Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig Tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig Tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig Tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig Tvist om ?barnets bästa?. Min teori är att lagstiftningen om ?barnets bästa? begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bästa? inte är tillämpbar på Tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra.

Medlingsinstitutets roll och funktionSyftet med uppsatsen är att undersöka vad medlingsinstitutet har för roll i arbetsTvister. Vad är medlingsinstitutets befogenheter i Tvister och vad har institutet för medel att lösa den uppkomna Tvisten. Utifrån institutets befogenheter blir syftet att ta reda på vad arbetsgivare/organisationer har för skyldigheter i en uppkommen Tvist gentemot medlingsinstitutet.Syftet med uppsatsen är också att undersöka vad medlingsinstitutet gör för att uppnå en mer jämställd lönebildning mellan könen. För att få en internationell utblick i uppsatsen blir syftet att titta närmare på grannlandet Norge. Finns något liknande institut där och vad skiljer i så fall instituten åt.Resultatet av min undersökning blev att institutet har en rad befogenheter både under en Tvist, men även innan en Tvist brutit ut. Skyldigheterna för arbetsgivaren/organisationen är inte lika många, men hänger ihop med institutets befogenheter.Att institutet jobbar för en mer jämställd löneutveckling blev ett mer överraskande resultat för mig.

Syftet med studien är att utifrån fem fäders berättelser undersöka effekten av rättstillämpning vid Tvist om vårdnad, boende och umgänge. Genom detta har fäders situation utifrån rådande normers påverkan i socialtjänstens och rättsväsendets agerande synliggjorts. Vi kommer att följa fem fädernas berättelser om hur deras vårdnadsTvist ser ut och hur de upplever bemötande, agerande och rättstillämpning från professionella aktörer. Enligt fäderna sker detta på ett icke tillfredsställande sätt då utredningarna ofta får dem att framstå som otillräckliga föräldrar och i vissa fall även farliga för sina barn.Studien är uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med fäder vilka samtliga varit i Tvist i tingsrätt och/eller hovrätt gällande barnets vårdnad, boende eller umgänge.Med innehållsanalys, socialkonstruktivism och en rättssociologisk ansats lyfts faktorer vilka kan påverka synen på rättstillämpning och rättssäkerhet utifrån bland annat normföreställningar. Dessa faktorer speglas ur fädernas berättelser.

Syftet med studien är att utifrån fem fäders berättelser undersöka effekten av rättstillämpning vid Tvist om vårdnad, boende och umgänge. Genom detta har fäders situation utifrån rådande normers påverkan i socialtjänstens och rättsväsendets agerande synliggjorts. Vi kommer att följa fem fädernas berättelser om hur deras vårdnadsTvist ser ut och hur de upplever bemötande, agerande och rättstillämpning från professionella aktörer. Enligt fäderna sker detta på ett icke tillfredsställande sätt då utredningarna ofta får dem att framstå som otillräckliga föräldrar och i vissa fall även farliga för sina barn.Studien är uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med fäder vilka samtliga varit i Tvist i tingsrätt och/eller hovrätt gällande barnets vårdnad, boende eller umgänge.Med innehållsanalys, socialkonstruktivism och en rättssociologisk ansats lyfts faktorer vilka kan påverka synen på rättstillämpning och rättssäkerhet utifrån bland annat normföreställningar. Dessa faktorer speglas ur fädernas berättelser.

Målet med min undersökning är att besvara frågorna ?Vilka förberedelser kan en jordägare vidta för att styrka sin rätt till självinträde i en Tvist mellan jordägaren och arrendatorn?? och ?Vilka lagar och annat väsentligt underlag ligger till grund för hur utgången i ärendet blir??. Syftet med uppsatsen har varit att visa på de huvudsakliga åtgärder som jordägaren kan vidta inför och vid en självinträdesförhandling. Då jordägaren begär självinträde kan arrendatorn välja att bestrida denna händelse genom att låta arrendenämnden till en början försöka medla och få parterna att komma överens. I de fall där det inte sker någon förlikning skall jordägaren inför en självinträdesförhandling i arrendenämnden ta fram väsentligt underlag som styrker hans behov av marken. Detta underlag ligger till grund då arrendenämnden gör en intresseavvägning mellan parternas behov av jordbruksfastigheten. Jordägaren har möjlighet att ta hjälp av en sakkunnig för att få fram det underlag som kan styrka sannolikheten av ett självinträde.

