Syftet med denna studie är att undersöka hur fenomenet Teambuilding kommer tilluttryck. Vi intresserar oss för hur den ideala människan i arbetslivet beskrivs ochvilka samband som skapas mellan Teambuilding som aktivitet och den idealaarbetstagaren. Vi går igenom hur aktuell forskningen kring Teambuilding ser ut ochhur kollektivt lärande uppstår. Därefter studerade vi Teambuilding utifrån ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv som en managementtrend, ett organisationsreceptoch en resande idé. Vi analyserar forskning kring Teambuilding och hemsidortill organisationer som säljer eller förmedlar Teambuildingtjänster.

Syfte: Syftet är att tillföra kunskap gällande kompetensutveckling, till området Human Resource Management inom organisationsteori, genom att studera Teambuildingens påverkan på individens personliga utveckling gällande samarbetsförmåga. I förlängningen avser vi att skapa en bättre förståelse för vilken nytta företag har av Teambuilding när det gäller personlig utveckling av anställda.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Slutsatser: Studien visar att Teambuilding har en påverkan på individens personliga utveckling gällande samarbetsförmåga och studien visar även att individens attityder till Teambuilding har en avgörande roll för den utveckling av samarbetsförmågan som Teambuilding ger..

Det har alltid funnits en önskan att effektivisera processer vilket kan vara en anledning till varför Teambuilding idag har blivit en vanligare insats i arbetslivet. Om Teambuilding är ett fenomen som kan öka effektiviteten ställer man sig undrande till varför åsikten om det pendlar från entusiastiska rapporter till ett starkt ifrågasättande. Syftet med uppsatsen var att få grepp om termen Teambuilding, samt undersöka i vilken utsträckning teorier tas i beaktande när man använder sig av Teambuilding i praktiken. I undersökningen användes en kvalitativ metod där 10 strukturerade intervjuer genomfördes med Teambuildingkonsulter. Resultatet visar att det i de flesta fall existerar en genomtänkt struktur för hur man förenar teori och praktik, dock kunde inga allmängiltiga mönster eller klara riktlinjer för hur Teambuilding ska bedrivas fastställas.

I organisationer uppstår ofta populära begrepp, eller så kallade moden, som för tillfället anses vara det moderna och naturliga sättet att organisera på. Många företag har idag övergått från att arbeta individuellt till att arbeta i team, då det ofta ger indikation på att medarbetarens prestationer höjs. För att få teamen att fungera väl anses Teambuilding viktigt då det, enligt många författare inom ämnet, syftar till att öka ett teams samarbete, effektivitet, arbetsglädje och kvalité. För att få en djupare förståelse för hur team fungerar i praktiken har vi intervjuat fyra företrädare för olika organisationer som alla har en högre position i sin organisation. Även en organisationskonsult, med stor kunskap om team och Teambuilding, har intervjuats för att få mer kunskap om ämnet.Uppsatsen syfte är att undersöka om litteraturen kring hur team ska utformas stämmer överens med hur olika organisationer utformar team.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv Teambuildingaktivitet påverkade ett arbetsteam.1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbättras av en fysiskt aktiv Teambuilding-aktivitet?2. Kan den upplevda känslan av krav och kontroll förbättras av en fysiskt aktiv Teambuilding-aktivitet?3. Kan kommunikationen inom ett team förbättras av en fysiskt aktiv Teambuilding-aktivitet?4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv Teambuilding-aktivitet?Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie där både interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkäter med två veckors mellanrum. Deltagarna var från två säljföretag i Stockholmsområdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sådan som pågick under en eftermiddag. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor (ålder, kön, tid på företaget, osv.) och frågor om hur de tillfrågade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp.

Uppsatsens syfte är att studera hur fem individer, på en specifik arbetsplats, upplever att arbeta tillsammans i ett team samt vilken effekt Teambuilding har på relationerna i gruppen. Studien är gjord med en kvalitativ ansats, där intervjuer och observationer har utgjort det inhämtade materialet. Efter att teamet varit iväg på en ?kick-off?, som kan liknas till ett Teambuilding event, och tagit del av motivations och inspirations samtal, upplevde respondenterna att de förstärkt teamet och förde dem samman. Denna studie undersöker vad det är som egentligen håller ihop en grupp individer med olika bakgrunder och som till mesta dels spenderar tid tillsammans under arbetstid och på arbetsplatsStudien visar att det finns likheter mellan Goffmans teorier om ett teams gemensamma mål samt rollframträdande.

Under de senaste 20 åren har teamarbete blivit vanligare, inte minst för att arbete i projektform ökar. Projektformen innebär även att arbete i skiftande eller temporära konstellationer förekommer och därmed blir flexibilitet samt snabb anpassning i grupper en konkurrenskraft. I och med detta ökar behoven av att bygga och stärka grupper. (Sjøvold, 2008, s 10) Syftet med rapporten är att studera några företag i den grafiska branschens syn på sitt teamarbete och Teambuilding genom en enkätundersökning, samt analysera resultatet med teambyggande teorier. Resultatet av enkäten har gett en översikt hur tryckeriernas anställda upplever sitt teamarbete med tyngdpunkt på mål och strategier, struktur och ansvar, socialt klimat samt kommunikation.

