Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

I denna undersökning studeras ett reservdelsflöde inom eftermarknad ur ett organisatorisktperspektiv. Reservdelen glidskenan på Atlas Copcos borriggar fungerar som fallstudieobjekt. Glidskenan är en tunn stålprofil, som mäter mellan två och åtta meter och skyddar matarbalkarna på ovan- och underjordsborriggar mot slitage. Vår uppdragsgivare Atlas Copcos Shared Distributionscenter (i fortsättningen DC) upplever problem i flödet av glidskenor. Glidskenan är skrymmande och svår att hantera, förpacka och transportera och flödet flyter inte effektivt.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka samband mellan läroplanernas värde-grundsbeskrivning och kurs-/ämnesplanerna i svenskämnet för att se vilka möjligheter som finns för ett svenskämne genomsyrat av värdegrunden. Det är framför allt två fak-torer som föranledde undersökningen i denna uppsats. För det första innebär de nya styrdokumenten att lärarna måste analysera och diskutera dem för att se hur man kan arbeta med dem. För det andra måste värdegrunden numera genomsyra skolans verk-samhet, vilket även inbegriper all undervisning i alla ämnen. Undersökningen har inne-burit att läroplanernas värdegrundsbeskrivningar och svenskämnets kurs-/ämnesplaner har analyserats och jämförts från årskurs 7 till och med gymnasiet.

Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet.

Antalet företag som köper färdiga standardsystem istället för att utveckla ett eget har ökat de senaste åren. Det största problemet med standardsystem är att det inte är anpassat speci-fikt för kundens verksamhet vilket innebär att viss anpassning av både system och verk-samhet är nödvändig.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två systempaketsimplementatörer ser på verksamhetsutveckling. För att uppfylla vårt syfte, ämnar vi att besvara följande fyra frågor.Anser systempaketsimplementatörerna att det är företaget som ska anpassa sig till deras sy-stem eller ska systemet anpassas till företagets verksamhet? Ska ansvaret för att integrera systemet i verksamheten läggas på kunden eller implementatören eller ska det vara ett sam-spel? Anser de båda systempaketsimplementatörerna att det är bättre att få kunderna att jobba med mer standardiserade processer istället för att anpassa systemen? Hur bidrar de båda implementatörerna till kundens verksamhetsutvecklingsarbete?Eftersom vårt syfte går ut på att ta fram implementatörernas åsikter och attityder om verk-samhetsutveckling har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad på intervju-er. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod är för att vi avser studera respondentens syn på sin egen roll i utvecklingsarbetet.

Denna studie inriktar sig på specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vändas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte är att med fokus på förskolan belysa handledningens användningsområden samt att identifiera förskolechefers syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom området specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. Likaså presenteras forskning inom kunskapsområdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven på studien går att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt språket som ett centralt medel för kunskapande. Därtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förändring av individen i ett system står i relation till och påverkar andra individer och andra system.Förskolechefers syn på handledning och dess användningsområden samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer från olika geografiska områden.

Rättsläget idag är att skatteflyktslagen (1995:575) består av en generalklausul med fyra rekvisit som är kumulativa. När de fyra rekvisiten i generalklausulen är uppfyll-da är det möjligt för domstolarna att döma uttagande av skatt trots att det inte regle-ras i den aktuella lagen. En konflikt uppstår med den skatterättsliga legalitetsprinci-pen som säger att ingen skatt får uttagas utan stöd i lag. Det uppstår en paradox där det i teorin förespråkas för rättsdemokrati och förutsebarhet men i praktiken är fullt möjligt att kringgå dessa grundläggande rättsprinciper med en generalklausul. Skatte-flyktslagen är omdebatterad och har gett upphov till många åsikter i praxis och dokt-rin.

När innovation inte längre kan uppnås enbart genom effektivisering är ett alternativ att skifta fokus till användaren istället. Genom att lära känna användare och deras kontext genereras insikter vilka ligger till grund för nya koncept och idéer. Denna strategi kallas designdriven innovation.Den här uppsatsen behandlar en deltagande observation på Acreo i Norrköping, ett forskningsinstitut som utvecklar tryckt elektronik. Acreo är en teknikutvecklande verk-samhet som jobbar utifrån en teknikdriven utvecklingsprocess. Verksamheten upple-ver dock problem att övertyga tänkbara intressenter om potentialen i tekniken.

