I Voxnabruk i Hälsingland vågar folk inte släppa ut sina barn i skogen av rädsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör Vargen så många, så innerligt? Hur är det egentligen att ha Vargen nära - runt knuten - eller i hjärtat?.

Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vår historia, och den väcker fortfarande starka känslor. Licensjakt på varg återinfördes i början av 2010, och den väckte lika höga röster från jaktmotståndare så som jägare som ville skjuta fler vargar än de tilldelats. Uppståndelsen kring Vargen avspeglades även i våra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det säg då att Vargen har fått detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats ägnat oss åt etermedierna, främst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men även Ekots sändningar, med fokus på dess rapportering om Vargen.

Rovdjursfrågan i Sverige är en stor, het debatt och vi har valt att koncentrera oss på Vargen. Det finns många olika åsikter om Vargens vara eller icke vara i den svenska naturen och i detta arbete tar vi bl.a. upp några orsaker till de olika åsikterna. Vargen är ett väldigt skyggt djur som under naturliga förhållanden inte gärna närmar sig människor. Trots detta har den fått ett oförtjänt dåligt rykte.

Den svenska Vargen har under de senare åren ökat i antal. Detta har med fört att konflikter mellan människan och Vargen skapat då Vargen börjat leta sig tillbaka till sina äldre områden som oftast är bebyggda. Detta har väckt samhällsdebatter om Vargen och hur den skall hanteras i förhållande till dagens samhälle. Frågan som blev central för denna studie är"hur skiljer sig invånarnas attityder om varg i ett område där varg inte existera och ett där varg förekommer?"Undersökningen har utförts på två tätorter i Västra Götalands län.

Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.

Vargen fridlystes 1966 och var i det närmaste utrotad i Sverige. Vargens återetablering är ett känsligt ämne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, där licensjakten var en viktig fråga. Även i den senaste debatten när det kommer till vargfrågan, handlar det om licensjakten på varg. Denna debatt delar Sverige i två läger.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera den gränsdragning som görs mellen människa och djur ifråga om hur man räknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som består av de individer man anser förtjänar moralisk hänsyn. Eftersom den vanligaste synen på den moraliska gemenskapen är att den består av människor, medan djur står utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag går därmed igenom hur man kan värdera liv och vad som förväntas av en individ för att hon ska få räknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar särskilt förmågors betydelse och får fram att dessa inte räcker till som kriterium för att någon ska få räknas moraliskt.

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om Vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer.

Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för något ont. Den jagar gärna i flock och tar renar och river får. I den här artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten på varg 2010, det vill säga bristen på acceptans, och om det är ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger också svar på varför en vargpopulation som är så inavlad som vår inte kommer klara sig långsiktigt, och vad som krävs för att få en hållbar stam..

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot Vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med Vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där Vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet:(1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland?Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare.

För att den svenska vargstammens överlevnad skall kunna säkras så måste 500 individer finnas inom rikets gränser. Vargen har gått från att ha varit nästintill utrotad till att den förekommer i allt större utsträckning. Detta har medfört att den illegala jakten efter varg har ökat. Jag kommer därför att i detta arbete försöka förstå hur detta brott kan förebyggas genom att utgå från rutinaktivitetsteorin och sedan beskriva de tre faktorerna i brottet (polis, varg och jägare). Detta leder slutligen ut i konkreta förslag på hur brottet kan förebyggas..

The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens Rätt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens Rätt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens Rätt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem..

När Sverige blev medlem i dåvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gällande i svensk lag. I många fall har detta skett utan större problem men i vissa frågor har det uppstått skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta på detta fenomen, närmare bestämt på hur EU och Sverige under en lång tid inte kunde nå en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsättningar som ledde fram till den svenska licensjakten på varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrån när den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt på varg trots EU-kommissionens protester..

Uppsatsens syfte är att analysera hur rättsreglerna för förvaltningsjakt på varg utformats inom svensk och finsk rätt. Uppsatsen är av traditionell rättsvetenskaplig metod med fokus på den svenska lagstiftningen, och i något mindre utsträckning, den finska. Utredningen har utförts främst genom studier av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin, därefter har de olika ländernas statliga utredningar och förvaltningsplaner studerats för en komparativ analys med syfte att synliggöra likheter och skillnader mellan lagstiftning. Resultatet visar att Vargens närvaro blir till känslomässig fråga för de som vistas i skog och mark, tryggheten vi tidigare upplevts i skogen är inte längre en garanti. Sverige och Finland har i stor utsträckning liknande lagstiftning och problem inom vargfrågorna och väljer även till stor del att försöka lösa dessa på samma sätt..

Under hösten 2011 och våren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att få större förståelse om vad det är som faktiskt påverkar mig i samband med en konsert. Frågorna som behandlas är:?Vad hade jag för känsla innan spelningen??Vad hade jag för känsla på scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kände jag direkt efter konserten? Hur känner jag nu, en tid efter konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien är introspektiv och jämförelserna av konserterna handlar inte om vad andra tycker, det är en jämförelse av mina upplevelser vid olika konsertsituationer.Under arbetets gång när jag analyserat varje konsert har jag insett hur viktigt det är att man mår bra och har en bra magkänsla precis innan en konsert. Det är något som inte slagit mig tidigare..