Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning svenska börsnoterade företag har utnyttjat möjligheten att återköpa egna aktier och om de har substituerat Utdelningar mot återköp. Metod: Vår teoretiska utgångspunkt ligger i teorier hämtade ur aktuell svensk litteratur i kombination med amerikanska forskningsartiklar. För att uppfylla studiens syfte genomför vi en kvantitativ undersökning med deduktiv ansats där vi använder oss av statistisk regressionsanalys Slutsatser: Vi finner att svenska företags intresse för att återköpa egna aktier hittills verkar vara svagt. Vi finner även att någon korrelation mellan återköp och Utdelningar inte går att säkerställa statistiskt och vi har därmed inga belägg för att svenska företag substituerar Utdelningar mot återköp.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Informationshypotesen - Ger förändringar av Utdelningar någon information om framtida vinster? Seminariedatum: 2008-02-04 Ämne/Kurs: NEKK01 ? Examensarbete kandidatnivå 15hp Författare: Stefan Setterlund Handledare: Erik Norrman Fem nyckelord: The information content of dividends, informationshypotesen, Utdelningar, effektiva marknader, vinster. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hypotesen om att aktieUtdelningar innehåller någon information om framtida vinster. Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en regressionsanalys med årliga data på bland annat Utdelningar och vinster för 46 svenska börsbolag mellan åren 1990-2006. Vinstförändringar är den beroende variabeln och utdelningsförändringar är en av de förklarande.

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som aktieåterköp använts hos svenska publika företag under åren 2001 till 2008 för att sedan se hur pass avgörande kassaflödet är för motiven bakom valet av utbetalningsmetod. Vi finner att återköp står för en liten del av företagens totala utbetalningar men att återköpen är mer volatila än Utdelningarna. För analys av kassaflödena så jämför vi grupper bestående av återköpande och utdelningsökande företag mot varandra med hjälp av olika mått på operativt kassaflöde. Vi finner stöd för att kassaflödena är mer permanenta vid Utdelningar medan återköp är förknippat med mer tillfälliga kassaflöden. Att tillfälliga kassaflöden är vanligare vid återköp beror förmodligen på flexibiliteten hos återköp som i motsatsen till Utdelningar inte skapar förväntningar om återkommande framtida Utdelningar..

Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att Utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker Utdelningar och eftersom Utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot Utdelningar som har en högre effektiv skatt.

Investerare har olika preferenser gällande utdelningspolitik. För att de ska kunna förutspå vilka företag som bäst överensstämmer med deras preferenser är det intressant att undersöka om det finns några utmärkande faktorer hos företag som använder sig av Utdelningar jämfört med de företag som inte använder sig av Utdelningar. För denna undersökning har svenska börsnoterade företag från Small-, Mid- och Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm undersökts för faktorerna; ålder, storlek, soliditet, Return on Assets samt bransch. Resultatet visade att äldre, större och mer lönsamma företag med hög ROA med större sannolikhet betalar Utdelningar. Soliditeten visade sig vara lägre för företag som använder sig av Utdelningar, dock kunde ingen signifikant skillnad urskiljas för denna variabel.

Efter en tid av stabila utdelningsnivåer har ett flertal svenska börsnoterade bolag sänkt sina Utdelningar under 2009. För att undersöka hur marknaden reagerar på en förändring i utdelningsnivå kan Utdelningars signaleffekter studeras. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ett företags utdelningsnivå och dess signaleffekter samt att undersöka eventuella skillnader i förändring av utdelningsnivå för räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare syftar vi även till att undersöka om annan information har en signaleffekt och därför studeras tre kontrollvariabler; räntabilitet på eget kapital, skuldsättningsgrad och kassaberedskap.Studien utgår från teorin om den effektiva marknaden och principal-agentteorin. En kvantitativ metod har använts för att inhämta data från 55 olika bolag från Stockholmsbörsens Large-cap och Mid-cap listor.

I denna uppsats har vi undersökt möjligheten till övervinster i samband med Utdelningar för svenska företag på OMX Stockholm Large Cap och Small Cap mellan åren 2006 och 2010. Genom en statistisk jämförelse mellan aktiekursens förändring i samband med utdelningen undersöker vi marknadens effektivitet. Resultaten tyder på att Large Cap är en effektiv marknad i samband med Utdelningar, medan Small Cap visar tecken på ineffektivitet. Resultaten stödjer delvis tidigare studier, som säger att marknaden är effektiv. Vår studie skiljer oss från tidigare forskning eftersom vi undersöker Large Cap och Small Cap som separata marknader istället för hela börsen.

