Pyodermi är en hudsjukdom hos hundar som orsakas av Staphylococcus pseudintermedius (S. pseudintermedius), tidigare benämdes den S. intermedius. Pyodermi kan ge många olika symptom såsom klåda, håravfall, rodnad, varigt och blodigt exsudat, papler, pustler, sårskorpor och nekrotiserad hud. Ofta finns det bakomliggande orsaker och sjukdomar hos hunden som tillåter stafylokockerna att kolonisera huden. Staphylococcus pseudintermedius är en Grampositiv kock, den är koagulas-, DNas-, katalas- och ureaspositiv och ger dubbelhemolys på blodagar. Patogenesen vid pyodermi är ännu inte helt kartlagd.

Fotosensibilitet delas in i tre grupper där typ I (primär fotosensibilitet) och typ III (sekundär/hepatisk fotosensibilitet) till stor del beror av Toxiner som växtätare får i sig oralt via födan. Typ II är en ärftlig form och diskuteras därför ej i denna uppsats.Sjukdomen ger dermatit (hudinflammation) på opigmenterad och tunnbehårad hud samt ett fotofobiskt beteende hos djuren. Den sekundära fotosensibiliteten skiljer sig genom att de drabbade djuren får leverskador vilket kan leda till dödsfall. Både kliniskt och subkliniskt drabbade djur får nedsatt produktivitet vilket leder till stora ekonomiska förluster.Fotosensibilitet är en vidt spridd åkomma då det finns många olika fototoxiska växter samt mykoToxiner runt om i hela världen. Det är dock svårt att uppskatta risker av olika beten då halterna av Toxiner och förekomsten av svampväxt kan variera beroende på många variabler.

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering.

Ataxi är då hunden har svårt att koordinera sina rörelser och orsakas av att nervsystemet inte fungerar som det ska och degenereras. Degeneration av cerebellum och då specifikt purkinjecellerna och granulacellerna ger en form av ataxi kallat cerebellär ataxi. Denna typ av ataxi uppvisas genom att hunden (Canis lupus familiaris) står bredbent, har muskelkramper, obalanserad gång och ögonrullningar. Den genetiska bakgrunden till cerebellär ataxi hos hund finns beskriven hos flera raser, däribland beagle, finsk stövare, old english sheepdog, gordonsetter och coton de tuléar. Hos alla dessa raser nedärvs sjukdomen autosomalt recessivt och de orsakande mutationerna ger olika dysfunktioner inom nervcellerna som gör att de inte kan fungera som de ska och degenereras.

Mögel förekommer ofta i delar av ensilage som exponerats för syre. Många mögelarter är ofarliga men vissa kan bilda mykoToxiner som har negativa effekter på flera djurarter. Mjölkkor anses vara mer motståndskraftiga mot mykoToxiner än andra djur eftersom mikrofloran i våmmen har förmågan att bryta ned vissa av dessa. Det finns ändå bevis för att vissa Toxiner har negativ effekt även på mjölkkor. En del mykoToxiner kan också utsöndras med mjölken och därmed utgöra en fara för konsumenterna. I den här uppsatsen utreds vilka effekter roquefortine C, mykofenolsyra, patulin, deoxynivalenol, zearalenon och aflatoxin har på mjölkkor och om de utsöndras med mjölken. MykoToxinernas verkningsmekanismer är mycket komplexa och studierna är för få för att dra några slutsatser om effekterna eller i vilka koncentrationer effekterna uppstår. I fallbeskrivningar om förgiftningar av roqueforine C, patulin och deoxynivalenol beskrivs mycket allvarliga symptom och till och med dödsfall hos mjölkkor.

Beteende skulle kunna vara en användbar markör för näringsmässig obalans hos idisslare om det finns en motivation hos djuret att kompensera obalansen genom selektivt ätbeteende. Idisslare sägs inneha en ?näringsvisdom? som innebär att de har förmågan att selektera olika sorters växter av varierande näringsinnehåll och Toxiner för att möta deras näringsmässiga behov och undvika förgiftning. Djuren kan genom återkopplingsmekanismer känna av konsekvenserna efter foderintag vilket påverkar dess preferenser för särskild föda. Återkopplingsmekanismerna gör att idisslaren upplever mättnad eller obehag.

Varje år uppskattas en halv miljon svenskar drabbas av matförgiftning och knappt en tredjedelrapporteras ha drabbats av en matförgiftning orsakad av bakterier eller bakteriella Toxiner.Under år 2007 drabbades drygt 2500 EU-medborgare av matförgiftning orsakade avstafylokockenteroToxiner (SEs). I livsmedel har man sett att produktion av SEs framförallt ärkopplat till Staphylococcus aureus. Studier har visat att SEA följt av övriga klassiska SEs ärde toxin som oftast orsakar matförgiftningar.Detta kandidatarbete har haft som mål att sätta upp en ELISA för kvantitativ bestämning avstafylokockenterotoxin A och C i BHI-buljong (brain heart infusion) och pastöriserad mjölkmed fetthalt 1,5 %. Ytterligare mål var att fastställa nedre gränsen för att kvantitativtbestämma enterotoxininnehållet med använd ELISA. Detta för att kunna jämföraenterotoxinproduktionen hos S.

