Syftet med min undersökning har varit att undersöka hur man kan använda sig av serietecknande och Tecknade serier i undervisningen med elever som har Svenska som andraspråk och vad elever och lärare anser om detta. Syftet har även varit att undersöka om - och i så fall - hur arbete med serietecknande och Tecknade serier kan främja språkutvecklingen. Undersökningen har baserats på fyra lektioner då eleverna fick arbeta med serietecknande och Tecknade serier. Dessa lektioner fick eleverna utvärdera. Dokumentationen gjordes genom dagboksanteckningar, kvalitativa intervjuer med deltagande elever och lärare samt elevernas skriftliga utvärderingar.

Serieforskning som tvärvetenskapligt fält avancerar framåt ur såväl ett internationellt som nationellt perspektiv och syftar ofta till att synliggöra mediets meningsbyggande funktion, något som är intressant inte minst ur en kommunikativ aspekt. Den vetenskapliga litteraturen på området har stor spridning över olika forskningsfält och det saknas väl etablerade teorier och metoder för att analysera Tecknade serier. Syftet med studien är att undersöka och analysera skildrandet av tidsförlopp i Tecknade serier utifrån sidlayout och seriens system. Avsikten är att utforska hur den formmässiga kompositionen och förhållandet mellan strukturella element påverkar uppfattningen av tidsförlopp i Tecknade serier. Undersökningen baseras på teori som behandlar den Tecknade seriens system, dess meningsbyggande funktion, anpassningen av verbalt narrativ till visuellt medium och illusionen av tid.

I denna uppsats undersöks hur Tecknade serier används i undervisningssammanhang i gymnasieskolan. Metoderna som använts för att undersöka detta är enkätundersökning i tre gymnasieklasser och intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet ger vid handen att Tecknade serier används i begränsad utsträckning. Majoriteten av de tillfrågade eleverna ställde sig positiva till Tecknade serier i undervisningssammanhang och visade sig ha en uppfattning om Tecknade seriers kännetecken som överensstämmer med lärarnas. De intervjuade lärarna uppger att de ser vissa didaktiska potentialer i undervisningsarbete med Tecknade serier, men också att de ser problem med praktiken.

Denna uppsats ger sig på att analysera förekomsten och representationen av maskulinitet och manlighet i den Tecknade serien Tintin. På vilket vis kan Tintinalbumen påverka de unga läsarna när de under uppväxten skapar sig en bild av vad maskulinitet och manlighet innebär? Hur representeras norm och praktik, och vad framställs som gott och vad är ont?.

Syfte:Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på hur Pippi Långstrump, Tommy samt Annika framställs i dessa två filmer genom en jämförelse mellan de Tecknade respektive oTecknade karaktärerna.Detta syfte tänker jag uppfylla genom följande frågeställningar:Vilken bild ges av Pippi Långstrump i livefilmen jämfört med den nyare Tecknade versionen? Vilka skillnader och likheter finns det? Stämmer den Tecknade Pippi-bilden bättre överens med dagens barnkultur?Hur karaktäriseras rollerna Tommy och Annika i respektive film? Vilka skillnader och likheter finns det?Finns det slutligen någonting som man har lagt till respektive tagit bort från liveversionen i den Tecknade versionen när det gäller äventyr som Pippi hamnar i? I så fall vad/vilka?Metod:Jag har i denna uppsats använt mig av en kvalitativ metod. Syftet med en kvalitativ metod är att få en djupare kunskap än den som ges med kvantitativa metoder. Det finns dock en mängd olika former av kvalitativ metod och det är vanligt att man som forskare gör egna tillämpningar och tolkningar av metoden. Jag har gjort en jämförande film- och innehållsanalys av filmerna Pippi Långstrump flyttar in som liveversion respektive tecknad version.

Ondskans tecken är en uppsats som handlar om hur bildspråket använder sig av yttre tecken för att beskriva en människas inre karaktär. Med fokus på dikotomin mellan gott och ont undersöks och problematiseras karaktärsdesignen av Tecknade figurer i den västerländska populärkulturen. Examensarbetet framhåller även hur vårt gemensamma bildspråk reproduceras från generation till generation och hur dessa föreställningar blir till en del av vår kulturella förförståelse. Uppsatsen belyser dessa frågor ur ett bildlärarperspektiv..

Jag vill som blivande lärare i huvudämnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt läromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag på ytterligare vägar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lära sig läsa och förstå mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskälla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag även en analys av ett läromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen..

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys Tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Jag har utfört en kvalitativ innehållsanalys av seriealbumet Bernadotte ? Vår franske kung (skapad 2009 av Kulturpoolen i Falun) utifrån ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv i vilken jag utforskar frågeställningen, vilka pedagogiska bildberättarverktyg står att finna och hur kan dessa användas? Analysmodellen är hämtad från Anders Björkvalls bok om multimodal analys Den visuella texten ? Multimodal analys i praktiken (2009) och innebär inventering och sortering av textelement och narrativa verktyg. Jag har lagt betoning på redovisning av Björkvalls modell och en rad kommunikativa serieverktyg. I själva analysen har jag funnit exempel på olika bildberättarverktyg under rubrikerna Interaktion, Representationer av världen, Komposition och Modalitet. Dessa har på olika vis använts för att förmedla kunskap, och jag redovisar exempel på detta i analysen som även innehåller bildexempel från den aktuella serien. Nyckelord: Tecknade serier, Bernadotte, Multimodal textanalys,.

The purpose of the following thesis has been to study librarians' attitudes towards comics for grown up people. I have compared the attitudes among the staff in two public libraries in Sweden, Malmö public library and Lund public library. I have conducted five interviews with librarians and observed how the comics are handled in each library. I have also carried out a literary study of the history and theories of comics. Initially a definition of comics is presented, and then an overview of the development of comics and of some theories regarding them is offered.

Sex ban läser Kalle Anka pocket och berättar om sina läsval.

Sex ban läser Kalle Anka pocket och berättar om sina läsval.

The purpose of this Bachelor's thesis is to study the reasoning behind classification, cataloging and shelf arrangement of nonfiction graphic novels in public libraries. The aim was to examine which aspects of accessibility influence in which collection nonfiction graphic novels are placed.With qualitative semi-structured interviews we learned how six librarians motivated their choices concerning nonfiction graphic novels. We also interviewed a cataloger from Bibliotekstjänst to examine how nonfiction graphic novels are classified. In our analysis we compared our results to theories and practices concerning alternative shelf arrangements in libraries and legitimization of graphic novels. We found three types of shelf arrangements for nonfiction graphic novels: graphic novel shelf, nonfiction classification code and a mix of the two.

This thesis investigates the situation for comics in Swedish public libraries. The main questions is separated into two groups, the first dealing with the physical situation were we investigate placement, cataloguing and shelf arrangement. The second deals with the librarians attitudes towards comics and how they may affect their work. The base for this thesis is the idea that the comic medium may sometimes be treated different than the rest of the libraries collections. Because of this, a theoretical basis is developed which focus on different views on comics.

The purpose of this master?s thesis is to examine how comics, here defined as a combination of text and images, are handled by the libraries in regards to subject analysis, classification and indexing. A comparative approach has been used in this study. First, common practices, methods and theories concerning subject analysis developed for documents consisting of text or images are presented. Then the current systems at two special libraries, specializing in comics and consequently dealing with both text and images, are examined and related to the above mentioned practices, in order to discover differences and similarities.