Titel: Marknadssignalering genom Utdelningar och aktieåterköp: En studie av svenska företagBakgrund: Investerarskydd och lagstiftning skiljer mellan olika länder och förekomsten avagentkostnader och asymmetrisk information varierar. Det krävs olika kontrollmekanismer föratt minimera problem och skapa en rättvis och effektiv marknadsplats, varför distribution avöverskottkapital introduceras genom Utdelningar och aktieåterköp. Hur de kombineras ochsepareras avgörs av marknadens uppfattning av de olika signalerna företagen sänder ochvilken intention företaget har till distributionen av överskottslikviditeten.Syfte: Att skapa en förståelse för signalvärdet och informationsinnehållet i Utdelningar ochaktieåterköpMetod: Studien har genomförts utifrån en deduktiv metodologi. Hypoteserna har grundatsutifrån viktiga teorier som berör Utdelningar och återköp samt dess signaler. Viktiga teorierinom området är; Information content theory, Signalteorin, Agentteorin och Teorin omasymmetrisk information.

Bakgrund och problem: De senaste åren har det debatterats flitigt kring friskolor. Senaste inslaget i debatten, vilket främst diskuterades i samband med valet 2010, har främst handlat om det faktum att friskolor drivs som aktiebolag vilket möjliggör för dem att gå med vinst som de därefter fritt kan disponera. Debatten som varit är dock starkt påverkad av politiska värderingar samt etik och moral och inslagen av ekonomiska fakta är få. Sammanställningar över friskolebolagens externa redovisning, bland annat hur de lämnar Utdelningar alternativt koncernbidrag, saknas varav det är svårt att få en objektiv bild av situation bakom debatten.Syfte: Att göra en objektiv sammanställning över i vilken utsträckning Utdelningar och koncernbidrag förekommer inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner samt hur redovisningen av dessa ser ut.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat moderbolag samt de dotterbolag som bedriver utbildningsverksamhet inom Sveriges fem mest omdebatterade utbildningskoncerner. Sammanställningen rör de valda bolagens tre senaste årsredovisningar räknat från årsslutet 2009.Metod: Detta är en deskriptiv studie varav fokus varit på det empiriska materialet.

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras Utdelningar.

Under perioder då ett företag ökar sitt likvida kapital ovanligt fort, tenderar dessa ofta att använda sig utav extra Utdelningar. Detta som ett komplement till ordinarie utdelning med huvudsyfte att bevara nuvarande utdelningspolitik. Dessa kapitaltillskott vilka även benämns som special samt bonusutdelning, har dock effekten av att kunna påverka både värdering och avkastning. Men vilka är egentligen dessa effekter som skapas? Samt borde de i sådana fall inte vara liknande de från en ordinarie utdelning? Syftet med den här studien var att analysera vilka reaktioner som extra Utdelningar skapar på aktiemarknaden, i relation till ordinarie Utdelningar.

En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare helt eller delvis avstår sin rätt till utdelning till förmån för en annan aktieägare. Beskattningen av Utdelningar sker i allmänhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rätt till en utdelning när denna kan disponeras även skall beskattas för densamma. Paragrafen är tillämplig på riktade Utdelningar och torde vid en första anblick innebära att det är aktieägaren som mottar den riktade utdelningen som är skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundläggande principerna inom aktiebolagsrätten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag är likhetsprincipen, som innebär att alla aktier har samma rätt i bolaget. En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare får en större utdelning än vad som betingas av dennes aktieinnehav.

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att på Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att aktier börjar handlas exklusive rätt till Utdelningar. Samtliga utdelningstillfällen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmängd på 699 stycken tillfällen. Genom att ha tagit hänsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten även justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten från Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jämförts. Resultaten visar att överavkastningar är möjliga under dagen då aktien slutar handlas inklusive utdelning, samt att effekten är större för de mindre bolagen..

Följande studie analyserar utdelningspolitiken hos familjeföretag under åren 2004-2014. Studien är uppdelad i två steg. Första steget syftar till att svara på frågan om familjeföretag har en högre utdelningsnivå än icke-familjeföretag. Steg två undersöker huruvida ett aktivt ägande påverkar Utdelningarna hos familjeföretag. Studien baseras på en totalundersökning av företag som under våren 2015 var noterade på Nasdaq OMX Stockholms Large-, Mid- och Small-Cap.

Utdelningar är ett ämne som debatterats flitigt under mer än 50 år, dock är mycket ändå oklart inom ämnet. Teorierna om vad som påverkar Utdelningar är många men kan ändå inte ge en heltäckande förklaring. Huruvida den bransch som företaget är verksam inom har påverkan på utdelningspolitiken är ett område det forskats relativt lite inom. Den forskning som gjorts på området har främst varit inriktad på den Amerikanska marknaden och gett tvetydliga resultat.Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall skillnader existerar i utdelningsandelen mellan olika branscher på Stockholmsbörsens största lista. Resultatet analyserades sedan med hjälp av befintliga teorier.Författarna har studerat 63 företags utdelningsandel under en fem års period för att undersöka ifall eventuella skillnader beror på effekter specifika för de olika branscherna eller om de beror på att vissa branscher innehåller fler stora och väldigt lönsamma företag.