Mjältbrand är den arketypiska zoonosen, ingen annan infektiös sjukdom drabbar så många olika arter med så allvarliga konsekvenser. I Västvärlden är mjältbrand numera endast ett sporadiskt problem men i Afrika är sjukdomen fortfarande endemisk och anses ha stor påverkan på både populationer av vilda djur och tamboskap. Sjukdomen orsakas av Bacillus anthracis vars sporer är mycket resistenta och kan överleva i miljön under lång tid. Bland vilda djur är det framförallt gräsätare som drabbas och transmissionen sker oftast genom oralt intag av sporer eller parenteral inokulation av sporer. Intaget sker vanligen genom att djuret dricker kontaminerat vatten eller betar gräs som är förorenat med sporer.

Infektion med Salmonella hos människor har globalt sett stor betydelse. Smittvägen är fekal-oral vilket sker via kontaminerade livsmedel eller kontakt med djur eller människor. Bakterien koloniserar tunntarmen och producerar Toxiner som ger diarré. Barn och individer med nedsatt immunförsvar riskerar att få en allvarligare infektion. Om sällskapsdjur infekteras föreligger en risk för spridning till människor i hemmiljön och där vid intar katten en särställning eftersom den ofta lever i en nära relation till djurägarna. Salmonellainfekterade katter drabbas vanligtvis av gastroenterit med diarré men kan även utsöndra bakterien via avföringen utan att visa några sjukdomssymtom.

MykoToxiner är sekundära metaboliter från mögelsvampar som ger toxiska effekter hos djur och människa. Mögelsvampar kan infektera spannmål både på fält och under lagring och kan då producera mykoToxiner vilket innebär att dessa Toxiner kan förekomma i fodret till kor. Syftet med den här litteraturstudien är att utreda riskerna med några av de vanligaste mykoToxinerna i spannmål när dessa förekommer i foder till mjölkkor. Fokus har lagts på aflaToxiner, deoxynivalenol (DON) och zearalenon. Litteraturstudien tar upp deras metabolism, hälsopåverkan samt om de förs över i mjölken och även kan utgöra en risk för oss som konsumenter. Trots att idisslare har högre tolerans mot mykoToxiner än enkelmagade djur så kan även mjölkkors hälsa påverkas.

Hudinfektioner är ett mycket vanligt problem hos reptiler som hålls i fångenskap. 29 % till 64 % av alla dermatologiska problem hos reptiler är orsakade av felaktig skötsel. I det här arbetet sammanställs orsaker till såruppkomst och några specifika sår samt några av de sårinfektioner som kan drabba reptiler. Reptilens hud beskrivs med fokus på vad som skiljer sig från däggdjurshud, även ömsning berörs. Några av infektionernas förekomst i Sverige kommenteras. Sår kan uppkomma t.ex.

En god hygienisk kvalité och ett bra näringsvärde i sitt foder är en viktig del i produktionen och för lönsamheten. Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och något som är relativt nytt i Sverige är Corn Cob Mix, förkortas CCM-majs. En god kvalité kan uppnås genom rätt skördetidpunkt, sortval och motverka värmegång i ensilaget genom rätt val av tillsatsmedel. Syftet med denna rapport var att jämföra den hygieniska kvalitén av CCM-majs, kärnmajs och majsensilage i synnerhet och öka kunskapen om CCM-majs i allmänhet. Ambitionen är att få ökad användning av CCM-majs och förbättra konkurrenskraften hos gris, mjölk- och nötköttsproducenter i Sverige. Under försöket samlades prover från majsensilage och CCM-majs in för analyser från både Sverige och Danmark.

Intestinal clostridios, som bröts ut från det gamla begreppet ?colitits X? på slutet av 1970- talet, är ett syndrom som drabbar hästar och många gånger är utgången fatal. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. Värdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som är viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer även att diskuteras. Clostridiaceae är en bakteriefamilj bestående av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktäriseras av deras produktion av oerhört potenta Toxiner med förmåga att framkalla sjukdom hos både däggdjur och fåglar.

Det är populärt att gå ut och äta pizza, och en vanlig ingrediens på pizza är köttfärs. Köttfärs tillhör gruppen lättfördärvliga livsmedel och märks därför med sista förbrukningsdag (SLV, Vägledning, 2011). I dagligvaruhandeln får köttfärsen inte säljas efter sista förbrukningsdag, vilket i många fall bara är en dag framåt om det är butiksförpackad köttfärs. Köttfärs som är förpackad i modifierad atmosfär har längre hållbarhet, men när förpackningen bryts försvinner den skyddande atmosfären. Inspektörerna på miljökontoret i Uppsala har märkt att många pizzerior använder ett öppnat paket köttfärs i flera dagar.