Syftet med studien är att undersöka vad Undervisningsmetoder som tar fasta på praktiska och fysiska moment i undervisning bidrar med vid andraspråksundervisning.Studien genomförs med en kvalitativ intervjumetod genom intervjuer med utvalda pedagoger som arbetar utifrån Undervisningsmetoder där praktiska och fysiska moment är frekventa. Pedagogernas syfte och val av undervisningsmetod har genom klassrumsobservation och elevintervjuer analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Genom klassrumsobservationerna undersöks hur pedagogernas syfte med övningarna faller ut i klassrumsmiljö. Genom elevintervjuer visar studien elevperspektivet på Undervisningsmetoderna.Undersökningen visar hur inlärningsmiljö, motivation och interaktion påverkas av praktiska och fysiska inslag i andraspråksundervisningen. Resultatet exemplifierar hur praktiska och fysiska Undervisningsmetoder motiverar nyanlända elever till att våga använda språket, skapar en trygg och tillåtande inlärningsmiljö samt påverkar interaktionen i klassrummet positivt..

Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar med läsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hur styrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp av tidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation. Resultatet av studien visar att de Undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är en blandning av beprövade Undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även att lärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse.

Detta examensarbete är en studie om danslärares val av Undervisningsmetoder och hur dessa kan förändras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslärare förändrar sitt sätt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas ålder samt hur danserfarna eleverna är. Uppsatsen behandlar danslärares tankar om val kring olika Undervisningsmetoder. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma danslärare. Litteraturen behandlar förklaringar av dansläraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslärarens arbete och förklaringar av Undervisningsmetoder för danslärare.

Vi ämnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svårare för sex olika gymnasielärare att fritt välja Undervisningsmetoder. För att uppnå detta mål har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjälp av ramfaktorteori i allmänhet och institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lärarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som läraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lärarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lärarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras från den i dag väldigt utbredda traditionella undervisningen..

I detta arbete används en experimentell metod i form av ett genomförande av tre olika Undervisningsmetoder: katederundervisning, egen forskning ? att studera hemsidor på Internet och rollspel. Metoden kompletteras genom en kvantitativ undersökning bestående i en utvärdering i enkätform tillsammans med min egen utvärdering av min insats som lärare utifrån videoupptagningsmaterial. Syftet med arbetet var att få en större kunskap om olika Undervisningsmetoders förmåga att förmedla fakta- respektive analyskunskap, få veta elevernas syn på förmedlingen och få insyn i lärarens betydelse för metoden. I teoriavsnittet redovisas synen på lärandet ur vissa synvinklar tillsammans med forskning om de specifika metoderna och hur dessa kan användas.

Sara Salman och Maida Gredic (2011). En kvalitativ studie om språkutvecklingen i en förberedelseklass och dess olika Undervisningsmetoder. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie handlar om vilka Undervisningsmetoder som är mest lämpliga för elever i en förberedelseklass för att utvecklas i det svenska språket på bästa möjliga sätt. Syftet är att lyfta fram två pedagogers sätt att arbeta med barn i en förberedelseklass. Samtidigt vill vi lyfta fram barnperspektivet.

Som pedagog är det viktigt att kunna inlärningsstilar och Undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie ämnar jag att få inblick i hur några verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrån deras elevers lärostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlärningsstilar. Studien kan även bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sätt att undervisa. Min undersökning riktar sig främst till pedagoger och i andra hand till personer som är intresserade av olika Undervisningsmetoder och inlärningsstilar. Mina frågeställningar lyder: Vilka Undervisningsmetoder använder de tillfrågade pedagogerna? På vilket sätt framgår det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlärningsstilar? I min teoridel tar jag upp några författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sätt att lära.

Jag har genomfört en undersökning i två olika klasser i årskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns några större skillnader mellan de två undersökta lärarnas Undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft någon inverkan på elevernas utveckling i ämnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lärarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkäter Resultatet påvisar betydande skillnader mellan de undersökta lärarnas Undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material används.

Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar med läsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hur styrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp av tidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation. Resultatet av studien visar att de Undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är en blandning av beprövade Undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även att lärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse.

Syftet med vårt arbete var att få en uppfattning om hur språklärare i engelska och svenska ser på varierande Undervisningsmetoder som ett sätt att skapa motivation bland sina elever. För att få reda på detta har vi gjort en enkätundersökning (enkäter med öppna frågor) bland sex språklärare på en skola, åk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 år. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nämligen behov, intresse och lust att lära. Resultatet visar att alla lärarna är överens om att varierande Undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lära.

Syftet med detta arbete är att undersöka tre lärares arbete med läsförståelse, samt se om de har förändrat sina Undervisningsmetoder när det gäller läsförståelse efter den nya läroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori för inlärning. En central tankegång i denna teori är att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjälp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda på lärarnas Undervisningsmetoder gällande läsförståelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om Undervisningsmetoder i läsförståelse som lärarna använder sig mer eller mindre.

Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever utvecklar ett funktionellt andraspråk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lång tid andraspråkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gällande elevernas språkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in på band. Syftet var att undersöka vilka Undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som är mest språkutvecklande för andraspråkselever. Resultatet visar att pedagogerna använder liknande Undervisningsmetoder vid startperioden för språkinlärningen.

Det primära syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka Undervisningsmetoder som används i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser på integrering av autistiska barn. För att ta reda på detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi även gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer från tre olika yrkesgrupper. Detta för att få mångfald och olika perspektiv på vår problemformulering. De resultat vi kommit fram till stämmer förhållandevis väl överens med den litteratur vi tagit del av.

ABSTRAKT  Syftet med föreliggande studie är att djupare förstå relationen mellan några lärstilar som karakteriserar en elevgrupp på ett gymnasium i södra Sverige med hur några lärare undervisar på samma skola. Det är viktigt som blivande lärare att förstå hur elever tillägnar sig kunskap och vilken betydelse olika Undervisningsmetoder har för om elever lyckas eller misslyckas i sitt lärande. Föreliggande studie är en fallstudie och metoden en kombination av kvalitativa och kvantitativa data bestående av enkäter och intervjuer. 27 elever och tre lärare ingår i undersökningen. Som teoretisk utgångspunkt används Kolbs teori om lärstilar som inbegriper den divergenta, den konvergenta, den ackommoderande och den assimilerande lärstilen.

Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, Undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära Undervisningsmetoder.