Syftet med studien är att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer få insikt i elbaslärares förhållningssätt till vad som är viktigt för nybörjarelever att lära sig. Utifrån detta syfte är avsikten att försöka förstå vilka lektionsmoment elbaslärare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera på just dessa och deras syn på eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslärare från olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgångspunkt i historiska perspektiv på musikkulturskolornas framväxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet på lärande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna är att eleven får komma igång och spela så snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever är lust, glädje och upplevelser ? vilket går helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess Verksamhetsplaner under senare år. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn på vad de tycker är viktigt för nybörjarelever att lära sig i relation till de traditioner, idéer och värderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

Vi har i det här arbetet valt att fördjupa oss i hur det förebyggande arbetet mot narkotika fungerar på området Backen i Umeå. I detta arbete har vi ställt oss tre frågor: Fungerar det förebyggande arbetet mot narkotikan? Fungerar samverkan mellan de olika aktörerna? Hur kan en handlingsplan över det drogförebyggande arbetet se ut? Vi har i arbetet läst Verksamhetsplaner, handlingsplaner och även intervjuat berörda aktörer som alla försöker arbeta mot narkotikan på området Backen. Utifrån dessa fakta har vi arbetat fram en handlingsplan som kan vara en hjälp för dom olika aktörerna på Backen området. Handlingsplanen understryker vikten av samarbetet mellan dom olika aktörerna, samt en tidig upptäckt och konsekvent handlande från dom vuxna gentemot narkotikan?.

Det som framkommit under vårat arbete är att åsikterna går isär. Polismyndigheten i Norrbotten anser att rent juridiskt går det inte att bevisa förekomsten av människohandel för sexuella ändamål i deras län. De medger emellertid att prostitution och sexköp existerar. Länsstyrelsen och Rikskriminalpolisen (RKP) uppger att det formellt sett inte finns något att rapportera om människohandel i Norrbotten. Andra hävdar att det förekommer, bl.a.

Inom offentlig förvaltning är det svårare än inom den privata sfären, för de anställda att få återkoppling mellan det egna arbetet och resultatet. De centrala målen för verksamheten beslutas långt från den enskilda handläggaren det vill säga den som ska genomföra arbetet. Det krävs också att det finns resurser som står i paritet med de statliga uppdragen. Kopplingen mellan målen/uppdragen och de tilldelade medlen är som regel otydlig idag. Syftet med denna uppsats var att studera om en obalans mellan mål och resurser får konsekvenser på personalens hälsa och motivation.

Denna uppsats avser beskriva alignment, överensstämmelse, mellan Den nationella IT-strategin för vård och omsorg och Verksamhetsplaner som finns för de offentliga sjukhusen i Västra Götalandsregionen. Detta har gjorts av orsaken att det funnits en implementeringsproblematik gällande Den nationella IT-strategin. Genom jämföra dessa utifrån perspektivet alignment avses kunna bidra med en möjlig förklaring till dessa problem.Metoden utifrån vilken de lokala Verksamhetsplanerna och IT-strategin har studerats utgjordes av en kvalitativ textanalys på hermeneutisk grund. IT-strategin analyserades inledningsvis utifrån de centrala mjuka parametrar (värderingar och mål) som denna innehöll. Därefter analyserades och jämfördes de lokala Verksamhetsplanerna utifrån samma mjuka parametrar.Resultatet pekar mot att det råder en viss brist på alignment mellan Den nationella IT-strategin och de lokala Verksamhetsplanerna.

Regleringsbrevet är ett av myndighetens styrdokument utöver instruktion, verksamhetsförordning och gällande lagar. Med regleringsbrev och anslagstilldelning vilka är fastsatta av regeringen ska myndigheten planera sin verksamhet som ska resultera i Verksamhetsplaner. Lantmäteriet styrs bland annat av regeringen i form av regleringsbrev trots att deras verksamhet till största delen är beroende av avgifter för sina tjänster och produkter. Kunderna är av skilda slag, allmänheten, kommunala och statliga verksamheter, men också näringslivet. Endast 25 % av Lantmäteriets omsättning är anslagstilldelning från regeringen resterande del är intäkter från näringslivet.

