Syftet med vår uppsats är att jämföra en viss etisk utgångspunkt, Utilitarismens, och den klassiska kristendomens syn på eutanasi. De delfrågor vi söker besvara är: Är någon form av eutanasi förenlig med den klassiska kristendomens tankar? Finns det några värderingar gällande eutanasi som Utilitarismen och kristendomen kan enas om? Vilka är de centrala skillnaderna mellan Utilitarismen och klassiska kristendomen gällande synen på eutanasi? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom ett litteraturstudium som genomsyrats av en hermeneutisk tolkningsmodell. Resultatet i denna undersökning visar att representanter för Utilitarismen kan gå med på alla former av eutanasi samtidigt som det likväl kan avfärda alla former, detta för att det är konsekvenserna som styr varje enskild handling. Representanterna för den klassiska kristendomen avfärdar vid prima facie alla former av eutanasi, men vid en djupare förståelse så blir det evident att de går med på passiv eutanasi om det är ett rationellt val av en rationell människa.

Abstrakt Denna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kan förstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt Utilitarismen då dess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verka självklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant att jämföra Utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tanke om naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara just människa. Våra frågeställningar är om Utilitarismen kan förklara iden om mänskliga rättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristisk teori.

John Rawls rättviseteori har tagit stor plats i den filosofiska argumentationen de senaste trettio åren. Den teori han presenterade i A Theory of Justice 1971, innebar ett brott mot den rådande moralfilosofiska diskussionen som var starkt utilitaristiskt präglad. Den allmänna uppfattningen var att Utilitarismen helt enkelt måste vara den riktiga teorin, om man bara kunde komma ifrån de kontraintuitiva inslagen som Utilitarismen hade och fortfarande har..

Jag har utgått från premissen att djur bör tillskrivas rättigheter, och därefter analyserat huruvida Utilitarismen kan användas för att ge djur rättigheter, och kommit fram till att Utilitarismen visserligen kan ge en mycket låg nivå av en direkt rättighet (nämligen rättigheten att få sina intressen visade lika hänsyn som andras intressen) men inte kan ge några mer garanterade rättigheter utöver denna. Utilitarismen brottas också med många grundläggande problem, bland annat frågan om hur man kan jämföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och därför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivå av rättigheter jag sökt efter här. Inte heller naturrättsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nätverk av rättigheter, men eftersom naturrättsteorin själv inte kan förklara vilken grund dessa rättigheter vilar på så kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs också upp, och den verkar vila på ett stadigt fundament: andras rättigheter gentemot mig är giltiga i den mån jag ger dem till andra (och mina rättigheter gentemot andra är giltiga i den mån dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rättigheter.

Mitt syfte är att undersöka hur dödshjälpsdebatten lyfts fram i tidningsartiklar för att därefter beskriva hur de olika argumenten diskuteras. Syftet med denna uppsats är också att undersöka tankar ifrån olika perspektiv i samhället och beskriva personers upplevelser i tidningsartiklarna.Hur ser argumentationen om dödshjälp ut i artiklar, återkommer argument och hurlyfts de fram?Hur sammanbinds perspektiven i artiklarna med olika tanketraditioner?.

Denna uppsats behandlar särskiljningen mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende. Mitt syfte är att utifrån en värdegrund baserat i mänskliga rättigheter och frågeställningarna ?Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?? och ?Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?? ifrågasätta varför rätten till liv förnekas ickemänskliga djur. Min tes är att andra djur har rätt till liv och tanken är att genom att belysa den antropocentriska världsbilden som präglar samhället synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot människor och förtryck riktat mot andra djur. Jag utgår från de juridiska och politiska instrument som berör vårt förhållande till andra djur för att fastslå gällande rätt.

Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan Utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare.På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället.

När en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-ärenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handläggning. Undersökningens empiriska material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vårt material använde vi oss av Utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram.Resultatet visar på att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma.

Bottar är program eller en kombination av program som kan simulera människor eller mänskligt arbete i en virtuell miljö. Den stora ökningen av möjligheter att tjäna pengar på olika spel, auktioner m.m. över nätet, tillsammans med mer avancerad AI-programmering, väcker frågan hur man etiskt ska ställa sig till användandet av bottar i dessa sorters verksamheter. Vare sig man informerar om deras existens eller inte. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad folk vet om bottar, vad som gör att de vet detta och hur etiskt det är att använda bottar.

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om Utilitarismen.

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om Utilitarismen.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl.Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och undersöka de motiv som låg bakom den nya lagändringen om allvarligt psykiskt störda brottslingar i brottsbalken 30 kap 6 §. I forskningen undersöks även vilka attityder psykiatriker och socialutredare som jobbar med rättspsykiatrisk undersökning har kring dessa motiv och hur de ser på framtiden. Forskning är kvalitativ och empirin består av förarbeten till lagändringen och intervjuer av tre psykiatriker och tre socialutredare som jobbar inom rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet.Mina specifika forskningsfrågor lyder: Vilka motiv låg bakom lagändringen i brottsbalken 30 kap 6 §? Hur upplever psykiatriker och socialutredare som arbetar inom rättspsykiatrin lagändringen? I vilken utsträckning finns det likheter och skillnader i attityderna mellan professionerna?De teoretiska utgångspunkterna är ifrån Utilitarismen där ansvar är det centrala begreppet, det andra begreppet som används är disciplin som är hämtat ifrån och Foucaults makt teori. Resultatet och analysen utgår ifrån de teman som kommit fram utifrån förarbetena; flexibilitet, straffvärde, vårdbehov, självförvållande och temat framtiden har även valts att ha med.Resultatet visar på att självförvållat rus och avsaknaden av ett vårdbehov verkar vara det motiv som talar mest för att det ska bli ett fängelsestraff istället för rättspsykiatrisk vård enligt mina informanter och en viktig del är att alla omständigheter vägs samman och helhetsbedöms.

Etologi betyder per definition läran om djurens beteende och orsakerna till det. Dengenerella definitionen av en etolog är således en person som har kunskap om djurensbeteende och orsakerna till det. Definitionen är öppen för tolkning och allmänheten harliten eller ingen kännedom om etolog som profession. Dessutom är inte titeln etologskyddad vilket innebär att i princip vem som helst kan kalla sig etolog. Kunskaps- ochkompetensnivån etologer emellan kan således variera, vilket bidrar till gemene mans dåligakännedom om etologer samt en något splittrad yrkeskår.

Humanitär intervention är ett begrepp inom internationella relationer som väcker många känslor och frågor. Trots att idén om att använda våld för att stoppa brott mot de mänskli-ga rättigheter kan verka attraktivt från ett moraliskt perspektiv, vilket man i århundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende på den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters använ-dande av militärt våld.Synen på humanitära interventioner har ändrats i överensstämmelse med de förändringar som skett inom det internationella systemet. Dessa ändringar har, till viss del, medfört en förändrad syn på de normer som legitimerar användandet av våld inom det internationella samfundet.Humanitära interventioner som begrepp och praktik innehåller många dilemman i vår tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suveränitet och ickeintervention, som är de främsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.