I en association, såsom en ekonomisk förening eller ett aktiebolag, har styrelsen uppdraget att sköta verksamheten. Medlemmarna eller ägarna ska därför kunna lita på att uppdraget sköts med omsorg och efter bästa förmåga. De bör även ha möjligheten att ställa styrelsens ledamöter inför rätta, i de fall styrelseledamöterna misslyckas med att vårda bolaget, vilket leder till förmögenhetsskada för associationen. I svensk rätt är litteraturen om skadeståndsansvaret för styrelseledamöter knapp och avgöranden av svensk domstol få. Denna informationsbrist beror på att associationer har ett intresse av att dölja interna konflikter från offentlighetens ögon och därför förlikar alternativt löser dessa konflikter i skiljedomstol genom sekretessbelagda förfaranden.

Antalet hästar ökar kontinuerligt i Sverige och därmed ökar även handeln med dessa. De flesta köp sker utan några problem men i en del fall uppstår komplikationer då hästen inte uppfyller köparens förväntningar. Eftersom det vid ett hästköp ofta rör sig om betydande belopp är det av största vikt för köparen att hästen kan användas till det avsedda ändamålet. Ett felaktigt köp kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för köparen och kan sluta med en Tvist med säljaren. Köparen kan endast med framgång åberopa de fel som varit dolda vid köpet.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som Tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r Tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Avtal med internationell karaktär är idag vanligt förekommande, då handel inte enbart sker inom ett lands gränser. En fråga som oftast aktualiseras när Tvist uppkommer mellan parter i ett internationellt avtalsförhållande är vilken lag som ska tillämpas. För att lösa Tvisten och lagvalsfrågan, finns olika Tvistlösningsalternativ, bl.a. Tvistlösning vid allmän domstol där lagvalsfrågan avgörs med tillämpning av den s.k. Rom I-förordningen, eller Tvistlösning genom internationellt kommersiellt skiljeförfarande.

Bakgrund: I takt med att psykisk ohälsa ökar, ökar även antal personer med självskadebeteende. Självskadebeteendet ses som ett negativt fenomen i samhället och därför upplever personer med självskadebeteende att de blir illa behandlade inom vården. Sjukvården upplever patienter med självskadebeteende som den besvärligaste patientgruppen. Sjuksköterskor önskar att föräldrar är delaktiga i barnets vård. Det kan bli en Tvist när barnet själv inte vill att föräldrarna är delaktiga, vilket sjuksköterskorna upplever som svårt.Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse att leva med ett barn med självskadandebeteende.Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som involverar tio vetenskapliga artiklar.

Den 1 januari 2010 trädde lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner i kraft. Lagen möjliggör för en näringsidkare att erhålla ett bindande besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap. En näringsidkare kan således i förväg komma överens med Skatteverket om hur en viss internprissättningsfråga inom en företagsgrupp skall bedömas utifrån armlängdsprincipen. Tvister om internprissättningsfrågor mellan en näringsidkare och Skatteverket har tidigare lösts på så sätt att näringsidkaren överklagat ett taxeringsbeslut som inneburit att Skatteverket höjt företagets taxering med tillämpning av korrigeringsregeln i 14 kap 19 och 20 §§ IL. Detta eftersom myndigheten har ansett att näringsidkaren tillämpat armlängdsprincipen felaktigt och således att oriktig prissättning av interntransaktionerna förelegat.

Denna uppsats innefattar en undersökning av hur tre butikschefer, i olika organisationsformer,hanterar konflikter på sina arbetsplatser. Problemet denna undersökning har som huvudfråga är ?hur hanterar butikschefer konflikter?. Anledningen till att ämnet undersöks är att det inteär konflikter i sig som är ett problem utan hur de hanteras samt att konflikter kan bli kostsamma för företag då anställda blir mindre produktiva och kan ibland bli sjukskrivna till följd av konflikter. Syftet med rapporten är därmed att beskriva hur butikschefer hanterar konflikter som uppstått på deras arbetsplatser.

Den här uppsatsen syftar till att utreda vilket lands lag som blir tillämplig vid en internationell Tvist gällande utomobligatoriska förpliktelser vid immaterialrättsintrång, särskilt vid upphovsrättsintrång. Tyngdpunkten ligger i de problem som uppstår då någon gör sig skyldig till ett upphovsrättsintrång med relation till flera länder.Utgångspunkten är Rom II-förordningen och dess åttonde artikel. I artikeln stadgas det att tillämplig lag för en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i ett immaterialrättsintrång skall vara lagen i det land där skydd görs gällande.Vad innebär då uttrycket ?där skydd görs gällande?? När det gäller registrerade rättigheter, såsom patent och varumärken, innebär artikeln att tillämplig lag ska var lagen i det land där rättigheten är registrerad. Det går dock inte att tillämpa samma princip på oregistrerade rättigheter.

