetat med två stycken för solo flöjt av Kazuo Fukushima (1930), Mei (1962) och Shun?San (1969). Fallstudiens genomförande har tagit tre veckor där informanterna som är studenter har fått studera in båda verken och därefter notera om det ena av dem (Mei) för att se om de med denna metod kom närmare kärnan i musiken och kompositörens intention.