En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl Systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med Systemutvecklare och användare av informationssystem.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet påvisar fördelar med användarmedverkan. Fördelarna kan påverka organisationer och Systemutvecklare att vilja involvera användare i utvecklingsarbetet. Det resulterar dock inte automatiskt i att fördelarna uppnås, eftersom det finns faktorer som kan påverka användare under samarbetet.Detta arbete syftar till att klargöra vilka faktorer som användare anser vara mest betydelsefulla under samarbetet och vad de anser om faktorerna. Syftet är även att klargöra vilka faktorer Systemutvecklare tror att användare anser vara mest betydelsefulla och vad de anser om faktorerna. Likheter och skillnader mellan användares och Systemutvecklares rangordning och kommentarer till faktorerna lyfts också fram.För att få frågeställningarna i problempreciseringen besvarade har ett antal intervjuer genomförts med användare och Systemutvecklare.

Användarinvolverade förfaringssätt i systemutvecklingsprocesser har funnits i några decennier, men de har inte fått fullständig acceptans av alla systemutvecklingsföretag på marknaden. Orsakerna till detta är flera, till exempel bristande kunskap om begreppet eller att företags affärsidé inte stödjer arbetssättet. Det finns en hel del litteratur som förespråkar arbetssättet, men den tar främst upp möjligheter och problem som användare kan ställas inför. Vi anser därför att det finns en avsaknad av Systemutvecklares uppfattningar i litteraturen, och vi vill med vårt kandidatarbete belysa hur Systemutvecklare ser på tillämpning av användarinvolvering inom systemutveckling. I detta arbete har vi genomfört en undersökning av kvalitativ karaktär där Systemutvecklare som ansåg sig arbeta på ett användarinvolverat sätt intervjuades med semistrukturerade frågor som framarbetades ur den insamlade litteraturen.

Design Patterns introducerades på 1990-talet och användningen sades medföra en rad fördelar som skulle hjälpa Systemutvecklare i deras arbete. Bland annat skulle Design Patterns underlätta för systemutvecklarna att kommunicera med varandra samt ge en bättre överblick över och förståelse för systemarkitektur genom en höjd abstraktionsnivå. Systemutvecklaren skulle även få en ökad förståelse för god design. Två kritiska artiklar fick oss att vilja beskriva hur Systemutvecklare som aktivt arbetar med Design Patterns upplever att centrala fördelar uppfylls. Vi genomförde fyra fallstudier där vi intervjuade erfarna Systemutvecklare och vår slutsats är att de upplever att fördelarna med Design Patterns uppfylls.

Kravhantering är en komplex uppgift som är viktig vid systemutveckling. Om kraven på ett system är felaktiga kan konsekvenser uppstå som är svåra att rätta till senare under utvecklingen. Användningsfall är en kravhanteringsteknik som idag används av många företag. Enligt litteraturen finns det både fördelar och nackdelar med att använda användningsfall för att hantera de krav som ställs på systemet. Denna rapport undersöker hur Systemutvecklare som använder sig av tekniken uppfattar den.

Syfte:Vi vill med utgångspunkt i relevant teori, undersöka och beskriva svenska småföretags affärssystem och genom att jämföra med teorin analysera införandeprocessen och konsekvenserna av denna. Metod:En fallstudie med fyra användareföretag och en Systemutvecklare. Fallstudien baserades på halvstrukturerade intervjuer med nyckelanvändare på respektive fallföretag. Empirien har ställts mot relevant teori och analyserats och diskuterats. Slutsats:Användareföretagen är nöjda med affärssystemet trots att varken upphandling och implementering följer teorins normer..

När ett standardsystem köps in i en verksamhet är det viktigt att göra anpassningar i både standardsystemet och verksamheten för att kunna uppnå bästa möjliga resultat. Det är av stor vikt att inkludera användare vid införande av standardsystem, för om systemet inte fyller den funktion användarna önskar kan det leda till att användarna inte känner tillfredställelse med systemet.Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som kan påverka användarmedverkan vid införande av standardsystem. För att kunna besvara problempreciseringen har intervjuer med både användare och Systemutvecklare utförts för att fastställa vilka olika åsikter som finns kring faktorer. Resultatet visar att Systemutvecklare och användare värderar en del faktorer lika högt, men att det också förekommer en hel del avvikelser. Respondenterna bedömer bland annat faktorer som motivation, inflytande och feedback som betydelsefulla för att erhålla ett bra samarbete.

Sekretessbelagd.

Use Case-tekniken används för kravutvinning under RE-processen. Under RE-processen utvinns och dokumenteras krav på det nya systemet. I detta arbete undersöks vilka oklarheter Systemutvecklare som använder Use Case-tekniken upplever med beskrivningen av denna teknik.Hur Use Case-tekniken utvecklats och vilken kritik som riktats mot tekniken beskrivs även detta i arbetet.Undersökningen utgår ifrån hur de Systemutvecklare som använder tekniken upplever att denna är beskriven och utfördes med enkäter och intervjuer.Svaret på undersökningen är att de Systemutvecklare som använder Use Case-tekniken upplever att denna som helhet är tydligt beskriven. På detaljnivå upplever dock de svarande att teknikens beskrivning:* saknar stöd för på vilken nivå Use Cases skall utformas,* saknar bra exempel,* inte har tillräckligt fokus på syftet med Use Cases,* saknar stöd för hur Use Cases skall utformas,* inte beskriver skillnaden mellan generalisering och <<extend>>* inte beskriver skillnaden mellan <<include>> och <<extend>> tillräckligt väl..