En hyresgäst som hyr en bostadslägenhet har ett direkt besittningsskydd vilket innebär atthyresgästen som huvudregel har rätt att få hyresavtalet förlängt. För att hyresgästen i praktikenska ha en ekonomisk möjlighet att bo kvar i lägenheten, det reella besittningsskyddet,finns det en bestämmelse som anger att om Tvist avseende hyran uppstår ska denna fastställastill skäligt belopp.Den 1 januari 2011 trädde två lagändringar vilka har en väsentlig betydelse för fastställandetav skälig hyra i kraft. I samband med lagändringarna förutsågs skälig hyra avseende mångalägenheter kunna bli väsentligt högre och hyresgästens reella besittningsskydd därav kunnaurholkas. I syfte att hindra detta infördes därför den 1 januari 2011 en skyddsregel i 12 kap.55 § 5st JB. Bestämmelsen ger hyresgästen en möjlighet att, i det fall skälig hyra bestäms tillett väsentligt högre belopp än den tidigare satta hyran, begära att hyran under en skälig tidska betalas med lägre belopp.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida motivet med skyddsregeln i 12 kap.

?I uppsatsen utreds Adjudication Bond, vilket i Sverige är en ny typ av bankgaranti. För attbedöma denna görs en jämförelse med hur bankgarantier som rättsligt institut förhåller sigtill svensk rätt. Bankgarantier används både i Sverige och internationellt. De utgör säkerhetför ett underliggande avtals riktiga fullgörelse.

När flera yrkanden står emot varandra vid ett klyvningsförfarande, och där inget alternativ anses vara bättre än det andra, har lantmätaren till uppgift att avgöra vilket yrkande som medför minsta olägenhet utan att oskälig kostnad uppkommer, FBL 11 kap. 7 §. I arbetet var detta vår frågeställning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur denna frågeställning löses i praktiken samt utreda klassificeringar av typsituationer för att underlätta tillämpningen av FBL 11:7. För att få en djupare förståelse om klyvningsinstitutets innebörd och användning krävdes omfattande litteraturstudier.

Konkurrensrätt utgör ett svårdefinierat rättsområde. En av de grundläggande orsakerna till detta är att rättsområdet bygger på en ovanligt blandning av juridik och nationalekonomi. Denna uppsats undersöker samspelet mellan dessa två akademiska inriktningar utifrån frågeställningen ?hur stor betydelse har ekonomisk analys och argumentation inom svensk konkurrensrätt?? Frågeställningen undersöks och analyseras på grundval av intervjuer med sju personer verksamma på det svenska konkurrensrättsområdet. Intervjupersonerna består av ekonomer respektive jurister från domstolsväsendet, Konkurrensverket och privata advokatbyråer.

Detta arbete handlar om rättsmedling och dess framtid i Sverige. Syftet var att göra en mer ingående analys om dess eventuella införande och en översikt av fenomenet i de nordiska grannländerna. Målet var att skapa ett bättre helhetsperspektiv och uppfattning om vad ett eventuellt införande av rättsmedling i Sverige skulle innebära. Arbetet har framställts utifråndessa frågeställningar;? Vilken är rättsmedlingens framtida roll och önskade effekt?? Vilka för- och nackdelar finns inför införandet rättsmedling i Sverige?? Hur utövas rättsmedling i de nordiska grannländerna?? Vilken effekt har rättsmedlingen gett i de nordiska grannländerna?Avgränsningen har gjorts till att arbetet endast omfattat rättsmedling i de nordiska länderna.

Hästar är ett speciellt handelsobjekt som konstant förändras på in- och utsidan av olika anledningar, vilket kan föranleda komplikationer mellan avtalsparter. De kan inneha fel i sin anatomi som inte direkt inverkar på hästens funktionsduglighet, men också ådra sig beteendestörningar samt röntgenförändringar som är svåra att kartlägga bakåt i tiden. Sådana ?fel i häst? inverkar på riskens övergång och lämpligheten kring felbestämmelserna i KöpL och KköpL för att identifiera ?fel i vara?. Det blir som mest komplicerat när Tvisterna omfattas av KköpL eftersom fel som uppenbarar sig inom de första sex månaderna ska anses ha förelegat vid köpets ingående.

Internationell handel är snarare en regel än undantag i dagens globala samhälle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardavtal utvecklats på krediträttens område, med syfte att kunna användas av parter oavsett land. Dessa standardavtal är författade på engelska och utgår ifrån anglosaxisk rätt.Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk standardavtalsmodell, är mycket omfattande är uppsatsens syfte att utreda i vilken mån dessa avtal kan förkortas och göras mer lätthanterliga. Syftet är även att ge parter som använder sig av kreditavtal, utformade efter nämnd standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstämmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och därmed göra ekonomisk vinning.