För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen.

Bakgrund: När olika professioner inom hälso- och sjukvården ska mötas och samarbeta med patienten i centrum, kan det uppstå konflikter, vilket kan leda till att graden av god omvårdnad och att patientsäkerheten hotas. Tidigare forskning beskriver att Teambuilding och kommunikation mellan de olika professionerna leder till optimal samverkan i team, vilket stärker patientsäkerheten. Syfte: Beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att samverka i team. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Det insamlade materialet bearbetades med Graneheim och Lundman (2004) manifesta innehållsanalys.

Genom en omfattande teoristudie fann vi ett flertal teoribildningar inom ämnet, teoribildningar som på olika sätt berörde gruppers utveckling såväl som den individuella utvecklingen. Vi fann att individens utveckling är starkt förknippad med teamets utveckling varför självinsikt är av stor betydelse för teamets utveckling, Carl Gustav Jungs teorier om den introverta/extroverta människan har således stor betydelse inom detta område. Andra dominerande aktörer inom teoristudien är Schutz och hans FIRO ? modell som berör hur sociala behov såsom tillhörighet, kontroll och samhörighet påverkar gruppen under olika faser. Vidare är Johari´s fönster av stor betydelse, Joseph Lufts och Harry Inghams modell av vår personlighet är väl känd för alla som arbetar inom denna genre.

Byggbranschen har de senaste åren fått utstå en hel del kritik. Kritiken riktas främst mot höga byggkostnader, dåligt utnyttjande av projekttiden och bristande kommunikation mellan beställare och entreprenör. Från USA via England och Danmark har samarbetsformen partnering dragit in över Sverige. Tanken är att man med öppna böcker, Teambuilding och gemensamma mål ska kunna komma tillrätta med de problem som funnits i byggbranschen de senaste åren.Efter att under några år ha arbetat med partneringprojekt vill Åhlin & Ekeroth nu utvärdera partnering som samarbetsform. I ett intervjubaserat examensarbete har några av de partneringprojekt som Åhlin & Ekeroth är involverade i utvärderats.

Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring Teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i åsikter och synsätt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden..

Syftet med studien var att ta reda på hur gymnasieungdomar upplever utomhuspedagogiska moment i undervisningen. Det är en kvalitativ undersökning gjord vid Bernadottegymnasiet i Stockholm. Studien baseras på deltagande observationer under drygt två fältdygn och på semi-strukturerade intervjufrågor med tolv elever, i tre fokusgrupper. Resultatet visar att elever upplever utomhuspedagogiska undervisningsmoment positivt.

Denna rapport beskriver det praktiska arbetet för att få innebandy (herr) lag inom division 3 att samarbeta som ett lag. Frågeställningarna som låg till grund för rapporten var vilka metoder och på vilket sätt innebandytränare arbetar för att få ett lag att prestera som ett lag samt hur väl detta överrensstämmer med vad som finns skrivet i litteratur kring ämnet. Syftet var att skapa en förståelse för detta. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod och det gjordes telefonintervjuer med fyra stycken innebandytränare.Exempel på vad studien mynnade ut i för resultat och slutsatser var bland annat att flera aspekter som belyses som viktiga i teorin i viss mån även tillämpas praktiskt. Dock visade det sig finnas brister och oklarheter ur flera dimensioner och tränarna skulle kunna arbeta på ett mer medvetet, strukturerat och konkretiserat sätt med exempelvis feedback och gruppstärkande övningar för att effektivisera samarbetet och sammanhållningen i laget.

Det är modernt för organisationer att skicka sin personal på kompetensutvecklingsinsatser utomhus där medarbetarna tillsammans ska utföra allehanda äventyrliga och utmanande aktiviteter. Det har dock inte bedrivits mycket forskning på vilket utfall sådana insatser kan ge tillbaks i organisationen. Vi frågar oss därför om personalen verkligen kan använda det som de eventuellt lärt sig tillbaka på arbetet och vilka faktorer som skulle kunna påverka en sådan överföringsprocess.Syftet med studien är således att analysera utfallet av en upplevelsebaserad utvecklingsinsats och diskutera tänkbara faktorer som kan ha påverkat detta utfall.Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi studerat utfallet av en upplevelsekonferens utomhus, kopplad till ett värdegrundsarbete, för personalen på en skola. Vi genomförde fem semistrukturerade intervjuer med deltagare ifrån insatsen. Studiens resultat visar att upplevelsekonferensen skapade möjligheter till en ökad social samhörighet men att det även uppstod en del bestående konflikter i arbetslagen.