Studien grundar sig på en aktgranskning av fem barnavårdsutredningar och visar på stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien är Barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja..

Ambitionen i denna studie är att synliggöra hur en lokal kvinnojour i Malmö arbetar med ett Barnperspektiv samt vilka faktorer som kan ha försvårat respektive främjat implementeringen av det. Detta då kvinnojouren under tre år haft ett barnprojekt, vilket syftat till att implementera ett Barnperspektiv i jourens verksamhet. Denna kvalitativa studie är inspirerad av processutvärdering som metod och baseras på intervjuer med socialsekreterare, anställda på jouren och en representant från Rädda Barnen. För att analysera hur de arbetar med ett Barnperspektiv har jag utgått från delaktighetsperspektivet och omsorgsperspektivet, båda centrala begrepp i Barnkonventionen. För att analysera vilka faktorer som kan ha främjat respektive försvårat implementeringen av ett Barnperspektiv har jag bland annat utgått från organisations- och implementeringsteorier.

Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angående Barnperspektiv och barnets bästa inom den sociala barnavården genom att jämföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavården. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som både teori och metod, av de ovan nämnda dokumenten. Resultatet säger mig att den forna diskursen framhävde vårdnadshavarnas rättigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rättigheter och ett Barnperspektiv. För att tillförsäkra ett Barnperspektiv framhålls vikten av delaktighet.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med Barnperspektiv och hur de använder Barnperspektiv i sina utredningsarbeten. Våra frågeställningar är: Vad innebär det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrån ett Barnperspektiv, och hur använder de Barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? Påverkar barnets ålder hur socialarbetarna förhåller sig till Barnperspektivet? Utgår socialarbetarna från teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn på Barnperspektiv handlar till stor del om att det är viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgår från ett Barnperspektiv som är den vuxens syn på barnet och dess bästa. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte någon större möjlighet att påverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

Syftet med vår studie var att ta reda på vad det är som gör att föräldrar väljer att placera sina barn på en uteförskola och vad det är som gör att pedagoger väljer att ha en uteförskola som arbetsplats. Vi frågar oss också om de är nöjda med verksamheten och om den uppfyller deras förväntningar. Som metod valde vi att använda oss av intervjuer både med föräldrar och med pedagoger. Vi intervjuade sex pedagoger från olika förskolor och sammanlagt åtta föräldrar. Vi menade att intervju var den lämpligaste metoden för att få fram de olika tankar som vår undersökningsgrupp hade.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjerätten tolkar begreppen barnets bästa och Barnperspektiv i sina utredningar om vårdnad, boende och umgänge, och i sitt arbete med umgängesstöd. Familjerätten skall utreda vad som är det bästa för barnet, och då inneha ett Barnperspektiv i sitt arbete. Huvudsyftet med umgänge och umgängesstöd är att barn har rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Dock är det inte alltid för barnets bästa att ha kontakt med den andra föräldern, och orsakerna kan se olika ut. Enligt den nya lagändringen i Föräldrabalken 6 kap (prop.

?Barnets bästa är ett sådant där fluffigt begrepp?? skrevs utifrån tanken att utreda hur ett Barnperspektiv kan formuleras i förhållande till barn som är komna ur en surrogatprocess. Detta utifrån synvinkeln av ett antal personer som är eller tänker sig till att bli föräldrar via en surrogatprocess och ytterligare ett antal familjerättssekreterare. Totalt genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med sex personer. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån en så kallad konventionell innehållsanalys.

Nyckelord: asylsökande barn, Barnperspektiv, information, Migrationsverket, rätt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rätt till information och rätt att komma till tals ut-ifrån den teoretiska utgångspunkten Barnperspektiv som denna uppsats utgår ifrån. Vilken in-formation barnen har fått ta del av, och om och när barnen får komma till tals på Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmärksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framställa informationsmaterial till asylsökande barn.

