Bakgrund:Tuberkulos är den andra ledande dödsorsaken i världen. Värst drabbade områden är södra Afrika, sydöstra Asien och Ryssland. Incidensen i Sverige ökar. Patienter med Tuberkulos kräver mycket omvårdnad. Omvårdnad är sjuksköterskans profession.

Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som överförs via luften och ses som ett globalt problem trots att Tuberkulosfallen har minskat. Syftet med C-uppsatsen var att belysa smittspridning, sjukvården och sjuksköterskans roll i nosocomial Tuberkulos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där huvudresultat från artiklarna sattes in under subkategorier och kategorier. Resultatet innefattar 15 vetenskapliga artiklar där sju använde sig av kvalitativa metoder och åtta av kvantitativa metoder. Huvudresultatet redovisar att sjuksköterskor har ett stort ansvar i att bekämpa Tuberkulos och att det är större risk att drabbas av Tuberkulos vid arbete inom sjukvården.

Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som överförs via luften och ses som ett globalt problem trots att Tuberkulosfallen har minskat. Syftet med C-uppsatsen var att belysa smittspridning, sjukvården och sjuksköterskans roll i nosocomial Tuberkulos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där huvudresultat från artiklarna sattes in under subkategorier och kategorier. Resultatet innefattar 15 vetenskapliga artiklar där sju använde sig av kvalitativa metoder och åtta av kvantitativa metoder. Huvudresultatet redovisar att sjuksköterskor har ett stort ansvar i att bekämpa Tuberkulos och att det är större risk att drabbas av Tuberkulos vid arbete inom sjukvården.

The topic of this paper is tuberculosis, especially in regard to the sanitarium movement and the efforts that were made to cure, ease and stop the spreading of the disease. The sanitarium movement was established in the late 19th century before any effective cure for the disease had been found. At this time the only treatment for the patients were fresh air, rest and good food. The paper analyses the case books for some of the patients at the sanitarium Lugnet which was situated close to the Swedish town Växjö in order to see if the treatment of the patients differed depending on gender. The result of the inquiry suggests that there were no difference in the treatment of men and women..

Tuberkulos (tbc) är en av världens mest utbredda infektions-sjukdomar. Två miljarder människor i världen beräknas ha tbc och nio miljoner insjuknar varje år. Sjukdomen har under de senare åren återigen ökat i västvärlden och de resistenta formerna förekommer i allt större utsträckning över hela världen. Directly observed treatment (DOT) och andra liknande program har utvecklats och implementerats i flera länder för att kunna kontrollera tbc. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnaden vid tbc ur ett sjuksköterskeperspektiv.

I Storbritannien är bovin Tuberkulos (bTB) hos nötkreatur orsakad av Mycobacterium bovis ett stort problem, främst ur ett ekonomiskt perspektiv men även i form av djurlidande. Sjukdomen har dessutom en zoonotisk potential. Den viktigaste naturliga reservoaren för bakterien är den Europeiska grävlingen, Meles meles, vilken är en fridlyst art som en majoritet av befolkningen anser är viktig att skydda. Ett flertal åtgärder har testats för att minska smittan från grävling till nötkreatur. De viktigaste är så kallad kontrollerad utslaktning, vaccinering av grävlingarna, och biosäkerhetsbefrämjande åtgärder i gårdsbyggnader. Alla dessa åtgärder har sina för- och nackdelar. Den kontrollerade utslaktningen kan i vissa fall vara effektiv men har ett lågt stöd bland befolkningen. Vaccinering av grävlingar kräver fortfarande mer forskning. Man har i dagsläget ej utvärderat hur väl det fungerar under naturliga förhållanden, men de resultat som hittills har framkommit är lovande. Dock finns fortfarande en viss skepticism mot metoden hos lantbrukare. På senare tid har det visat sig att man genom biosäkerhetsbefrämjande åtgärder, med relativt små medel, nästan helt kan stoppa kontakten mellan grävlingar och nötkreatur i gårdsbyggnader.

Tuberculosis is one of many infectious diseases in the world and is responsible for a large number of human deaths each year. The cause is Mycobacterium ssp included in the tuberculosis-complex, there among Mycobacterium bovis and Mycobacterium tuberculosis. Infection with M. bovis causes bovine tuberculosis in cattle which in 90 % has a pulmonary location. Humans are infected mainly by milk from infected cows but also by close contact with coughing animals or by eating raw meat.

Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd.

Tuberkulos (TB) är en relativt ny sjukdom hos elefanter. Det är främst elefanter på djurparker i Nordamerika samt tama elefanter i Asien som drabbas. Bakterien Mycobacterium tuberculosis är vanligast orsakande agens men även fall orsakade av Mycobacterium bovis finns beskrivna. Typiska symptom är viktnedgång, anorexi, svaghet, hosta och slem från snabeln, men ofta syns inga symptom alls. Post mortem syns lesioner i lungor, bronker och trachea samt inkapslade granulom i lungorna. Det kan vara svårt att diagnosticera TB hos elefanter. För isolering av M.

Bakgrund: Tuberkulos (TB) är en infektionssjukdom som dödar nära två miljoner människor varje år och utgör ett stort lidande för de människor som är drabbade. Sjukdomen är en av de vanligaste i världen och fortsätter att växa globalt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden till patienter med TB och deras närstående. Syftet varockså att granska kvalitén på de i studien ingående artiklarna avseende urval.Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där 13 artiklar granskades. Varav nio kvantitativa, tre kvalitativa och en med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskan har ett ansvar i omvårdnaden av patienter med TB och deras närstående.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans arbete med patienter med TBC (Tuberkulos) och sjuksköterskors uppfattningar av risker som de utsätts för i vårdarbetet i kontakten med patienter med TBC. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Medline via Pubmed, Science Direct, Swedmed + samt Cinahl. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier; Ssk bidrag till minskad smittspridning, omvårdnad vid TBC och Sjuksköterskans risker i arbetet. Ekonomisk levnadsstandard samt utbildningsnivå visade sig ha stor betydelse för utbredningen av TBC. Det sociala umgänget är en viktig del i sjukdomsförloppet eftersom patienterna känner att nära och kära undviker dem.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats ?kampen mot Tuberkulos?. Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till Tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att Tuberkulosen minskade.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot Tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till Tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att Tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem.

Omkring en tredjedel av världens befolkning tros vara bärare av Tuberkulosbakterier och under 2012 beräknas 1,3 miljoner människor ha mist livet i sviterna av sjukdomen. Det gör Tuberkulos till den infektionssjukdom som, näst efter AIDS, orsakar flest dödsfall bland människor. Av de 8,6 miljoner människor som 2012 diagnosticerades med Tuberkulos fanns 58% i Asien och 27% i Afrika. Mycobacterium spp. är ett genus med syrafasta, stavformade bakterier som ger upphov till kroniska, granulomatösa infektioner hos flera däggdjur och fåglar. De av mykobakterierna som kan orsaka Tuberkulos grupperas ofta i Mycobacterium tuberculosis-komplexet, där Mycobacterium tuberculosis och Mycobacterium bovis har störst epidemiologisk signifikans.

Många djurparker erbjuder närkontakt med djur. Det kan innebära att besökarna tillåts klappa traditionella husdjur eller gå in till mer exotiska djur i anläggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det här kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel på denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar där smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförändringar, då jag förutsätter att de kommer under behandling istället för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar är ornitos, Tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fåglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret från näshålan och via feces.