Runt om i världen faller allt fler kvinnor offer för människohandel. I Sverige avslöjar polisen mellan 200-500 fall av människohandel årligen, men det är svårt att veta hur mycket av denna illegala verksamhet som sker i det fördolda. Eftersom detta är ett internationellt brott som ofta är gränsöverskridande, sker de flesta insatserna mot människohandel i samarbeten mellan länder och med organisationer som ex. Förenta Nationerna. Men människohandel är dock ett växande problem i Sverige idag och jag ville istället undersöka vilka nationella insatser man tagit till mot människohandel i Sverige.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjänst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999.När lagen utarbetades var den, internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmäterstraffansvar för den som köper en sexuell tjänst men inte för den som säljer den. Föreliggandeundersökning ämnar söka svar på frågor kring hur den dominerande diskursen om Sexhandelsåg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den säljande och köpande parten i Sexhandelngestaltas i förarbetena och vilka värden som genom argumentationen för och emot enkriminalisering framhålls som skyddsvärda i förhållande till Sexhandeln. Den tidigare forskningensom presenteras visar på i grova drag två motstående förhållningssätt till prostitution,som båda hävdar en feministisk utgångspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar på kvinnansrättigheter. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten i min studie är diskursanalys.Undersökningen präglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp från kritiskdiskursteori som ämnar belysa materialet och svara på frågor ur ett diskursivt perspektiv ochett genusperspektiv. Frågorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men medinslag av enstaka kvantitativa mätmetoder som komplement.

Denna uppsats syftade till att undersöka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av lagstiftning relaterad till Sexhandel ur sexarbetarens perspektiv, samt hur sexarbetare upplever att lagstiftningen påverkar sexarbetare/sexarbetet. Uppsatsen undersökte också om sexarbetare i studien anser att sexarbete behöver regleras i lagstiftning och så fall hur. De lagar som uppsatsen utforskade var sexköpslagen, kopplerilagen (med relaterade lagrum i Jordabalken och bostadsrättslagen) samt lagen om människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsens empiri grundar sig på fem kvalitativa strukturerade mejlintervjuer och en kvalitativ strukturerad telefonintervju. Empirin har undersökts med hjälp av tematisk analys som utgår ifrån teman hämtade från frågeställningarna och syftet.

This paper aims to give a comprehensive view in which extent Swedish legislation concerning trafficking in human beings (Brottsbalken 4 kap. 1a §) is efficient. Qualitative interviews have been carried out with professionals within the judicial system in order to comprehend various aspects of efficiency relating to legislative validation of trafficking regarded human beings. Consent, coercion and control brings up miscellaneous issues. Personal observations by authorized people within the area was therefore viewed and found to be highly essential.

Syftet med den här studien var att finna förklaringar till varför ungdomar väljer att ta steget in i prostitution. För att få ett inifrånperspektiv valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre unga vuxna som sålt sex sedan tidiga tonåren. Forskningsfrågorna handlade om hur ungdomarna själva beskrev sin väg in i prostitution samt vad de sett som motiverande för att fortsätta. Resultaten har analyserats utifrån handlingsteorin och ställts emot tidigare forskning på området. Studien visar att vägen in i prostitution kan ses som en process där individuell sårbarhet och den omgivande sociala miljön tillsammans bidrar till att prostitution framstår som ett alternativ.

The thesis ?Vi fixar och trixar oss fram till att hjälpa människor? focuses on social work in the field of prostitution and human trafficking in Sweden. Through semi-structured interviews with social workers in the municipalities of Stockholm, Göteborg and Malmö working with persons selling and buying sex, and through discourse analysis, the author analyses the perceptions among these social workers of the relation between human rights, prostitution and human trafficking, and the social work which they conduct.The thesis concludes that although the social workers perceive prostitution and human trafficking and social work in this field as human rights related, they are not explicitly using a human rights based approach in their work.The thesis concludes that the social workers identify several aspects that infringe on the rights of their clients in relation to the human rights principles of Universality, Non-discrimination, Accountability and Rule of law and the principle of Participation and Inclusion. They portray the human rights situation of street based sellers, especially those not being Swedish citizens and those affected by human trafficking, as severe.The thesis concludes that the social workers find several obstacles (legal as well as structural) that diminish their ability to strengthen their clients? human rights situation.

Syftet med uppsatsen är att mot bakgrund av en teoretisk förförståelse om Indien och Sexhandel undersöka och diskutera hur organisationen Saheli HIV/AIDS Karyakarta Sangh arbetar med kvinnor i sexarbete i Pune, Indien och undersöka hur personalen upplever arbetet. Frågeställningarna tar upp hur organisationen arbetar med kvinnor i sexarbete, hur personalen upplever arbetet och vilka samhälleliga faktorer som påverkar arbetet samt hur detta kan analyseras i förhållande till feministisk teori och empowerment. Uppsatsen är en kvalitativ studie som genomförts med sju respondentintervjuer, observationer samt litteraturstudier. Organisationen arbetar med stödjande insatser för kvinnor i sexarbete såsom kondominformation och -distribution, hjälp med omhändertagande av kvinnornas barn, hjälp till sjukvård och egen bank med villkor anpassade till kvinnornas situation. De arbetar även med information till samhället om sexarbete och dess problematik.

Titel: Eskort på nätet - En studie om nätprostitution ur ett individperspektivFörfattare: Ayla Irebring-RuiperezKurs: Examensarbete inom medie- och kommunikationsvetenskap 15pUniversitet: Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Handledare: Jenny WiikSidantal: 52 sidorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur sexsäljande kvinnor över nätet uppleversin livssituation samt yrkesverksamhetUppdragsgivare: Examensarbetets uppdragsgivare är Prostitutionsenheten i MalmöMaterial och metod: 3 st personliga intervjuer med slumpmässigt utvalda kvinnligaprostituerade via nätet. Samtalet pågick i cirka en timme och utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Vid två tillfällen har ljudinspelningar genomförts och sedan transkriberats inför analys. Ett av samtalen har utförts via telefon och har då renskrivits utifrån anteckningar som togs under intervjutillfället.Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur tre stycken prostituerade kvinnor upplever sin livssituation. Här berättar de hur de upplever de kunder de möter, hur deras yrkesval påverkar relationer i vardagslivet samt ute i samhället.

Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?påtvingad? prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ?statliga bordeller?.

Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?påtvingad? prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ?statliga bordeller?.