BAKGRUND:Konflikthantering är en stor del av en lärares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid från den planerande undervisningen kan eleverna gå miste om ämneskunskaper. Vi anser att både svenskämnet och estetiska Uttrycksmedel bäst går att kombinera med skolans konfliktarbete. Därför redogör vi för olika författares syn på svenskämnet och estetiska Uttrycksmedel. Vi har också valt ut mål ur kursplanen i dessa ämnen som vi anser är relevanta.

Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra lärares uppfattning om och rapporterade användning av de estetiska ämnena som verktyg för språkinlärning hos andraspråkselever. Genom vårt arbete vill vi uppmärksamma om och i sådana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andraspråksinlärning. Vi har utgått från vårt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare, varav tre andraspråkslärare, tre klasslärare och tre lärare från en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska ämnen och andraspråksinlärning har varit begränsad. Vi har därför skrivit om andraspråksforskning respektive forskning kring estetiska ämnen som ett verktyg för språkinlärning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder musikaliska Uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmål än svenska, samt hur barn spontant använder sig musiska Uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv, Björkvolds syn på den musiska människan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger på en invandrartät förskola intervjuades, och där genomfördes även observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn använder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sång och dans. Undersökningen visar även hur pedagogerna använder sig av musik i syfte att utveckla barnens språk till viss del, men också att pedagogerna inte alltid är medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns språkinlärning exempelvis i den spontana musiska leken..

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala Uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Bakgrund: Humor är ett begrepp som genom historien tilldelats en rad definitioner och ändamålen med humoranvändning har skiftat under århundraden. Det råder uppfattningar bland både forskare, teoretiker och filosofer om att humor har positiva effekter på människans psykiska och fysiska hälsa. Syfte: Att belysa humor som Uttrycksmedel i somatisk hälso- och sjukvård hos vuxna samt att ta reda på om humor har några effekter på patienters välbefinnande. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturstudie med grund i ett beskrivande metasyntestänk, baserad på elva vetenskapliga artiklar. Under analysen urskildes två teman som fick rubrikerna Humor som Uttrycksmedel i omvårdnad och Humor- en faktor för patientens välbefinnande.

 Internet har sedan starten öppnat nya portar för kommunikation. En av de allra populäraste just nu är att blogga. Att uttrycka sig språkligt har kommit att bli så mycket mer än bara att använda sig av ord. På bloggen ges möjlighet att tillföra bild, film, färg och att använda olika typografiska medel, såsom att kursivera eller göra text fetstilt. Element som alla bidrar till hur text tolkas.Utifrån fjorton dagboksbloggar och totalt 289 blogginlägg har min uppsats syftat till att undersöka hur framställning på dessa bloggar, tillhörande gymnasieelever, skett.Mina frågeställningar jag utgått ifrån lyder:Hur använder sig gymnasieungdomar av olika Uttrycksmedel för att estetiskt och kreativt skapa ett blogginlägg på så kallade dagboksbloggar?-          Hur används rubriksättning, bild, film, färg och olika stilformat på texten för att skapa kommunikation och olika uttryck på blogginläggen?Hur förhåller sig gymnasieungdomars dagboksblogg till den traditionella dagboken vad det gäller utformning och kommunikationsmöjligheter?Genom en strukturalistisk analys, med utgångspunkt hos Jurij Lotman, har jag gripit mig an blogginläggen på olika plan där jag både undersökt detaljer i texten och övergripande utformning.

Uppsatsen studerar representationen av romer i Tony Gatlifs film Gadjo Dilo (1997) i syfte att avtäcka huruvida de tillämpade audiovisuella uttrycksmedlen som präglar formen, korresponderar med eller står i kontrast till de synsätt, med tillhörande maktstrukturer, som det förmedlade innehållet visar prov på. Metoden som tillämpas är närläsning av filmen, vilket resulterar i iakttagelser som ställs i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter, nämligen Stuart Halls redogörelse för representation, stereotypifiering och motståndsstrategier, jämte Robert Stams och Louise Spences metod där en framställnings tillämpning av specifikt audiovisuella Uttrycksmedel synas, samt tidigare forskning kring representationen av romer. Utifrån resultatet av analysen konstateras att representationen av romer i Gadjo Dilo är motsägelsefullt utförd i bemärkelsen att det övergripande synsätt (romerna är subjekt och utgör normen), med tillhörande maktstruktur (romerna är jämställda eller överlägsna de vita européerna), som det förmedlade innehållet ger vid handen, står i kontrast till det övergripande synsätt (de vita européerna utgör normen), med tillhörande maktstruktur (de vita européerna är överlägsna romerna), vilket tillämpningen av vissa audiovisuella Uttrycksmedel (bildutsnitt och kamerapositionering) som präglar formen ger vid handen..

