This thesis examines the experience value of the wolf and wolf hunting presented in mediaduring December 17, 2009-Feruary 15, 2010. I analyze news articles, editorials and letters tothe editor in three newspapers. In order to investigate the experience value of the wolf and thewolf hunt, I have with inspiration from a model employed in the assessment of experiencevalue of tangible cultural heritage, developed a model which I use to analyze the mediamaterial according to the criteria of aesthetic value, identity value, value of tradition andsymbolic value. In order to analyze the results of the analyze, I employ experimental andsociocultural theory and method, which means that I assume the experiences of the wolf andthe wolf hunt as related to a social and cultural perspective that partly depends on how weidentify ourselves and what kind of experiences and understandings we have of the landscapeand large carnivores. Since media affects how we perceive our surroundings and the wolfhunting attracted much attention in media, I found it interesting to examine how the wolf andthe wolf hunt were displayed in news articles and letters to the editor.

Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargområden är i regel mernegativa till Vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 ? 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på landsbygd utanför vargområde, boende på landsbygd i vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard).

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk. Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet.

Sagouppläsning och dockteaterföreställning kan öppna en förtrollande värld och väcka barns fantasi, det kan också fånga deras uppmärksamhet på olika sätt där man kan få dem att börja fråga och reflektera över sin omvärld. Vårt syfte är att undersöka hur sagouppläsning respektive dockteaterföreställning kan fånga barns uppmärksamhet. Vi undersöker även eventuella likheter och skillnader, och vill också observera fördelar och nackdelar med de olika metoderna relaterat till barnen. I vår underökning har vi varit ute i två omgångar på en förskola med 15 barn i åldern 3 till fem år. Vid sagouppläsning framförde vi Den fula ankungen och vid dockteaterföreställningen framfördes Rödluvan och Vargen.

This two years master?s thesis is a review and exploration of the Swedish debate concerning children?s literature from the 19th century to the present, as well as the evaluation and analysis of four adaptations of the tale Red Riding Hood. The aims are to identify how ideas and values regarding the role of children?s literature in society have developed over time and to contribute with a knowledge base for continued reflection and discussion on the subject of children?s reading and mediation of children?s literature in public libraries.The theory and method used in the thesis, is primarily based on the discourse analysis of Michel Foucault. I have identified four main discourses: the educational discourse, the liberation discourse, the politicized dis- course and the popular discourse.

Mitt intresse för film- och tv-spelsmusik har lett mig in på detta musikaliska arbete, vars utgångspunk har varit att utröna om man med hjälp utav egenkomponerad symfoniorkestermusik kan skapa och förmedla olika känslostämningar. Det känslomönster som jag har försökt återspegla i min komposition är hämtad ur Bröderna Grimms saga om Rödluvan och Vargen. För att genomföra detta arbete har jag samtalat med två kompositörer angående deras syn på känslor, musik och skapandeprocessen samt fördjupat mig i litteratur och undersökningar inom områdena musikpsykologi, musikvetenskap och grundläggande fakta kring en symfoniorkesters uppbyggnad. Musikpsykologin har exempelvis delat upp musiken i tio olika byggstenar som alla mer eller mindre kan påverka vår känslostämning inför musiken. Musiken skrevs och producerades i sequenserprogrammet Nuendo 3 samt mjukvarusynten Edirol Orchestral.För att ta reda på hur känslorna i min egenkomponerade musik uppfattades valdes en lyssnarpanel ut.

Syftet med studien och våra frågeställningar var att få fördjupade kunskaper om sagans möjlighet att öka förutsättningar till elevernas lärande och utveckling. Vi ville också se om det är relevant att öka sagoarbetet i undervisningen. Tidigare forskning användes i studien för att fördjupa förståelsen om sagoarbete i läroprocessen. Piagets och Vygotskijs teorier har använts för att belysa hur intresse och motivation kan vara en hjälp för lärandet. För att samla in empiri har vi använt oss av intervjuer med elever som kan visa oss deras förhållningssätt till sagor.

Hunden härstammar från Vargen och har till viss del samma beteendemönster, samma sätt att kommunicera och har även ärvt Vargens potential till aggression. Med den nya tillsynslagen hoppas man öka allmänhetens trygghet vad det gäller farliga och aggressiva hundar. Polisen har fått större befogenheter och kommer nu förhoppningsvis att få en möjlighet att bekämpa problemen med hundar i tid, och på så sätt kunna förebygga att vissa olyckor sker. De grupper man helst vill komma åt är de som använder hundar i kriminella syften och de som håller dem under extremt dålig tillsyn. Det som leder till en farlig hund beror oftast på flera olika faktorer, varav den största är olämpliga ägare.

