I Lpo94 finns skrivet att arbetet mellan pedagoger i skolan ska grundas på samarbete. Förutsättningarna för att kunna arbeta ihop är att pedagogerna har väl beskrivna arbetsuppgifter och tydliga Yrkesroller. Syftet med studien var att söka kunskap om förskollärare, fritidspedagoger och lärares tankar kring varandras Yrkesroller, samarbete och utbildning. Vi valde att göra intervjuer på kvalitativ grund eftersom vi sökte ta reda tankar och personliga erfarenheter. Respondenterna valdes genom ett strategiskt urval.

I denna rapport talas det om användbarhetsexpertens roll som representant för användaren,medlare av termen användbarhet samt medlare mellan användaren och andra Yrkesroller i en systemutvecklingsprocess. Denna roll har många gånger en tendens till att inte få tillräckligt med gehör av andra Yrkesroller i utvecklingsprojekt. Det finns flera olika faktorer som kan bidra till detta. Vad som framkom i resultatet var en bekräftelse på att användbarhetsexpertensroll är viktig i fråga om representering och medling. Vad gäller faktorn samarbete anser respondenterna att samarbetet för det mesta fungerar bra mellan dem och andra Yrkesroller.

Regeringen presenterade 2009 en åtgärdsplan för att råda bot på arbetslösheten. I och med det bereddes 740 arbetscoacher att etablera sig på arbetsförmedlingarna runt om landet. I media har det vid ett flertal tillfällen gjorts kommentarer angående arbetscoachernas korta utbildning och om deras insatser verkligen har gett resultat. Deltagarna i studien bestod av fem arbetsförmedlare och fyra arbetscoacher, varav två var män. Studiens syfte var att fånga upp hur deltagarna upplevde sina Yrkesroller på sin arbetsplats.

Syftet med denna studie är att få en tydligare bild av hur det är att arbeta i arbetslag med olika Yrkesroller. Studien ger en översikt av lärares och fritidspedagogers historia samt om deras yrken, samarbete, arbetslag och tidigare forskning på området. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta pedagoger varav tre var fritidspedagoger och fem var lärare, från tre olika skolor samt genomförde tre arbetslagsobservationer, en observation per skola. Mitt resultat visar att det inte är någon större skillnad mellan lärares och fritidspedagogers Yrkesroller i arbetslaget.

I föreliggande examensarbete presenteras en studie om förskollärare och barnskötares syn och tankar kring sina Yrkesroller, och de konflikter som kan uppstå, då två yrkesgrupper arbetar sida vid sida, men med olika formellt ansvar. Vad anser de är det viktigaste i sin yrkesroll, och vilka tankar har man om hur Yrkesrollerna kommer att se ut i framtiden?Genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskollärare och barnskötare på en förskola, så samlas de material in som utgör underlag för studien. Utifrån forskningsfrågorna, så kategoriserades materialet från intervjuerna, för att sedan presenteras i en löpande text.Vissa skillnader i informanternas uppfattning om Yrkesrollerna kunde urskiljas men samtidigt så lyfts det fram att det är viktigt att ta tillvara på allas kompetens oavsett utbildning. I det vardagliga arbetet på förskolan, så menade alla informanter att personligheten är viktigare än själva yrkesrollen och utbildningen, och det är det som gör dig till den pedagog du är.

Avsikten med vår studie har varit att undersöka vilken yrkesroll eller vilka Yrkesroller några yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet kan identifiera sig med samt vad som ligger till grund för denna identifiering. Dessutom har vi velat ta reda på möjligheten att kombinera tidigare yrkesidentitet med läraridentiteten. För att nå vårt syfte har vi använt metoden intervjuer, där sex yrkeslärare intervjuats. Det vi funnit i intervjumaterialet är att undervisningen på HR-programmet genomsyras av yrkeslärarens båda Yrkesroller. Vi har kunnat se att yrkesläraren fortfarande har en stark yrkesidentitet tillhörande restaurangbranschen.

