I uppsatsen studeras stilen i Stig Claessons romaner Vem älskar Yngve Frej, På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. Syftet är undersöka syntax, disposition och innehållsaspekter som motiv, symboler och tema och jämföra resultatet med tidigare forskning. I uppsatsen studeras också romanernas Textbindning. Undersökningen visar att Claesson använder sig av repetition avseende både syntax, motiv och innehåll vilket skapar en väl sammanhållen, långsamt framskridande och rytmisk text med betydelseglidningar..

Utgångspunkten för undersökningen som presenteras i den här uppsatsen är Bengt Sigurds studie av Textbindning i elevtext, Tre experiment med text: Att presentera Buffalo Bill (1977).   Syftet med den här uppsatsen är att undersöka Textbindning i elevtexter, skrivna utifrån samma uppgift (Sigurd 1977) för att se hur eleverna löser Textbindningen i en satsatomuppgift. En satsatom är minsta möjliga informationsbärande sats, t.ex. Flickan går och Bollen är rund. Elever från ett yrkesförberedande och ett studieinriktat program fick en satsatomuppgift om westernhjälten Buffalo Bill.

Syftet med denna studie var att undersöka språket i en läromedelstext för att få en uppfattning om textens svårighetsgrad för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå. Hypotesen var att läromedelstexten saknade vissa språkliga drag som kan underlätta läsförståelsen för andraspråksläsare.Utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie genom att beskriva texten utifrån vad som kännetecknar den och de aspekter som undersöktes var Textbindning och röst. Men eftersom omfattningen av förekomsten av vissa språkliga drag undersöktes var metoden delvis kvantitativ. Den Textbindning som undersöktes var referensbindning och konnektivbindning i form av kausalitet. Vad gäller aspekten röst undersöktes om texten präglades av aktivitet, d.v.s.

Att en lärobokstext som är avsedd för skolan har hög läsbarhet anses nog avmånga som en självklarhet, speciellt de texter som är ämnade för dem som intehar svenska som modersmål. De måste ju både lära sig det svenska språket ochta till sig informationen i texten!Men är det då självklart att så är fallet?Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra sex texter från två olikasfi-läromedel ur ett läsbarhetsperspektiv.De tre frågor som är avsikten att besvara i denna studie är om texterna har höggrad av läsbarhet enligt aktuell forskning, och om de skiljer sig åt ur ettläsbarhetsperspektiv och i så fall vilka de huvudsakliga dragen är som skiljerdem åt, och till sist vilken roll layouten spelar i fråga om läsbarhet. Med aktuellforskning åsyftas forskning presenterad i denna studie, alltifrån Carl-HugoBjörnsons (1968) beräkning av läsbarhetsindex (LIX) som fortfarande är aktuell,till Anders Björkvalls (2009) presentation av layout. Det material som användsär SFI-boken och Mål 2.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator: Rakel Johnson.

Den här C-uppsatsen undersöker hur det lättlästa språket ser ut i en bearbetning av Jane Austens Stolthet och fördom. Med hjälp av begreppen läsbarhet, Textbindning och inferens är syftet att utreda hur språket i den lättlästa bearbetningen ser ut i jämförelse med originalet samt vad som ändrats och/eller tagits bort och vad det kan få för konsekvenser. Med dessa konsekvenser följer en analys som värderar om bearbetningen är lyckad eller inte. Slutsatsen är att den lättlästa versionen är enklare än originalet samt att det blir tydligt att en bearbetning av en roman handlar om att göra avvägningar och vissa generaliseringar gällande innehållet. Dessutom är det även en avvägning vem som faktiskt behöver läsa lättläst och vem som kan istället bör hålla sig till ?vanliga? texter..

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

Undersökningens syfte är att jämföra datorskrivna och handskrivna elevtexter för att ta reda på om gymnasieelevers texter skiljer sig åt utifrån vissa språkliga aspekter beroende på om eleverna skriver på dator eller för hand. I undersökningen har en komparativ studie av fem datorskrivna och fem handskrivna elevtexter genomförts utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på texternas språkfunktion, disposition, Textbindning, syntax och ortografi. Utöver dessa har även två kvantitativa analyspunkter tillämpats i undersökningen: textlängd och genomsnittlig meningslängd.Undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas datorskrivna och handskrivna text, men bara på vissa områden. De största skillnaderna berör främst de kvantitativa analyspunkterna som visar att både textlängd och meningslängd är längre i de datorskrivna texterna. Likaså går att fastställa små skillnader mellan texternas språkfunktion, referentbindning och satsradning.

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och Textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

Osäkra anställningsformer som timanställningar har under de senaste åren ökat i Sverige. Personer med sådana anställningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jämförelse med tillsvidareanställda. Timanställda har ofta begränsat inflytande över sitt arbete och små utvecklingsmöjligheter. En anställningsform som timanställning har även stor inverkat på privatlivet, både vad gäller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanställda på ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssätt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som påverkade Arbetstillfredsställelse var: Förmåner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel på arbetsplatsen.De kategorier som påverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet påverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan på hälsan, Höga förväntningar men dålig feedback och Sociala relationer..

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och Textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

Tidigare studier inom läromedelsforskning både i Sverige och internationellt, har vi-sat att en ökad grad av de språkliga variablerna röst och kausalitet har en positiv inver-kan på elevers läsförståelse (se t ex Beck, McKeown & Worthy, 1995; Reichenberg, 2000). Röst innebär de språkliga drag som närmar texten till läsaren och kausalitet be-tecknar orsakssamband i texten.I föreliggande studie har samtliga grundläroböcker i fysik för skolår 4-6 som nu finns tillgängliga på de svenska läromedelsförlagen, analyserats med fokus på röst och kausa-litet. Även Textbindningen har studerats samt texternas läsbarhetsindex (LIX). Resultaten visar att läroböckerna har en varierande grad av röst och kausalitet, men att alla visar exempel på röst genom direkt tilltal till läsaren. Däremot skiljer sig graden av kausalitet och Textbindning åt, vilket påverkar läsarens förmåga att förstå orsakssamband i texten.I diskussionskapitlet diskuteras vilka konsekvenser de analyserade läroböckernas språk kan få för eleverna och för läraren.

Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på Tydlig svenska och Lättläst, samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp.

I denna uppsats undersöks två lärobokstexter i samhällskunskap, en för årskurs 6 och en för årskurs 9. Uppsatsens syfte är att utröna om det finns några skillnader eller likheter mellan böckerna och i så fall vilka dessa är. Fokus ligger på text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulär. Något som ock-så diskuteras i uppsatsen är didaktiska perspektiv på läroboken.Materialet för undersökningen består av ett kapitel ur två läroböcker i sam-hällskunskap för årskurs 6 respektive årskurs 9: Samhälle idag 6 och Samhälle idag 9, båda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt från vardera kapitlet har analyserats mer ingående utifrån disposition, referensbindning och konnektivbindning.Jämförelsen mellan de två lärobokstexterna visar att det finns fler likheter än skillnader mellan böckerna samt en viss progression mellan årskurserna vad gäller lexikon.

Syftet med den här uppsatsen är att jämföra läsbarhet, språk, innehåll och läsarsamspel i två versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som är klarspråksbearbetad, och en version som är på lättläst svenska. Som metod används kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande språkdrag studeras: ord- och meningslängd, fackord, bilder, bildtexter, informationstäthet, Textbindning, komposition, textens och bildernas innehåll samt attityder, ramar och språkhandlingar.Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan broschyrerna. I båda används till största delen du-tilltal.