ResuméSkiljeklausulen utgör grunden för skiljemännens behörighet att avgöra en Tvist. Det ligger därmed nära till hands att anta att endast den som har ingått avtalet med den tillhörande skiljeklausulen kan tvingas medverka i ett skiljeförfarande. Emellertid har ett flertal skiljeklausuler bedömts vara tillämpliga även i förhållande till den som på annat sätt har varit delaktig i avtalets prestationer respektive förpliktelser. I svensk rätt saknas det regler för hur ett skiljeavtals rättsverkan skall bedömas i situationer där såväl signatärer som ickesignatärer är involverade. Uppsatsens syfte är således att försöka identifiera vilka omständigheter som kan legitimera bundenhet av en skiljeklausul, som tredje part aldrig har haft för avsikt att acceptera.

Detta projekt innefattar en förskola med en Tvist. Tanken är att byggnaden ska ge mervärde till staden & dess invånare, inte bara som en privat verksamhet som står för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig användning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, så som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar både barnomsorg & utbildning. En sådan verksamhet ska hushållas i en trygg & kreativ miljö där lek & behov får ta sin plats; många dagis är som öar, avskurna från allmänheten av en grind & gård, med en tegel- eller träkåk i mitten: i & med de stora barnkullarna på senare tid hushålls verksamheten i temporära baracker eller bottenvåningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spännande miljö kan vara för barn att vistas i.

Med utgångspunkt ur en gränsöverskridande kontraktsrättslig Tvist, baserad på ett webbrelaterat avtal - där beställning, betalning och leverans av digitala produkter skett via Internet, utreds ur ett svenskt internationellt privat- och processrättsligt perspektiv, frågan om en Internethemsida kan utgöra ett driftställe vid bedömningen av domsrätt och tillämplig lag. I uppsatsen har inte behandlats frågor om erkännande och verkställighet av utländska domar eller de materiella lagar, vilka skulle kunna komma att tillämpas på själva Tvistefrågan. Genom användande av traditionell juridisk metod konstaterar vi att en hemsida, beroende av omständigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna anses utgöra ett driftställe enligt de befintliga lagvals- och domsrättsregler uppsatsen behandlat. Rättsläget är dock oklart. Hänsyn måste även tas till de speciella särdrag Internet besitter, bl.a.

Denna uppsats behandlar frågan om kolliderande standardavtal, internationellt benämnt battle of the forms. Problematiken grundas i att två parter i en avtalsförhandling har tillsänt varandra olika standardavtal med motstridiga villkor. Tvist uppkommer sedan oftast när parterna börjat prestera eller till och med fullbordat avtalet. Frågan uppkommer då vilka villkor som skall gälla samt hur denna problematik bör lösas. Eftersom problematiken är sparsamt utredd i svensk rätt har vi valt att studera tre nationella och tre internationella rättskällor och regelverk för att söka ledning i frågan.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att ta reda på hur man i praktiken går tillväga när man tolkar ett försäkringsvillkor om Tvist angående detta råder mellan försäkringsgivare och försäkringstagare. Genom att läsa i doktrinen och titta i rättsfall som berör tolkningsTvister så har jag fått en lite klarare bild över vilka tolkningsprinciper som finns att tillgå och hur dessa bör rangordnas och tillämpas i praktiken. Endast en av de tolkningsprinciper jag presenterar i denna uppsats finns fastslagen i lagtext och detta gör att det inte är något lätt uppgift att tolka ett avtalsvillkor eller försäkringsvillkor. Det finns dock en del principer fastslagna både i praxis och doktrin, men det ställs ändå höga krav på en bra avtalstolkare. I regel börjar man med en subjektiv tolkningsmetod för att sedan gå vidare med en objektiv.