Debatten kring Vargens förekomst i Sverige är ett laddat ämne. Få ämnen skapar så heta diskussioner som när det tvistas om detta rovdjurs existens. Tidigare undersökningar angående attityder till varg i Sverige har studerat vilka attityder hela den svenska befolkningen har och sedan jämfört resultatet mellan människor i rovdjurslän och människor i län utan rovdjur. Resultatet av jämförelsen visade att två huvudgrupper av åsikter uppmärksammats, del de negativa som ofta presenteras som gles- och landsbygdsbefolkning och dels de mer positiva stadsmänniskorna. I dessa undersökningar har inte människor som bor i tätortsnära landsbygd studerats enskilt.

SammanfattningRödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare?Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med människan och har idag en viktig roll i vårt samhälle, både som arbetsredskap och sällskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan människa och hund, generellt sett starkare än med våra andra husdjur. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit så nära människan och hur de har uppkommit. Studier pekar på att hundar har en stor kognitiv förmåga, de har en förståelse för mänskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De här egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fått en så stor roll i samhället. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

Hunden är ett av våra vanligaste sällskapsdjur och de flesta hundägare strävar efter att förse sin hund med bästa möjliga skötsel och omsorg. Att råutfodra hundar anses av dietens förespråkare främja optimal hälsa och intresset för råutfodring ökar allt mer. Trots detta saknas adekvat forskning inom ämnet och att förhålla sig till utfodringsregimen utifrån tillgänglig information kan vara svårt. Syftet med denna uppsats är att belysa vetenskapligt dokumenterade risker och fördelar med råutfodring för att öka förståelsen för de konsekvenser utfodringsregimen innebär. Att utfodra hundar med BARF (Biologiskt Anpassad Rå Föda) grundas i att hunden, liksom Vargen, är en karnivor anpassad till en kost bestående av rått kött, organ, tarmar (med innehållande vegetabilier) och ben. Hunden har dock, till skillnad från sin vilda förfader, utvecklat förmåga att bryta ner stärkelse och en skillnad i hundens och Vargens instinktiva fördelning av makronäringsämnen i kosten har visats.

Från att ha varit helt utrotade i Sverige har Vargen återigen funnit vägar in i landet och etablerat en ny svensk vargstam. Vargangrepp på får blir ett allt större problem i och med det växande antalet vargar i Sverige. Problemen mellan människa och varg har påverkats av historiska och ekonomiska händelser. Den främsta orsaken till att konflikt uppstår mellan människa och varg är vargarnas predation på människans tamdjur. I en litteraturstudie har vi sammanställt vilka metoder som finns att tillgå och som fårägare använda sig av för att förhindra vargangrepp på får. Vilken metod som används beror bland annat på fårbesättningens storlek, betesmarkens storlek samt betesmarkens utseende men även vargtätheten i området. Några metoder som används för att förebygga vargattacker på får är bland annat olika sorters stängsel, boskapsvaktande hundar, ökad tillsyn, skyddshalsband samt sambete med nötkreatur eller annan art såsom häst och lama.

Den svenska älgstammen har i stort sett levt i frånvaro av björn och varg under större delen av 1900-talet. Istället har stammen reglerats genom en intensiv älgjakt. Nu har både björn och varg återetablerats i våra skogar och expanderar i antal och utbredning. Syftet med denna studie är att ta reda på hur återkomsten av dessa stora rovdjur påverkar älgstammens antal, köns- och åldersstruktur och beteende, samt hur älgförvaltningen påverkas av närvaro av björn och varg. Rovdjursstammarna är ojämnt fördelade över landet och även älgtätheten varierar. Därför kommer en del områden att påverkas mycket och andra väldigt lite.

Tikens skendräktighet kan ställa till med mycket problem för djurägaren och även förvirring hos hunden. Många ser kastrering som en lösning på problemet men det kan i sin tur ge biverkningar. Därför undersöks i denna uppsats vad man idag vet om skendräktighet, varför bara vissa tikar visar de typiska skendräktighetssymptomen och vad man potentiellt skulle kunna göra för att minska dessa i framtiden. Frågan belyses utifrån hundens specifika fysiologi, hormonerna, ursprunget från Vargen, och vad användning av denna kunskap kan leda till i framtiden. Hunden har, oavsett dräktighet eller ej, alltid en kvarstående gulkropp efter östrus. Detta ger förhöjda progesteronnivåer vilket kan leda till symptom som, bobygge, mjölkbildning och modersbeteende.