I och med att globalisering ökar i världen, kan det vara av vikt för företag att se över sitt ar-bete med frågor som går under begrepp så som Global Compact och Corporate Social Re-sponsibility (CSR) samt att ha kunskap i hur samarbete kan ske på olika nivåer i företaget med hjälp av Non Governmental Organizations (NGO). Denna uppsats har valt att tolka be-greppet CSR utifrån de tio principerna i FN:s Global Compact. När ett företag arbetar enligt dessa principer ställs krav på rapportering av hur principerna tillämpas och vilka effekterna blir, vilket skapar goda normer för hur andra företag bör arbeta med dessa frågor. Det finns olika sätt att mäta detta arbete på.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur företag i Sydafrika arbetar och agerar vad gäller frågor relaterade till CSR. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor; på vilket sätt arbetar företag i Sydafrika med frågor som omfattas av begreppet CSR samt vilka är de främs-ta hindren för att Sydafrikanska företag skall kunna fortsätta implementera CSR i sin verk-samhet? En kvantitativ studie med kvalitativa inslag har genomförts.

Bakgrund och problem: I Sverige bor nästan var femte person i en bostadsrättslägenhet. Trots detta är kunskapen om vad det innebär att vara bostadsrättshavare många gånger brist-fällig hos gemene man. Som bostadsrättshavare är men också delägare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte är att äga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebär boendeformen både frihet och stora möjligheter men det finns också risker förknippade med detta.Denna uppsats problematiserar några av de redovisningsfenomenen som uppstår i en bostads-rättsförening. Utgångspunkten är själva bostadsrättsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus är förståelse och olika kommunikativa aspekter på den ekonomiska redovisning-en.

Då allt fler människor väljer att bosätta sig i stadsmiljöer med närhet till service så som skolor och affärer, blir konsekvensen att landsbygden alltmer avfolkas. Ett sätt att hålla orter på landsbygden levande kan då vara att göra en satsning på småskalig turismverksamhet. Turismutveckling på landsbygden är en möjlighet eftersom många lockas att vistas i lands-bygdsmiljöer på sin fritid, då det i dessa områden finns god tillgång till traditionella natur- och kulturmiljöer, vilket stadsmiljöer inte kan erbjuda i samma utsträckning. Något som är viktigt för att lyckas med en sådan verksamhet på en plats som kan uppfattas ligga avsides, är att nå ut till potentiella besökare och fånga deras uppmärksamhet. Detta kan innebära svårig-heter för en mindre organisation som har begränsade resurser och marknadsföringskunskaper.

Barnen som publik har blivit en allt viktigare målgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mängd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och många studier är gjorda om innehållet i olika barnprogram, men mycket litet är skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den här uppsatsen är att från ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehållet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berätta om vårt samhälles syn på sport, barn och kön. Genom att studera innehållet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehållsanalys samlats in.För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudområden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstå och synliggöra hur programinnehållet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport.Med hjälp av medieteorier från bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjälp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framställningsform.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver samt samspelar med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan. För att genomföra detta har jag använt mig av följande frågeställningar;? Hur samspelar pedagogerna med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan?? Har pedagogerna samspelsstrategier som verkar mer positiva respektive negativa för dessa elever? I sådana fall på vilket sätt?? Hur beskriver pedagoger elever som de anser ha problemskapande beteende i skolan?Teori: Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, vilket är ett synsätt på lärande där alla människor anses lära sig hela tiden, i alla sociala sammanhang, livet ut. Kunskaper och färdigheter kommer från de insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhälle, och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra människor. En av utgångs-punkterna för ett sociokulturellt perspektiv på lärande och mänskligt tänkande och handlande, är att man intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser.I alla dessa processer är kommunikation och interaktion mellan människan avgörande.