Någon egentlig definition av begreppet stridsåtgärd finns inte reglerat i MBL. I 41 § MBL tas det upp att det inte är tillåtet att vidta stridsåtgärd vars syfte är att utöva påtryckning i en Tvist om kollektivavtalets giltighet eller bestånd. I 42 § MBL finns det ett förbud mot olovliga stridsåtgärder. Det är även förbjudet för både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att understödja eller medverka i otillåtna stridsåtgärder. I paragrafen finns även ett undantag som innebär att det är tillåtet att vidta stridsåtgärder mot utländska företag för att försöka undantränga utländska kollektivavtal.

Denna uppsats är en komparativ studie mellan Sverige och Norge där syftet har varit att utröna hur de båda länderna har valt att reglera frågan kring ?samhällsfarliga konflikter?. Då stridsåtgärder vidtas av parterna på arbetsmarknaden under en Tvist kan väsentliga samhällsintressen lida skada. Arbetskonflikterna kan komma att utgöra en fara för liv och hälsa eller orsaka betydande ekonomiska förluster. I uppsatsen har fokus legat på de konflikter som vidtas på den offentliga sektorn då denna verksamhets särskilda beskaffenhet gör att konflikter på ett direkt sätt kan leda till samhällsfara.

Ett av de flygplan som flögs in i World Trade Center i New York, USA, den 11 september 2001 lyfte från Bostons flygplats. Säkerheten på flygplatsen var Globe, ett bolag i Securitaskoncernen, ansvarigt för. Securitaskoncernen, däribland Globe, ville med anledning av att ett antal skadeståndsanspråk, som följde efter attacken den 11 september 2001, ha försäkringsskydd ur det globala försäkringsprogram som Securitaskoncernen tecknat hos If Skadeförsäkring AB. Ett skiljeförfarande inleddes mellan If och Securitas på grund av att If ansåg att försäkringen inte gällde Globe, medan Securitaskoncernen ansåg att den gjorde det. I uppsatsen granskas Tvisten och skiljedomen mellan If och Securitas kritiskt.

Syftet med rapporten är att undersöka hur många fastighetsbestämningar som behandlas på grund av Tvister om fastighetsgränser i Sverige. Med utgångspunkt i Sverige har en granskning av fastighetsbestämningsprocessen sammanställts, sedan har en utblick över Norge och Danmark genomförts.Sverige har ett rykte om att de har få Tvister om fastighetsgränser i landet. I Norge förekommer det fler Tvister om fastighetsgränser än det gör i både Sverige och Danmark. När fastighetsägare är oense om fastighetsgränsen kan det kallas för Tvist. Tvister uppkommer på grund av oklarheter, dessa oklarheter kan bero på otydliga kartor eller att tydliga gränsmarkeringar saknas.Metoderna som användes i denna uppsats är: (1) en litteraturstudie där relevant litteratur granskades; (2) en fallstudie där dokumenterade fastighetsbestämningar i Sverige undersöktes; (3) en enkätstudie där en person från Norge och en person från Danmark svarade på frågor om bestämning av fastighetsgränser.Utifrån litteraturstudien sammanställdes resultat om hur fastighetsbestämningsprocessen går till i Sverige, samt de motsvarande processerna i Norge och Danmark, oppmålingsforretning och skelforretning/skelafsætning.

?I uppsatsen utreds Adjudication Bond, vilket i Sverige är en ny typ av bankgaranti. För attbedöma denna görs en jämförelse med hur bankgarantier som rättsligt institut förhåller sigtill svensk rätt. Bankgarantier används både i Sverige och internationellt. De utgör säkerhetför ett underliggande avtals riktiga fullgörelse.