Syftet med uppsatsen är att jämföra Utdelning mellan olika företag i samma bransch på Stockholmsbörsen. Vi vill studera om det är möjligt att härleda företags Utdelning till vilken bransch de befinner sig i. Genom att studera korrelationen mellan Utdelning och branschtillhörighet studerar vi sambandet mellan dessa variabler. Genom vår regressionsanalys har vi har kunnat påvisa ett samband mellan Utdelning och branschtillhörighet för ett flertal branscher under de undersökta åren. Samtidigt ger regressionen en svag förklaringsgrad, vilket tyder på att det finns ytterliggare faktorer som påverkar Utdelningen..

Uppsatsens titel: En studie om fåmansföretag och dess Utdelning? Hur påverkar 3:12 reglerna företagens Utdelningsbeslut?Slutdatum: 2008-06-02Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, Kanditatuppsats i redovisningFörfattare: Annu Bhaskar & Daniel TeglundHandledare: Curt ScheutzNyckelord: Fåmansaktiebolag, 3:12-reglerna, Utdelning, revisionsplikt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ägare till fåmansföretag resonerar vid Utdelning.Delsyfte: Vilka faktorer påverkar fåmansföretagen och vad de måste ta hänsyn till.Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod.Empiri: Fallstudie på fem fåmansföretag och kvantitativ undersökning på 50 stycken fåmansföretag.Slutsats: Det viktigaste resonemanget för fåmansföretagare vid Utdelning är att det ska finnas tillräckligt med kapital i företaget för att de skall kunna fortsätta sin verksamhet. Något som var väldigt viktigt för fåmansägarna var att inte överskrida 3:12-reglernas gränsbelopp, för att undvika att en del av Utdelningen beskattas som inkomst av tjänst.Revisorn är även en faktor som påverkar storleken på Utdelningarna. Utdelningarna har blivit större sedan de nya 3:12-reglerna infördes år 2006..

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida ett samband finns mellan institutionellt ägarskap och svenska företags Utdelning. Om ett samband råder är avsikten att med statistisk signifikans säkerställa sambandet utifrån olika ägarkategoriseringar. Undersökningen baseras på 2007 års resultat av 261 företag på Stockholmsbörsen och NGM Equity Resultatet påvisar ett signifikant negativt samband mellan ägarkategorierna alla och övriga institutioner. Försäkringsbolag, pensionsrelaterade företag och fondförvaltare har ett negativt samband som inte går att statistiskt säkerställa. Resultatet kan tolkas utifrån två olika ägarstrategier, aktivt och passivt ägande, vilket medför att de har olika synsätt på Utdelning..

På en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillväxt eller Utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader på marknaden, det vill säga marknaden är inte perfekt. Med tillgång till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag på Stockholmsbörsen är studiens syfte att finna klientel i form av ålders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte är likgiltiga till Utdelning. Äldre individer, kvinnor och låginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lämnade Utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med Utdelning.

En riktad Utdelning innebär att en eller flera aktieägare helt eller delvis avstår sin rätt till Utdelning till förmån för en annan aktieägare. Beskattningen av Utdelningar sker i allmänhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rätt till en Utdelning när denna kan disponeras även skall beskattas för densamma. Paragrafen är tillämplig på riktade Utdelningar och torde vid en första anblick innebära att det är aktieägaren som mottar den riktade Utdelningen som är skattskyldig till Utdelningsbeloppet. En av de grundläggande principerna inom aktiebolagsrätten som aktualiseras vid vinstUtdelning i ett aktiebolag är likhetsprincipen, som innebär att alla aktier har samma rätt i bolaget. En riktad Utdelning innebär att en eller flera aktieägare får en större Utdelning än vad som betingas av dennes aktieinnehav.

Denna uppsats tar upp en viktig aspekt vid granskning av fonder, nämligen vad fonder jämförs mot, om de jämförs mot ett index inklusive eller exklusive Utdelning. Detta är ett viktigt område som bland annat har uppmärksammats i media. Det har förekommit att vissa fonder gav missvisande information då de inkluderar Utdelning medan dess jämförelseindex exkluderar Utdelning. Således är syftet med denna uppsats att undersöka hur omfattande fenomenet är bland storbankerna i Sverige. Samt om det finns ett samband mellan att fonder redovisar en bättre kursutveckling än dess index om denna exkluderar Utdelning.Studien avser att granska aktiefonder hos storbankerna, Handelsbanken, SEB och Nordea.

Jag undersöker aktiekurser i samband med Utdelning i syfte att få reda på om aktiepriserna har fallit mindre i Sverige jämfört med Finland samt om aktiepriserna i dessa länder påverkats av kortsiktiga investerare. Studien omfattar data från små börsbolag i Stockholms- och Helsingforsbörserna under åren 2002-2004. Jag använder den så kallade ex-dividend-dag-metoden för att mäta det relativa aktieprisfallet samt regressionsmodellen för att studera kortsiktiga investerares påverkan på aktiepriserna under Utdelningsperioden.Resultaten visar att det relativa aktieprisfallet var högre bland de finska aktierna under studiens tidsram, vilket sannolikt berodde på frånvaron av Utdelningsskatten i Finland. De kortsiktiga investerarna verkar inte påverka den svenska aktiemarknaden och endast svagt stöd fås för deras påverkan på de finska aktiepriserna..

Postcykeln har inte ändrats mycket under sin livstid. Material, geometri och designen är nästan densamma som för hundra år sedan. Vad är det som gör att dessa cyklar förblir sig lika? Skillnaden nu är att man använder sig av olika transportmedel för olika typer av Utdelning och olika områden.Nu har man bilar, mopeder, el-bilar etc. men man använder fortfarande cykeln till mycket Utdelning.Vilka fördelar har cykeln som de andra inte har? Frågar du mig så skulle jag svara att den ärmiljövänlig, billig, bra för fysiken, effektiv vid rätt användningsområde och framför allt rolig att använda.Att vara brevbärare idag innebär ett tungt och slitsamt arbete.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur och huruvida Utdelningspolitiken i ett svenskt aktiebolag påverkas av hur mycket den verkställande direktören har investerat i företaget i form av aktiekapital. Vi önskar att med statistisk säkerhet konstatera att det finns ett samband och jämföra detta med undersökningar tidigare utförda i Amerika. Undersökningen bygger på en kvantitativ analys i form av en regressionsanalys. Ett flertal förklarande variabler har tagits med för att ge ett större förklaringsvärde av undersökningen. Att VDs ägande har en positiv påverkan på Utdelningen bekräftas genom vår undersökning.

Under perioder då ett företag ökar sitt likvida kapital ovanligt fort, tenderar dessa ofta att använda sig utav extra Utdelningar. Detta som ett komplement till ordinarie Utdelning med huvudsyfte att bevara nuvarande Utdelningspolitik. Dessa kapitaltillskott vilka även benämns som special samt bonusUtdelning, har dock effekten av att kunna påverka både värdering och avkastning. Men vilka är egentligen dessa effekter som skapas? Samt borde de i sådana fall inte vara liknande de från en ordinarie Utdelning? Syftet med den här studien var att analysera vilka reaktioner som extra Utdelningar skapar på aktiemarknaden, i relation till ordinarie Utdelningar.

Uppsatsen behandlar de orealiserade vinster som i vissa fall kan redovisas på grund av att redovisningsreglerna möjliggör eller kräver att tillgångar ska värderas till verkligt värde. Innehållet i uppsatsen inriktas på hur dessa vinster ska förhindras att ingå i ett underlag för Utdelning. Uppsatsens syfte är att undersöka om en bunden fond för verkligt värde är lämplig att införa i Sverige för att förhindra Utdelning av orealiserade vinster. Avsikten är att testa fondens effektivitet, konsekvenser och om det finns ett behov för att införa en särskild reglering eller om den gällande Aktiebolagslagen är tillräcklig. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi tillämpat en juridisk metod, vilket för våran del innebär att vi sorterat och analyserat relevanta rättskäller inom både svenska och norska Aktiebolagslagen och Årsredovisningslagen.

A1292Denna uppsats, vilken genomförs med inspiration av Fama & French (2000), undersöker utvecklingen av aktieUtdelningar på den svenska marknaden under en tjugoårsperiod (1984-2003). Fem jämförbara år väljs ut som kan anses fånga trenden under hela tidsperioden. För varje år studeras ett urval av företagen noterade på Stockholmsbörsens O-lista. Företagen delas in i kategorier utifrån de uppställda variablerna lönsamhet, storlek och investeringsmöjligheter. Kategoriseringen görs i syfte att följa utvecklingen av Utdelningar i respektive kategori och därigenom identifiera eventuella förändringar i Utdelningar.

Frågan hur ett företags resultat skall fördelas mellan ägare och övriga intressenter ger ofta upphov till diskussion. Bertmar & Molin (1977) konstaterar denna motsättning. Företagets investeringsplaner, såväl som likviditet och kapitalbehov, framhävs som inflytelserika faktorer för dess Utdelning. D´Souza & Saxena (1996) understryker vidare ägarstrukturens inverkan på Utdelningen. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera och beskriva viktiga faktorer som påverkar Utdelningen i ett företag där ägandet är statligt.

Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av införandet av 53 kap. IL och den s.k. X och Y- domen, analysera när ett lån från ett utländskt holdingbolag, kan omklassificeras till Utdelning genom en tillämpning av principen om rättshandlingars verkliga innebörd. EU-domstolens dom i X och Y-målet föranledde att reglerna i 53 kap. IL ändrades och gjorde det möjligt för svenska privatpersoner att överlåta aktier till underpris till egna bolag i utlandet utan några omedelbara beskattningskonsekvenser.

Uppsatsen undersöker aktiepriset sista dagen med rätten till Utdelning (cum dividend dagen) samt första dagen utan rätten till Utdelning (ex-dividend dagen) och om aktiepriset faller med samma summa som Utdelningen på ex-dividend dagen (en aktie köps exkl. rätten till Utdelning). Det gör det möjligt att bedöma huruvida marknaden är effektiv eller inte på ex-dividend dagen, det vill säga om marknaden uppvisar en onormal avkastning på och kring ex-dividend dagen. Vi har jämfört vår undersökning med tidigare betydelsefulla studier, där bland andra Elton & Gruber och Lakonishok och Vermaelens studier behandlas, samt en svensk avhandling av Kerstin Claesson. Vårt datamaterial består av alla bolag som var noterade på Stockholmbörsens A- och O-lista mellan åren 2001 och 2005.