Syftet med studien har varit att undersöka huruvida elever i en årskurs 4 reflekterar på problemlösningarna i sina läroböcker. Jag har även undersökt på vilka sätt elever kan uppleva om uppgifterna i boken är vardagsanknutna. Jag har använt mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. Metoden är gjord med observationer, enkäter, intervjuer och granskning av elevernas lärobok. Genom metoderna har jag fått fram en helhetsbild av elevernas tankar och upplevelser. Resultatet visar att flertalet elever styrs av siffror och nyckelord i texten för att få fram en beräkning. Det medför till att elevernas tankegång vid vissa uppgifter försummas och leder in dem på ett felaktigt spår.

Syftet med arbetet var att undersöka läroböcker i matematik för att se om det fanns några svårigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville även se om förändrade bilder till en uppgift påverkade elevernas förmåga att lösa den, i förhållande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda på detta valde vi att granska tre olika läroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning då en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar Vardagsanknytning och där bilden är orealistisk, vilket skulle kunna skapa svårigheter för elever.

I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker imatematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet meduppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessakopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts föratt urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefären tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter somknyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden,fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgiftermed Vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler.

Matematikundervisningen i de svenska skolorna har fått mycket kritik och därför är den intressant att utveckla. Ett sätt är att arbeta mer med problemlösning och Vardagsanknytning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inverkan en mer vardaglig kontext i ett problem har på elevers lösningar. Detta görs genom en studie i vilken sex par av elever i årskurs 8 ställs inför två olika versioner av ett skriftligt presenterat problem. Den ena versionen har en mer vardaglig kontext. Tre par löser den ena versionen av problemet och tre den andra.

In this paper we describe the issues of credibility in web applications and internet communities. We bring up examples of how other designers have solved credibility-problems. Further we discuss the features we have created for our community, Stickling, to make any visitor to perceive it as credible..

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik är och hur lärare arbetar med det från förskola till år 5. Syftet är även att undersöka vad styrdokumenten har att säga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglädje och hur det har förändrats. Vad är meningsfull matematik? Hur gör lärare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus på meningsfull matematikinlärning? För att svara på frågeställningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. Lärarna tolkade att meningsfull matematik var när eleverna fick utgå ifrån sin egen kapacitet och känna att de klarar av det.

Mångbesökare är ett begrepp som används för att beskriva patienter som söker vård ofta inom både primärvård och akutsjukvård. Begreppet mångbesökare är ofta negativt laddat på grund av sjukvårdspersonalens och medias förutfattade meningar där mångbesökarna beskrivs som patienter som söker vården i onödan, det vill säga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mångbesökarna och problemet med att gruppen söker många olika vårdgivare. Syftet med studien är att beskriva vad som kännetecknar patienter vilka betraktas som mångbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien är en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.

Examensarbetet skildrar olika lärares syn på ämnesintegrerad undervisning med matematik som utgångspunkt. Metoden som använts är intervjuer med verksamma lärare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkter på hur temaarbetet kan förändras till det bättre. Resultatet visar att alla de intervjuade lärarna är positiva till att arbeta ämnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kan uppstå. I resultatet går även att utläsa hur de intervjuade lärarna ställer sig till vårt temaarbete..

Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers Vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvärlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever använder sig av sitt informella kunnande när de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrågas i litteraturen kring elevers förståelse av momentet bråk inom matematiken.Undersökningen grundar sig på frågeformulär och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vår undersökning på tre skolor där 21 elever i ålder 6-8 år med olika etniska bakgrunder medverkat.Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolämne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar på att eleverna använder sig av sina informella kunskaper när de löser uppgifterna i frågeformuläret..

Syftet med detta arbete är att undersöka vad två klasser som läser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssättet kan vara en tillgång i den svenska gymnasieskolan. Två uppgifter med lärarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkät som behandlar attitydfrågor samt hur deras motivation i matematik är.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, eller i vilken utsträckning, elever använder sina vardagskunskaper i skolmatematiken. Gör de någon koppling mellan matematiken i klassrummet och sin övriga vardag? För att ta reda på detta utformade vi tre stycken uppgifter med olika grad av Vardagsanknytning som vi lät elever i årskurs ett på gymnasiet besvara. Vi följde även upp elevernas svar med följdfrågor angående deras tillvägagångssätt och syn på uppgifterna. Resultatet visade att de flesta elever inte är vana att sätta sina svar eller tankegångar i relation till vardagen.

Vårt syfte med undersökningen har varit att ta reda på hur vi kan motivera och intressera våra elever samt vilka svårigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare och elever har det visat sig att den största svårigheten har varit textförståelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som är väsentliga för problemlösning är variation i undervisningen, uppgifter med lämplig svårighetsgrad och att använda eleverna som utgångspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen är det viktigt att eleverna känner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör.

Syftet med studien var att undersöka hur väl eleverna genom att arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik gavs möjlighet till en ökad förståelse för matematikens användningsområden i vardagen. Vi har genomfört en kvantitativ del med två enkäter, en för att nå elevernas förförståelse samt en för att se en eventuell förändring. Även en kvalitativ del har utförts bestående av observationer samt två ?djupobservationer?. Det som observerats samt följts upp med den andra enkäten är en lektionsserie om nio stycken problemlösningsuppgifter i matematik som eleverna har arbetat med i grupper.

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning.

Anledningen till att vi valde att skriva om vardagsanknuten skolmatematik är vi som blivande lärare förstår vikten av att forma undervisningen utifrån elevernas verklighet för att fånga deras intresse och göra matematiken mer meningsfull. Om man hela tiden utgår från matematikboken finns det en risk för att eleverna tror att matematik bara handlar om att lösa tal i räkneboken. Matematiken finns överallt och ska ses som ett redskap att lösa problem i både skola och vardagsliv. Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför pedagoger anknyter matematikundervisningen till vardagslivet i skolan. Vi vill ta reda på hur pedagogen ser på vardagsanknuten matematik, ser pedagogen några möjligheter eller svårigheter? Vi har i vår studie haft ett kvalitativt perspektiv och genomfört en intervjuundersökning.