Den här undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik används i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lärare och elever. Finns det några skillnader/likheter i åsikter angående matematikundervisningen mellan lärare, elever från studieförberedande och elever från yrkesförberedande program? Denna frågeställning är mycket aktuell eftersom det förs en ständig debatt om behovet av förändrade Undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i ämnet skall öka. Min studie visar att de så kallade ?traditionella? Undervisningsformerna i matematik som t.ex.

I den här uppsatsen behandlas flexibelt lärande som studieform. Flexibelt lärande är en växande undervisningsform i Sverige som blir allt mer populär. Regeringen satsar miljonbelopp på att utveckla fria Undervisningsformer och skapa ett s.k. livslångt lärande i Sverige. Instanser som DUKOM menar att flexibelt lärande är ett bra alternativ till traditionell undervisning eftersom flexibelt lärande går att individualisera.

Den här studien handlar om hur matematiklärare varierar sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad matematiklärare använder för alternativa Undervisningsformer och vad matematiklärare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklärare på tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lärarna varierar undervisningen och även åsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lärarna förespråkar ett traditionellt undervisningssätt och betonar vikten av mängdträning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikämnet. Samtliga intervjuade lärare använder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta är den vanligaste alternativa undervisningsformen som lärare använder sig av.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva Undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva Undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används.

Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelärare väljer sina Undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelärare väljer den undervisningsform som de gör. Vi tar även upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebär. Den empiriska delen består av intervjuer med lärare som undervisar i språk. Lärarna har olika lång yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda på mer om kreativitet och dess förutsättningar respektive hinder har jag studerat för ämnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelärare i slöjd. Fokus i arbetet har lags på olika Undervisningsformer och hur dessa kan påverka elevernas förutsättningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder på att eleverna ges bäst förutsättningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer där undervisningen sker utefter lärarstyrda riktlinjer men där eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet..

Syftet med studien är att utvärdera hur olika typer av Undervisningsformer påverkar begreppsförståelsen och inlärningen. Här jämförs datorsimuleringar med demonstrationer.Studien genomfördes på två grupper i Fysik A i årskurs 2 på gymnasiet, NV-programmet. Innan studien påbörjades hade eleverna haft kontakt med det fysikaliska begreppet rörelse endast på högstadiet. Det vill säga, det som undersöktes var första kontakten på gymnasienivå. Samma diagnos användes före och efter studien.

Syftet med min undersökning var att kartlägga hur lärare tänker kring val av undervisningsform och elevers delaktighet när det gäller elevers lust att lära sig matematik. Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lärare anser att undervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lära och hur dessa lärare ser på att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle få. För att få svar på mina frågeställningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua lärare i grundskolans tidigare år. Svaren från intervjuer analyserades med tillgänglig forskning i ämnet. Resultatet av min undersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestå av varierande Undervisningsformer för att på bästa sätt väcka lust att lära hos eleverna. Lärarna anser att variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och att eleverna får kunskap om att det finns olika sätt att lära på. Undersökningen visar också på att varierande Undervisningsformer bör innehålla kreativa moment för elever, för att eleven ska utveckla ökad lust att lära. Resultatet visar även att eleverna inte är delaktiga i planeringen av undervisningen, något som av lärarna förklaras med att eleverna är för unga för ansvaret det följer och att eleverna ännu inte har kännedom om olika sätt att lära ut.

Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar på frågor rörande högstadielärares syn på undervisningen inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Därtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingår i kunskapsområdet samt hur man lägger upp och genomför en värdefull undervisning. De för arbetet centrala frågeställningarna är; - Vilka mål finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls målen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehålla för att den skall kännas värdefull? - Vilka Undervisningsformer lämpar sig för kunskapsområdet så att det skall kännas värdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgång. I denna ges en historisk återblick på sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsområdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsområdets innehåll och metod.

The background to this study is an interest for teacher?s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher?s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om Undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om Undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. Många vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lång och värdefull livs och yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men är detta är något som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkät mätt hur eleverna upplever förutsättningar för medverkande i lärandet. Enkäten ger några svar på hur elever från tre nordiska länder upplever lärandet i olika arbete- och Undervisningsformer.

Denna studies syfte är att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lärare i naturvetenskap, på högskolan, och hur denna överensstämmer med hur lärarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmässigt valdes ut för studien bestod av lärare i naturvetenskapliga ämnen på Teknik och samhälle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som användes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lärarnas huvudsakliga kunskapssyner, därefter för att besvara delfrågorna om påverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jämförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar på att tre av lärarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och två har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn.

Under vår tidigare studie med titel ?Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förändringsprocess på en gymnasieskola.? (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmärksammade vi förändringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lärarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktär. Studiens syfte var att förstå vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus på de kritiska aspekter som kan uppstå i en sådan process. Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod där vi använde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfällena. Analysarbetet präglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vår förförståelse som inom hermeneutiken ses som grundläggande. Resultatet visar på hur flera olika faktorer inverkar på, och samverkar i, förändringsarbete.

Syftet med uppsatsen är att undersöka högstadieelevers upplevelser av utomhuspedagogik, dvs. vad eleverna tycker om undervisning utanför klassrummet, och varför eleverna tycker som de gör. Mobergvandringen fungerar som ett konkret exempel på utomhuspedagogik, och därmed syftar undersökningen också till att ta reda på om elevernas åsikter om utomhuspedagogik speglar deras åsikter om Mobergvandringen. Metoden för undersökningen är av både kvantitativ och kvalitativ art, där elever i årskurs nio har fått fylla i enkäter med ett flertal påståenden och några öppna frågor om ämnet. Enkätresultatet visar att flertalet elever ställer sig positivt till utomhuspedagogiska undervisningsmetoder då de framförallt upplever att det är roligt med varierade Undervisningsformer och att det ibland kan vara skönt att klassrummet för omväxlingens skull.