Detta är en uppsats skapad med syftet att öka förståelsen för hur Systemutvecklare ser sig själva identifiera och hantera maktförhållanden rörande intressenter inom kravfångst i systemutvecklingsprojekt, genom kvalitativa intervjuer och med en hermeneutisk ståndpunkt. Maktförhållanden är mycket viktiga att överväga och ta i beaktande under kravhantering och dessa kan ha väldigt långtgående effekter för framgången i ett systemutvecklingsprojekt. Systemutvecklare har varierande åsikter gällande i vilken utsträckning de skall använda sin egen maktposition och vissa använder formella metoder medan andra inte gör det. De senare är dock mer sårbara inför en situation där maktförhållanden som okontrollerade orsakar negativa effekter för projektets framgång..

Titel: Kommunicera rätt! ? En studie om kommunikation mellan Systemutvecklare med kundkontakt och kund. Författare: Peter Johansson Oskar Hanson Handledare: Johanna Törnquist Examinator: Guohua Bai Problemområde: Anledningen till detta examensarbete är att problem som kan uppstå vid systemutvecklingsprojekt vanligtvis har sin grund i kommunikationen mellan Systemutvecklare med kundkontakt och dess kunder. Exempelvis hör en systemutvecklingsgrupp och ett bageri till två vitt skilda yrkesområden och därmed pratar de ?olika språk?, vidare kan det skapas semantiskt brus i kommunikationskanalen som i slutändan kan leda till en felaktig kravspecifikation och de verkliga förändringsbehoven förblir oupptäckta.

Metoder används idag i princip vid all utveckling av informationssystem. Undersökningar som gjorts visar dock att de sällan följs på det sätt skaparna av metoderna avsåg utan att Systemutvecklare av olika orsaker modifierar eller skräddarsyr dessa metoder och därigenom skapar en Method- in-Action. Syftet med denna uppsats har varit att genom kvalitativa intervjuer undersöka Systemutvecklarens metodanvändning samt studera vilka faktorer som påverkar när Systemutvecklaren skapar en Method-in-Action. Några av de slutsatser vi dragit av denna undersökning är att nyttan tid, storlek, vana, visualisering och trend är faktorer som påverkar sammansättningen av en Method-in-Action och att Systemutvecklare oftast använder en eller högst två metoder i sitt arbete..

Projektbaserade organisationer blir allt vanligare, ändå visar forskning att 70 till 90 procent av alla IT-projekt misslyckas med att nå de uppsatta målen. Flera aspekter pekar på att motivation är en underliggande faktor och att förmågan att motivera är en av de mest grundläggande kunskaperna som en projektledare måste besitta.Vi vill med denna studie fördjupa kunskapen om motivation i IT-projekt. Syftet är att undersöka vad Systemutvecklare motiveras av, i jämförelse med projektledares uppfattning. Ett delsyfte utifrån detta är att ta reda på vilken roll projektledaren har gällande motivationen i IT-projekt.Genom en kvalitativ fallstudie hos ett anonymt företag, som levererar IT- och affärsprocesstjänster, har vi, under semistrukturerade intervjuer, samlat in data från både Systemutvecklare och projektledare. Materialet har sedan bearbetats genom en tematisk analys i syfte att identifiera teman i form av motivationsfaktorer.

IT-system spelar en stor roll inom många verksamheter idag. Utvecklingsprojekt kan vara ett kostsamt risktagande då stora summor pengar ofta är inblandade. Många IT-projekt tenderar att ?misslyckas? vilket ofta bottnar i uppfattningen och säkerställningen av kraven och önskemålen. Likaså finns det en problematik med att få alla intressenterna i ett IT-projekt att förstå systemets koncept. Detta berör även systemutvecklarna vars uppgift är att realisera de krav och önskemål som identifierats. Storyboarding är en teknik som genom illustrationer kommunicerar information till betraktaren. I denna kontext tillämpas storyboards med sina illustrationer och grafiska hjälpmedel som ett sätt att förmedla en idé, ett koncept och krav.

Titel: Kommunicera rätt! ? En studie om kommunikation mellan Systemutvecklare med kundkontakt och kund. Författare: Peter Johansson Oskar Hanson Handledare: Johanna Törnquist Examinator: Guohua Bai Problemområde: Anledningen till detta examensarbete är att problem som kan uppstå vid systemutvecklingsprojekt vanligtvis har sin grund i kommunikationen mellan Systemutvecklare med kundkontakt och dess kunder. Exempelvis hör en systemutvecklingsgrupp och ett bageri till två vitt skilda yrkesområden och därmed pratar de ?olika språk?, vidare kan det skapas semantiskt brus i kommunikationskanalen som i slutändan kan leda till en felaktig kravspecifikation och de verkliga förändringsbehoven förblir oupptäckta. Hypotes: Examensarbetet baseras på hypotesen: ?Semantiskt brus[1] i kommunikationskanalen[2], otillräcklig negativ feedback[3] från sändare[4] och mottagare[5] och svårighet att hitta rätt nivå på samtalet med hjälp av kodning[6] och avkodning[7] ger upphov till en felaktig bild av kundens verkliga förändringsbehov[8] .? Slutsats: Alla delar ur Shannons kommunikationsmodell tillsammans med cybernetikens negativa feedback påverkar resultatet vid framtagande av kravspecifikation. Delar som både teori och respondenter tar upp är att som konsult måste denne ?kunna tala kundens språk?, hitta rätt nivå på samtalet, ge och ta negativ feedback samt undvika semantiskt brus i kommunikationskanalen.