Att nyutexaminerade systemvetare kan utöva många olika typer av Yrkesroller och att IS-disciplinen är svåridentifierad kräver en mångsidighet hos systemvetare och medför även att kompetenskraven kan variera. Denna uppsats belyser de kompetenskrav som företag ställer på nyutexaminerade systemvetare idag för att ge tips och vägledning till studenter under utbildning. Huvudpunkterna i uppsatsens teoretiska ramverk är begrepp som kunskap och kompetens samt en redogörelse för ämnesföreträdarnas olika åsikter kring IS-disciplinen ur ett utbildningsperspektiv. Vidare en kort redogörelse för det systemvetenskapliga yrket och de olika Yrkesroller en systemvetare kan komma att befatta sig med. Den genomförda intervjuundersökningen visade att de mest efterfrågade egenskaperna var programmering och databaser samt personer med drivkraft.

Följande studie behandlar Yrkesrollerna barnskötare och förskollärare. Syftet med studien är att skapa ny kunskap om hur Yrkesrollerna speglas i och utanför barngrupp, förskollärares och barnskötares uppfattningar kring Yrkesrollerna samt se hur dessa förhåller sig till varandra och det gemensamma arbetet inom förskoleverksamheten. Vilka eventuella skillnader och likheter visar sig?          Inledningsvis kartläggs historiska element kring förskollärare, barnskötare och olika aspekter som berör deras Yrkesroller, såsom utbildning, styrmedel och lärarlegitimation.Studien innefattar två olika metoder, observationer och intervjuer, som genomförs av och med barnskötare och förskollärare på två olika förskolor där materialet motsvarat det studien grundar sig på. För att få fram materialet gjordes det ett observationsschema samt en intervjuguide som utformades för att göra insamlandet lättare.

En utbildning på ett PA-program förbereder studenter till ett arbete med personal och arbetsrelaterade frågor, och i utbildningen lärs allt från beteendevetenskap till ekonomi och arbetsrätt ut. Studien syftar till att undersöka hur olika Yrkesroller inom personalvetaryrket upplever att de haft användning av sin utbildning senare i arbetslivet. En kvalitativ ansats valdes och det genomfördes intervjuer med relativt nyligen examinerade personalvetare som tillsammans utgör två olika Yrkesroller inom personalvetarområdet. Resultatet visar att praktik samt rådande konjunktur på arbetsmarknaden, kan spela viss roll när det kommer till vilken yrkesroll en individ får. Beroende på vilken yrkesroll en individ har, ökar eller minskar möjligheten att få använda sig av den kunskap som skapades i universitetet senare i arbetslivet.

Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lärare upplever hur samverkan fungerar i det dagliga arbetet på skola och fritidshem. Vi har intervjuat fyra lärare och fyra fritidspedagoger på en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi använt oss av som metod för att få kunskap om den intervjuades situation. Eftersom samverkan mellan våra blivande Yrkesroller som fritidspedagog respektive lärare i de tidigare åren, kommer att fylla en stor funktion i vår vardag, så vill vi få en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och få mer kunskap i området. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och fritidshemmet.

Barnskötares och förskollärares uppdrag har i och med den reviderade läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förändrats och förtydligats. För att kunna anställas som förskollärare, krävs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förändringar av förskolepersonalen och hur har de påverkat relationerna mellan de två yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollärare påverkats? Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras Yrkesroller har förändrats ute i verksamheterna efter att den reviderade läroplanen samt yrkeslegitimationen trädde i kraft sommaren 2011, vad gäller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollärare samt förskolechefer.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur människor som regelbundet utövar teater och/eller musikal utvecklar och agerar sin identitet och sin medvetenhet om den egna kroppen i ett postmodernt samhälle..

In these days we can witness a growing number of combined school and public libraries in Sweden. It can be explained as an economy measure or as an attempt to develop the library work. The aim of this thesis is to picture how working in combined libraries affects high school librarians? own apprehensions of their professional identity. The results are based on in-depth interviews made with four high school librarians, working not only towards the students but also the public.

Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla Yrkesroller, upplever de att de har dubbla Yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka kompetenser yrkeslärare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare.