Medarbetarsamtal i grupp är ett relativt nytt och outforskat ämne. Den här uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger på en fallstudie gjord på Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgångspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsättningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsättningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp på Pilkington i många avseenden inte lever upp till förväntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, målsättning, attityder och Uppriktighet på olika sätt bildar förutsättningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap på förmågan att motivera, sätta upp mål och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas även på aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation är ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation är som mest effektiv när den leder till delad förståelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den här studien är att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation från ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat på femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet återspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och Uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och värdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete..

Författare: Kim Jakobsson, Rikard Bergsten och Ehlin GothHandledare: Petter BoyeExaminator: Karin JonnergårdTitel: Jakten på en lyckad styrelseutvärdering - En studie om utvärdering av styrelser i svenska börsnoterade bolag                  Bakgrund: I svensk kod för bolagsstyrning rekommenderas att styrelsen ska utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Det finns dock inte angivet hur utvärderingen ska gå till eller vem som ska genomföra denna.Syfte: Ambitionen med studien har varit att analysera vad en effektiv styrelseutvärdering är och att identifiera de bakomliggande kritiska framgångsfaktorerna.Metod: Uppsatsen är genomförd med hjälp av en kvalitativ strategi och bygger på en abduktiv abstraktionsprocess. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserats med hjälp av en analysmodell.Slutsats: Genom studien har vi identifierat sju kritiska framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna är oberoende, kunskap, bredd, Uppriktighet, djup, jämförbarhet och diskussion..

Den målstyrda läroplanen ställer krav på lärares förmåga att utforma, utföra och värdera sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta medför också att lärare måste ges möjlighet att utveckla denna förmåga. Syftet med denna undersökning är att studera idrottslärarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lärarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis påverkas. Vi har begränsat oss till gymnasieidrottslärare på grund av ett antal skäl.

Den målstyrda läroplanen ställer krav på lärares förmåga att utforma, utföra och värdera sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta medför också att lärare måste ges möjlighet att utveckla denna förmåga. Syftet med denna undersökning är att studera idrottslärarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lärarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis påverkas. Vi har begränsat oss till gymnasieidrottslärare på grund av ett antal skäl.

Kroppslig beröring har sedan mänsklighetens begynnelse spelat en central roll. Alla människor har ett behov av att bli berörda och att beröras av andra för att utvecklas till friska livskraftiga individer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att bli kroppsligt berörda. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna kärlek, värme och omtanke från en annan människa, att känna tröst, bekräftelse och mindre ensamhet, att känna lugn, avslappning och mindre smärta, att känna smärta och obehag och att känna sig kränkt och kontrollerad.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kunskap överförs mellan olika individer i en organisation i form av feedback. Vidare vill vi studera hur den organisatoriska kontexten, med betoning på organisationsstruktur samt organisationskultur, möjliggör och begränsar överförandet av kunskap i form av feedback. Metod: Vi har tillämpat en kvalitativ ansats på vår uppsats där intervjuer har använts för att nå kunskap om det valda ämnet. Fallföretaget NIBE Industrier AB utgjorde vårt undersökningsobjekt. Teoretiska perspektiv: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier kring kunskapsöverföring såsom organisationsstruktur och organisationskultur samt feedback.Empiri: Empirin består av insamlat material från fallföretaget NIBE Industrier AB där nio intervjuer med anställda från organisationens olika avdelningar gjorts Resultat: Feedback har visat sig vara en viktig typ av kunskapsöverföring på den berörda organisationen där bland annat kunder har visat sig vara betydelsefulla kunskapskällor.

Under de senaste åren har man uppmärksammat vårdgivares bemötande till patienter i vården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Tre män och sju kvinnor intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.

Den palliativa vården syftar till att lindra fysiskt och psykiskt lidande och bevara den svårt sjuke patientens livskvalité under livets sista dagar. Sjuksköterskans kommunikation påverkar såväl patientens delaktighet och välbefinnande såväl som vårdrelationen dem emellan. En förtroendefull relation kan bidra till ökat välbefinnande för patienten i palliativ vård. För att främja delaktighet så måste sjuksköterskan kommunicera med patient och anhöriga. Den sociala kompetensen har stor betydelse och etablerandet av relationer ses som betydelsefullt, likaså förmågan att visa medkänsla samt att vara vänlig och trovärdig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur god intern kommunikation ser ut i verksamheter inomsocialt arbete i Göteborg, Norra Hisingen, och om informanterna är nöjda med hur denna kommunikation tillämpas. Även synen på ärlighet kommer att undersökas för att se om det finns en koppling mellan ärlighet och god intern kommunikation. Det jag också vill få ut av undersökningen är om teoretikerna och informanterna, med fokusering på arbetstagarna, upplever en gemensam syn på vad god intern kommunikation innefattar och om synen på ärlighet överensstämmer med varandra. Kort kommer jag också jämföra uppfattningen mellan arbetstagare och arbetsgivare.Frågeställningarna:? Vad är god intern kommunikation, vad är ärlighet och vilken betydelse har det, enligt teoretiker ochinformanter?? Hur ser arbetstagare inom socialt arbete på god intern kommunikation inom deras verksamhet?? Om och i så fall hur är ärlighet kopplat till god intern kommunikation?I denna studie intervjuade jag tio personer som jobbar inom socialt arbete från Göteborg, Norra Hisingen.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler såsom Enron och Worldcom i USA och är en mycket stor händelse inom redovisningsvärlden. Felaktigheter och bedrägerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och därmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som ställer mycket hårdare krav avseende Uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. Många amerikanska företag äger dotterbolag utomlands och det finns många utländska företag som är börsnoterade i USA. På så vis blir SOX:s effekter gränsöverskridande.