Uppsatsen studerar representationen av romer i Tony Gatlifs film Gadjo Dilo (1997) i syfte att avtäcka huruvida de tillämpade audiovisuella uttrycksmedlen som präglar formen, korresponderar med eller står i kontrast till de synsätt, med tillhörande maktstrukturer, som det förmedlade innehållet visar prov på. Metoden som tillämpas är närläsning av filmen, vilket resulterar i iakttagelser som ställs i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter, nämligen Stuart Halls redogörelse för representation, stereotypifiering och motståndsstrategier, jämte Robert Stams och Louise Spences metod där en framställnings tillämpning av specifikt audiovisuella Uttrycksmedel synas, samt tidigare forskning kring representationen av romer. Utifrån resultatet av analysen konstateras att representationen av romer i Gadjo Dilo är motsägelsefullt utförd i bemärkelsen att det övergripande synsätt (romerna är subjekt och utgör normen), med tillhörande maktstruktur (romerna är jämställda eller överlägsna de vita européerna), som det förmedlade innehållet ger vid handen, står i kontrast till det övergripande synsätt (de vita européerna utgör normen), med tillhörande maktstruktur (de vita européerna är överlägsna romerna), vilket tillämpningen av vissa audiovisuella Uttrycksmedel (bildutsnitt och kamerapositionering) som präglar formen ger vid handen..

Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera yngre elevers uttryck av etisk argumentation och logiskt tänkande från studiens inledningsskede till dess slutskede fem veckor senare, samt till att undersöka och beskriva vilken betydelse bild kan ha som Uttrycksmedel vid etisk argumentation, för elever i lägre årskurser. Vidare syftar arbetet till att besvara hur ett passande arbetssätt och innehåll skulle kunna utformas för att elever i de lägre årskurserna ska utveckla sin etiska argumentation och sitt logiska tänkande, samt sin förmåga att uttrycka sig inom dessa två områden. Inom centrala delar av studien har jag använt mig av relevanta steg inom kvalitetsredovisning i avsikt att försäkra arbetets validitet och reliabilitet, och datainsamlingen har skett genom observationer, kvalitativa intervjuer, enkäter och gruppsamtal. Arbetet genomfördes i en skolklass, årskurs 2, under fem veckors tid, och resultaten har visat en ansenlig positiv förändring i elevernas uttryck av skriftlig etisk argumentation. Exempelvis har antalet elever som skriftligt har uttryckt argument för ställningstaganden ökat i stor utsträckning.

I detta examensarbete undersöks om man med relativt otraditionella metoder kan skapa språkutvecklande lärandesituationer. Vi hade en idé om att använda bilden och musiken i svenskundervisningen och med utgångspunkt i dessa Uttrycksmedel försöka skapa språkutvecklande lärandesituationer. Vi lät eleverna skriva till bild och musik och därefter analysera sin egen text. Vi undersökte sedan om eleverna ansåg att de hade hjälp av övningarna för sin språkutveckling..

Titel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling ? Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska Uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling?Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärandeFörfattare: Nafisa Rahman Bonna, 2012htTitel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utvecklingEstetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling ? Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik.

Syftet med denna projektredogörelse är att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska Uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande påverkar lärandet. Gestaltningen är en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska läroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehåll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska läromedel men även synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sätter jag huvudämnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lärandet. Både gestaltning och projektredogörelse är grundade på etnografiska metoder där jag både observerade och deltog i elever och lärares arbete av projektet under våren 2008..

Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovärdighet hos sin publik med hjälp av actio och pronuntatio. Framställningen innehåller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshållaren och scenartisten Klas Hallberg. Därutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende.Slutsatsen i arbetet är att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovärdighet. Genom kunskap och träning i actio och pronuntatio går det att öka förmågan att övertyga med alla Uttrycksmedel. Därtill maximeras den personliga utstrålningen..

Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt en slagverkare anva?nder kroppen som semiotisk resurs samt hur o?vningsprocessen under en begra?nsad period a?r utformad. Fo?r att underso?ka detta har jag under en femveckorsperiod o?vat pa? ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utga?r jag ifra?n ett designteoretiskt perspektiv.

När barn ska försöka tolka en text men ännu inte knäckt ?läskoden? tar de bilder till hjälp. Bilden är ett naturligt Uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar också med varandra genom bilder. Att använda bild som pedagogiskt verktyg är ett sätt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.