Sök:

Analys och design av nätverksmodul


Dagens samhälle blir mer och mer beroende av olika typer av kommunikationsmedel. GIS kan på ett effektivt och smidigt sätt planera för samhällets krav på transporter och kommunikation. Detta kan göras med olika typer av nätverksanalyser i olika GIS där man kan beräkna och planera olika färdvägar. På WM-data, där examensarbetet har utförts, används bl a utvecklingsverktyget MapObjects. MapObjects saknar i sitt grundutförande en nätverksmodul för att kunna utföra olika analyser för planering av färdvägar. Syftet med detta examensarbete var att göra förstudier och undersökningar om vilka databaser och vilka beräkningsmetoder (algoritmer) som behövs för att WM-data ska kunna bygga en egen nätverksmodul. Dessutom har ett förslag på hur nätverksmodulen ska fungera föreslagits. Detta examensarbete har genomförts genom intervjuer, samtal och självstudier av tänkbara databaser och beräkningsmetoder. Utöver detta har vi bidragit med våra egna tankar och funderingar kring hur denna nätverksmodul ska kunna fungera och se ut. Som slutsats kan dras att en nätverksmodul av den här typen skulle kunna vara hur komplex och avancerad som helst. Hur avancerad och komplex nätverksmodulen är beror på vilka krav som ställs på den. Att lösa avancerade nätverksanalyser mellan flera punkter är ett så kallat NP-komplett (NP, nondeterministic algorithm in polynominal time) problem vilket innebär att det inte finns någon exakt lösning på problemet som man i dag känner till. Vid val av algoritmer finns det många olika algoritmer som går att använda för olika ändamål. I detta fall gäller det att hitta en algoritm som kan klara av att genomföra så noggranna beräkningar på en så kort tid som möjligt. Algoritmerna ska som resultat få fram den ?bästa vägen? mellan punkter. De algoritmer som valts att för att lösa avancerade nätverksanalyser är A*-algoritmen, för den är snabbare än Dijkstra?s algoritm. Förutom dessa används Kruskals algoritm eftersom den ger ett bra resultat. Ska man se till de vägdatabaser som finns i dagens läge, så är de endast ett begränsat antal vägdatabaser som lämpar sig att använda till en nätverksmodul som denna. För att få en så bra databas som möjligt bör en integrering av olika geografiska databaser ske och dessutom bör den sedan kompletteras med ytterligare information från andra typer av databaser. Av de databaser som studerats är det Blå Kartans vägar och Tätort 2000 som bör användas. För att få en överskådlig bild över hur nätverksmodulen är tänkt att fungera så har även ett översiktligt flödesschema gjorts, där varje steg i modulen redogörs.

Författare

Carl Mikael Almgren Anna Hallbygård

Lärosäte och institution

Luleå/Institutionen i Kiruna

Nivå:

"Uppsats för yrkesexamina på grundnivå". Självständigt arbete (examensarbete)om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla yrkesexamen på grundnivå.

Läs mer..