Studiens syfte är att belysa det sociala samspelet mellan Vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med Vikarier. Hur påverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?.

Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om hur obehöriga lärarVikarier upplever sin arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lärarvikarie menas i denna studie en person som inte har någon anknytning till lärarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av sex obehöriga lärarVikarier. Dessa har berättat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anställningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin arbetssituation utifrån krav och stöd samt hur de ser på lärarrollen och dess olika arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har även genomförts för att förstärka bilden av Vikariernas arbetssituation.

Skolan är ett ständigt debatterat ämne där många har åsikter om dessutformning så väl som syfte. I olika mätningar redovisas det om skolans förfall och hur Svenskaskolan har svårt att mäta sig med jämbördiga nationer runt om i världen. Rollen som lärare harkommit att omprövas där den idag innefattar en allt större administrativ börda som aldrig tycksavta. En ökad arbetsbörda tenderar ofta att leda till stress och försämrad motivation såväl somarbetstillfredsställelse. Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som motiverar ochdriver personalen samt vilka faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse.

Många kända teorier inom psykologin beskriver motivation som en drivkraft, vilken är viktig för individens vilja att arbeta. Trivsel och motivation leder tillsammans till välmående på arbetet. Arbetsvillkor och uppskattning är viktiga faktorer för individens trivsel och motivation på arbetet och brister av dessa kan leda till vantrivsel och minskad motivation. I denna studie intervjuades åtta medarbetare om motivation och trivsel inom vårdyrket och syftet var att se om anställningsstatus har betydelse för trivsel och motivation. Skillnader i motivation och trivsel fanns beroende på anställningsstatus.

Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och Vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press.

Undersökningen syftar till att studera hur ett professionellt förhållningssätt kommer till uttryck hos personalen på gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Vidare syftas till att undersöka hur personalen anser att de utvecklats i sin yrkesroll under de år de arbetat samt vilka möjligheter till reflektion kring professionellt förhållningssätt som finns på arbetsplatsen. Slutligen undersöks hur Vikarier introduceras när det gäller förhållningssätt och bemötande.Studien är kvalitativ och sex intervjuer har genomförts med personal på gruppbostäder. Vinjettmetoden har använts och informanterna har fått läsa tre fallbeskrivningar utifrån vilka de resonerat fritt till en början, vilket har följts av ett antal frågor. Även frågor som inte direkt knyter an till fallbeskrivningarna har förekommit.Resultatet visar att det professionella förhållningssättet rör sig på en skala där poolerna är problematiserande ? icke problematiserande.

Med växande antal anmälningar från lärare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om kränkningar, hot och våld mot lärare i kommunen Nordanstig förekom. Utfirån syftet ställdes sen tre frågeställningar, Hur vanligt är det att lärare, Vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, kränks, hotas, samt eventuellt utsätts för våld i kommunen Nordanstig? Hur påverkas läraren om denne blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren av olika anledningar att låta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur påverkas en lärares pedagogiska arbete om läraren blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att få svar på dessa frågeställningar så utformades en enkät med 29 frågor som användes som en surveyundersökning. Resultatet påvisade tydliga svar att cirka hälften av de lärare, Vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt kränks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor kränkas av elever.

Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen..

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur en vikarie upplever sin situation av att arbeta som vikarie. Det kan vara mycket påfrestande att inte veta när man ska jobba, man har inte möjlighet att planera sin tid och ekonomi på samma sätt som fast anställda. Den empiriska studien skedde genom intervjuer med fyra Vikarierande undersköterskor på ett äldreboende. Resultatet visade att alla respondenterna upplever situationen som vikarie som påfrestande. Detta beroende på att det finns begränsade arbetstillfällen och att man lever i en oviss ekonomisk situation.

Syftet med vår uppsats är att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfälliga arbetskraftsbehovet. LAS är tydlig med att tillsvidareanställningar är huvudregeln i ett anställningsförhållande och tidsbegränsade anställningar är undantaget. Enligt LAS går det att tidsbegränsa en anställning genom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning, när arbetstagaren fyllt 67 år samt vid provanställning. Vid allmän visstidsanställning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krävs det att anställningen är kopplad till en viss arbetstagares lediga anställning eller viss bestämd ledig befattning.

BakgrundMånga patienter i vården drabbas av vårdskador till följd av avvikelser i vården. Ett antal studier pekar på faktorer som påverkar patientsäkerheten, bland annat att hög arbetsbelastning, otillräcklig bemanning och långa arbetstider inverkar negativt. Inom intensivvård är uppmärksamhet och vaksamhet viktigt för att identifiera förändringar hos patienten. Flera studier visar att längre arbetspass och veckoarbetstid förknippas med ökad fysisk och psykisk trötthet och risk för minskad vaksamhet vilket medför ökad risk för att avvikelser inträffar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur införandet av behovsanpassad bemanning relaterar till medarbetarnas upplevelse av stress, tid för återhämtning och arbetstillfredsställelse samt till kostnader och aspekter på patientsäkerhet.MetodStudien har genomförts med hjälp av en kombination av metoder. Enkäter lämnades ut före och ett år efter införandet av bemanningsmodellen.

Mentorskap handlar om en relation där mentor och adept ingår på liknande villkor. Mentorskap kan frambringa möjligheter för ett ömsesidigt växande och tanken är att mentor och adept skall lära och utvecklas tillsammans. Syftet med denna studie var att belysa mentorskapets betydelse för enhetschefer inom kommunal omsorgsverksamhet. För att få svar på syftet användes en kvalitativ undersökningsmetod och sex enhetschefer intervjuades. Studien visar att det finns olika skäl till att man som enhetschef ingår i en mentorskapsrelation.

I detta arbete belyses kompetensutveckling bland lärare i företagsekonomi och hur dessa lärare utvecklar sin ämneskompetens. Bakgrunden är att lärare har allt mindre tid över för kompetensutveckling, samtidigt som kraven på en uppdaterad undervisning ökar. Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i ekonomi kan utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lärare på sin kompe-tensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle ställer? I vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar att lärarna vid de fristående gymnasieskolorna, hade mer tid och ekonomiska resurser för att delta i kompetensutveckling.

SammandragSyftet med undersökningen är att se på vilka faktorer som påverkar urvalet inom historieundervisningen på grundskolans senare år.Vad är det som styr urvalet inom historieundervisningen?Läroplaner?Elevgruppens sammansättning?Diskussioner i lärarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lärarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen är genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats är att lärarna använder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen är den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likaså de diskussioner som har förs i lärarlagen. Genus som påverkande faktor kunde jag inte finna var av sådan karaktär inom undervisningsämnet historia.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät med frågor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever från Barn och fritidsprogrammet och de tillfrågade eleverna är från tre olika årskurser. Dessutom har 29 anställda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrågats. De teorier jag har använt mig av, när jag analyserat mitt material är bland annat Skollagen och läroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstänkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lärandets pedagogiska form, samt nya samhällsteorier om barnuppfostran för barn födda på 90-talet.