När vuxna personer med barn vänder sig till socialtjänsten för ansökan om ekonomiskt bistånd ska även barnens situation uppmärksammas och ett Barnperspektiv ska intas vid handläggningen av dessa ärenden. Vår uppsats syftar till att, genom analys av 32 utredningar, undersöka huruvida socialtjänsten i Göteborgs Stad kan anses ha uppfyllt Socialtjänstlagens intentioner genom att utgå ifrån ett Barnperspektiv i utredningar rörande hemlösa barn under år 2006. Vi utgår ifrån ett rättsligt perspektiv som innebär att vi närmare studerar hur några av våra rättsregler är utformade, för att sedan applicera den kunskapen på den fortsatta studien. Utifrån begreppen Barnperspektiv och delaktighet vill vi undersöka i vilken grad barnen synliggörs i de aktuella utredningarna. Vi vill då veta hur användningen av ett Barnperspektiv kännetecknas och vilka utsagor som visar att ett Barnperspektiv har legat till grund för utredningarna.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCHKOMMUNIKATION (HLK)Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hpinom LärandeLärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGChristina Larsson & Susanne Milton?Jag vill ha en kulle att hoppa från??En studie om två förskolors utemiljö sett ur ett BarnperspektivAntal sidor: 25Syftet med denna uppsats är att undersöka vad barn tycker och tänker angående sin förskolas utemiljö. Frågeställningarna är följande:? Hur upplever barn i fyra och femårsåldern förskolans utemiljö?? Hur vill barn i fyra och femårsåldern att förskolans utemiljö ska vara?För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sammanlagt 14 barn i fyra och femårsåldern på två olika förskolor. Vi fann att barnen vill ha en variationsrik utemiljö med möjligheter till många olika sorters lek.

Studiens syfte var att undersöka vad som händer med flyktingbarn när de, i vårt fall tillsammans med sina familjer, får uppehållstillstånd i Sverige. Närmare bestämt ville vi undersöka hur dessa barn uppmärksammas och bemöts av flyktingkonsulenter på flyktingenheten. Sker detta utifrån ett Barnperspektiv? För att kunna veta om det sker utifrån ett Barnperspektiv ansåg vi att det var nödvändigt att först titta på hur begreppet Barnperspektiv tolkas i dagens Sverige. För att ta reda på om och hur flyktingkonsulenter arbetar utifrån Barnperspektivet ville vi veta vilka konkreta redskap och metoder som motsvarar deras användande av ett Barnperspektiv.

I denna c-uppsats behandlas ämnet fysisk miljö i förskolan och hur den kan utformas utifrån ett Barnperspektiv. Syftet var att vidga förståelsen för hur den fysiska förskolemiljön, utifrån ett Barnperspektiv, kan anpassas för att samspela med barnens intressen och behov. För att besvara de frågeställningar som svarar mot studiens syfte har vi genomfört fokusgruppsintervjuer samt observationer vid två förskolor. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats utifrån en hermeneutisk analysmetod. Vår teoretiska utgångspunkt har huvudsakligen utgått från ett sociokulturellt perspektiv.

Begreppen Barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet Barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete.

Föräldrar med psykisk sjukdom har ofta en bristande omsorgsförmåga och barnen till dessa föräldrar får inte alltid sina behov tillgodosedda. Personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning som träffar föräldrar och även ibland barnen får en chans att få en inblick i hur familjen och barnen har det. Jag har gjort en fallstudie på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i en västsvensk stad, där jag har intervjuat sju personer inom fyra olika professioner, två kuratorer, två psykologer, två sjuksköterskor och en arbetsterapeut. Jag jämförde dessa med varandra och undersökte hur de tolkar Barnperspektivet och hur de använder sig av detta. Skiljer de sig åt, och vad beror det på i så fall? I min studie kom jag fram till att den professionelles utbildning, profession och det uppdrag man har i organisationen spelar en stor roll för vilket handlingsutrymme man har och hur man inom detta använder sig av ett Barnperspektiv.

Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara Barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel på när ett familjearbete blivit bra och när det finns ett Barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbättras. Det är en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet är sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses Barnperspektivet ytterligare.Undersökningen utgår ifrån fem frågeområden: struktur/organisation, behandling/inriktning, behandlare, patient samt framtid/förbättringar.