Självmord är idag en utav de vanligaste dödsorsakerna bland barn och unga i Sverige. Trots att det finns ett utarbetat nationellt program för Suicidprevention vars syfte är att minska antalet självmord och självmordsförsök så förblir siffran över fullbordade självmord bland de yngre i Sverige hög. Genom intervjuer och tidigare forskning på området har jag fått ta del av kunskap om hur skolelever kan signalera självmordstankar. Mina intervjupersoner som alla arbetar med ungdomar har delat med sig av deras livserfarenheter om hur det är att arbeta med Suicidprevention och hur man bemöter ett självmordsbenäget barn..

Studien avsåg att ge en bild av hur det är för kursdeltagare i ?Suicidprevention - teori och praktik?, och deras arbetskollegor att jobba med självmordsnära patienter samt hur en utbildning i Suicidprevention påverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att åtta personer, fyra som gick utbildningen ?Suicidprevention teori och praktik?, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades två gånger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Statistik visar att ungefär en äldre individ begår suicid varje dag. Sjuksköterskans möjligheter för att arbeta preventivt med äldre suicidala individer är goda så länge sjuksköterskan har kunskap om riskfaktorer, får gedigen utbildning och nyttjar bedömningsinstrument. Syftet med arbetet var att beskriva Suicidprevention för äldre individer utifrån riskfaktorer för suicid bland äldre, sjuksköterskans kunskaper i det preventiva arbetet och hinder i sjuksköterskans preventiva arbete. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna bakomliggande faktorer. De teman som uppkom vid granskning var riskfaktorer för suicid, sjuksköterskans hinder vid Suicidprevention och utbildning för Suicidprevention.

Bakgrund: Det är möjligt att förebygga suicid. Enligt den samhälleliga och vetenskapliga debatten kan skolan ses som en central och viktig arena för ett suicidpreventivt arbete. Det finns aktörer som menar att lärare kan spela en viktig roll i detta arbete och att de därför bör utbildas i Suicidprevention.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasielärare och kuratorer upplever att lärarens roll inom Suicidprevention bör se ut. Frågeställningarna lyder: 1) Vilka upplevelser och erfarenheter av samtal om självmord med eleverna har lärare? 2) Vilken roll och vilket ansvar gällande Suicidprevention har lärare? 3) Hur upplevs och uppfattas samarbetet på skolan gällande Suicidprevention? 4) Hur upplevs och uppfattas styrning (styrmedel och utbildning) gällande Suicidprevention?Metod: En kvalitativ samtalsintervjuundersökning har använts för att ge insikt och djupare förståelse om respondenternas tankar, upplevelser och erfarenheter.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje år i Sverige till följd av självmord. Det innebär att betydelsefulla medmänniskor och viktiga samhällsresurser försvinner. Denna studie undersöker det självmordsförebyggande arbetet på nationell och lokal nivå i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram på regeringens begäran.

Introduction: Suicide is a major public health problem both internationally and in Sweden. Itis known in research that sex and gender have a bearing on the incidence of suicide andattempted suicide. Gender Bias in medical research could lead to medical errors and to thatthe problem is made invisible. That is why it is important to identify and eliminate them. AimThe purpose of this paper was to examine whether there is gender bias in scientific articlesdealing with suicide prevention interventions and how this is expressed.

Varje år tar över 1000 personer livet av sig i Sverige och uppemot hälften av dessa har varit i kontakt med vården inom en månad.Sedan 2006 utreds alla självmord där patienten varit i kontakt med vården inom fyra veckor, samt anmäls enligt lex Maria. I de första sammanställningarna som gjordes i samband med denna lagändring lyftes ett antal systembrister fram, och Socialstyrelsen manade till insatser. Men inget har hänt. För än idag återkommer samma systematiska brister, det visar granskningen vi gjort.Mellan 2010 och 2013 tog över sjuttio personer livet av sig i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och brister i rutiner återkommer i över hälften av fallen. Samma rutinbrister som Socialstyrelsen lyfte fram i en utredning från 2007.

Denna uppsats redogör för hur sociologin samt svensk självmordsprevention konstruerar självmord som problem. För att ringa in detta har socialkonstruktionistiska teorier om sociala problem och förklaringar använts. Dessa teorier har i analysen applicerats på ett varierande material bestående av sociologisk litteratur samt intresseföreningar, socialpolitiska åtgärder och dokument som hör till dessa. Resultaten av denna studie har visat att självmord som avvikande handling ofta är i behov av förklaring. Dessutom framgår det att sociologin koncentrerat sig på självmord som teoretiskt problem vilket medfört konsekvensen att lösningar till stor del uteblivit.

Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Personer som begått självmord lämnar efter sig närstående med en stor sorg. Syftet med studien var att undersöka huruvida närstående till personer som begått självmord får det stöd som de önskar.Studien är baserad på en kvantitativ metod genom ett webb-baserat frågeformulär med 66 deltagare. Urvalet utgår ifrån en kontakt med en ansvarig för anhörigorganisationen SPES (Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandes Stöd). Resultatet analyserades sedan med en kvantitativ deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys.

Introduktion: Suicid är bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i världen. Varje år avlider närmare en miljon människor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhälsofråga i många länder då det förekommer i alla åldrar, i alla sociala grupper samt inom båda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur elever, men även lärare kan bli hjälpta vid en krisartad situation och ta reda på hur krisplaner används i praktiken. Den första delen av bakgrunden ger en insikt i hur Du eller jag som medmänniska kan hjälpa personer i kris. Den senare delen bakgrunden beskriver hur personalen på en skola kan agera när en kris inträffar. Vi tycker att det är viktigt att ha en förståelse inom ämnet kris och sorgarbete för att kunna hjälpa en person på bästa sätt. Vi tycker även det är viktigt att ta reda på skolans insats när det inträffar en kris.

Patienter med suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Telefonrådgivning ökar inom hälso- och sjukvården. Inom psykiatrin får sjuksköterskan ta emot många samtal från personer som uttrycker tankar på att inte vilja leva. Suicid är ett växande problem såväl nationellt som internationellt och det är viktigt att aktivt arbeta med Suicidprevention. Sjuksköterskans uppgift i telefonsamtalet blir att bilda sig en uppfattning om hur allvarlig situationen är när någon ringer och uttrycker suicidtankar. Det ställer höga krav på bred kunskap i sjuksköterskans förmåga att göra adekvata bedömningar.