År 2004 anmäldes ca 1 250 000 brott i Sverige. Hur man reagerar då man utsätts för ett brott är individuellt och beroende på brottets art och offrets aktuella livssituation mm. Flera faktorer spelar in, men det är uppenbart att den som drabbas av ett brott påverkas av detta, fysisk, känslomässigt och/eller ekonomiskt. Vi har med hjälp av handlingsplaner, Verksamhetsplaner, intervjuer och annan litteratur, studerat brottsofferarbetet inom polisen med fokus på våra kommande arbetsgivare, Södermanlands län respektive Stockholms län. Syftet med arbetet är att uppmärksamma betydelsen av att polisen fullgör sitt ansvar gentemot brottsoffer, ett ansvar som till stor del handlar om informationsskyldighet.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning på Område Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med områdes-, kliniks- och avdelningschefer.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Rehabiliteringsområdets chefers beskrivningar av begreppet ledarskap stämmer överens med teori om gott ledarskap. Detta då USÖ i sina Verksamhetsplaner framhäver ett ?bra ledarskap? som en viktig framgångsfaktor. Vidare är uppsatsens syfte att skapa en ökad förståelse för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning för att uppnå ett bättre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006.De frågeställningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte är:?Hur beskriver cheferna inom Rehabiliteringsområdet ledarskap? Går deras beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap??Hur arbetar cheferna inom Rehabiliteringsområdet med ledarskap genom målstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnå ett bättre resultat vid KAK 2006?Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsbeskrivningar och teori om gott ledarskap.

Abstract Titel: Budget development ? a study of multinational industrial companies Date: 2011-05-27 Authors: Daniel Claesson & Tobias Kronvall Supervisor: Fredrik Karlsson Examiner: Lars-Göran Aidemark Purpose: The main purpose of this study is to follow up and to do a comparison                of a study of Arwidi & Samuelson (1991) where we describe and explain budget change, from the traditional budget to today´s modern business management, in some of the leading listed Swedish industrial companies. We will also examine which objectives of the budget are highlighted in the companies. Further, we examine the relationship between                         organization, strategies and budgeting and how it affects the company            management. Method: In this study we used a qualitative approach. We used a multiple case                  study to examine corporate approach to budgeting.

Budgetprocessen i den kommunala organisationen är en komplex inrättning där förvaltningarna ska följa den ram som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har tagit fram. Förvaltningarna har sedan möjligheten att fördela den ramen hur de vill internt i sina verksamheter och kan själva bestämma över sin interna budgetprocess. Om det inte finns tydliga regler kring budgetprocessens genomförande i förvaltningarna, borde detta kunna skapa skillnader mellan förvaltningarna, eftersom beslutsorganen internt i förvaltningarna kan ha olika syn på budget och budgetprocessen. Utifrån detta resonemang har forskningsfrågorna; hur kan budgetprocessen i en kommun se ut och vilka likheter och skillnader kan finnas mellan olika förvaltningars budgetprocess i en kommun tagits fram. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur budgetprocessen i en kommunal förvaltning kan se ut och genom det även kartlägga hur budgetprocessen i en kommun kan se ut.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten är en högaktuell fråga i finsk politik. Både på statlig och kommunal nivå diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förändring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning på problemet. Den pågående Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten är en högaktuell fråga i finsk politik. Både på statlig och kommunal nivå diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förändring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning på problemet. Den pågående Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

Ekoturism är en form av turism som bidrar till skyddet av natur- och kulturmiljöer och gynnar lokalbefolkningens välbefinnande. Ekoturism uppkom som en revolt mot massturismen som orsakade både social, ekologisk och ekonomisk negativ påverkan på natur, kultur och samhälle. För att garantera att en anläggning/arrangör bedriver verksamheten utefter ekoturismens principer finns ekoturismmärkningen Naturens Bästa. Svenska Ekoturismföreningen certifierar ekoturismanläggningar/-arrangörer samt skapar riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas i Sverige. Ekoturismen var när den uppkom en ny nisch för landskapsarkitekter och fortfarande idag är ekoturismen relativt outforskad inom landskapsarkitekturen.

SammanfattningUnder de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället.