Vi har försökt att tolka och förstå sex fritidspedagogers förhållningssätt till Styrdokumenten för att få en förståelse för en viktig del av utvecklandet av fritidshemmets verksamhet. Studien har vi genomfört med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger. Med hermeneutikens principer tolkade vi sedan intervjuerna för att få en förståelse för fritidspedagogernas tankar och idéer. Vårt resultat är att fritidspedagogernas förhållningssätt till Styrdokumenten inte är något som de upplever att de har naturligt och detta påverkar deras läroplansarbete på de olika fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger i vår studie är medvetna om att detta är något de behöver arbeta på för att få ett bättre förhållningssätt till Styrdokumenten. .

Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och lokala styrdokument samt enkätsvar från lärare i Idrott och Hälsa reda ut hur väl lärarnas sätt att bedöma stämmer med de nationella betygskriterierna.De metoder som använts är frågeenkät till lärare i ämnet Idrott och Hälsa och textanalys av de nationella och lokala Styrdokumenten.Huvudresultaten är att lärarna bedömer efter något andra grunder än de som sägs i de nationella Styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite åt. Lärarna verkar ha svårigheter med att tolka Styrdokumenten.Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras är att även om Styrdokumenten stämmer väl överens så bedömer lärarna efter andra grundprinciper. Framförallt är elevens kämparanda viktig för ett godkänt betyg trots att detta inte nämns i de nationella Styrdokumenten..

Kunskapsbegreppet har länge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande läroplanen infördes i mitten på 90-talet. Det är intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lärare i Matematik A, och textstudier av Styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mån matematiklärares kunskapssyn överensstämmer med den syn Styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper främst innefattar förståelse och färdigheter. Styrdokumenten betonar förståelsen som menas nås med varierande och undersökande arbetsformer.

I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i Styrdokumenten gällande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har också undersökt vad bildlärare anser sig ha för användning av Styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de båda länderna förhåller sig till de mål som finns i Styrdokumenten. De metoder jag har använt är observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlärare samt enkäter riktade till bildlärare både i den nya zeeländska och i den svenska skolan. Arbetet har avgränsats till att gälla bildundervisning för elever mellan 11-16 år. Resultaten visar att det finns skillnader i Styrdokumenten mellan de båda länderna på flera olika sätt, bland annat i uppbyggnad, innehåll och anvisningar för mål som eleverna skall uppnå.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskolaoch ställa detta i relation till Styrdokumenten. Vi vet att Styrdokumenten har betydelse förklassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningenutformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever ochlärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningensubjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att Styrdokumenten ärkomplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll ikursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att detutvecklats olika synsätt på undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjälp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida Styrdokumenten i gymnasieämnet historia påverkats av det rådande samhällsklimatet. Fokus har legat på 1900- talet, men det har även ingått en historisk bakgrund, då nuet ej uppstår utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjälp av den empiriska studien som bygger på djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som använts med verksamma historielärare. Resultaten visar att Styrdokumenten kan ses som en spegling av samhällets syn på historia. Gymnasieämnet historia har använts för att fostra lojala samhällsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vår tid demokratiska individer i ett globaliserat samhälle..

I denna C-uppsats är syftet att titta på vilket sätt kursplanens och läroplanens mål är kopplade till de nationella proven i matematik för skolår 5 och 9 och vad de innehåller matematiskt. Med innehåller matematiskt menar vi vad från matematiken som tas upp och om uppgifterna visar på de mål ur Styrdokumenten som är avsett. Vi har i vår studie använt oss av tre prov för år 5 och tre prov för år 9 samt kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. Lärarna för år 5 vill ändra provens utformning och lärarna från år 9 tycker att proven är bra, särskilt som ett stöd när de ska sätta betyg.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilket stöd det finns i Styrdokumenten för att använda stadsvandringen i undervisningen, samt vilken inställning eleverna har till denna undervisningsmetod. I studien har jag utfört en fallstudie i en elevgrupp. I arbetet ingår även en studie av Styrdokumenten och annan litteratur av relevans. Resultaten visade att eleverna ställer sig positiva till att använda stadsvandringen som undervisningsmetod, liksom att de är intresserade av att lära sig om sitt närsamhälle. Stöd för att använda stadsvandringen i undervisningen finns i Styrdokumenten, främst då det gäller det faktum att undervisningen ska omfatta olika kunskapsformer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Det är vanligt att läroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebär att tolkning av läro- och kursplaner görs utifrån läroboken. Vi tycker därför det är intressant att undersöka hur väl en lärobok i Matematik A speglar de nationella Styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i läroboken utifrån sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet har tolkat ur de nationella Styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna används framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, därför tycker vi det är intressant att jämföra läroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi även uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrån de sex kompetenserna.

I de nuvarande Styrdokumenten för svenskämnet på gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sägs i ämnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stärka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande Styrdokumenten är allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den här uppsatsen är att genomföra en värderande analys av denna förändring. Jag försöker svara på frågan om förändringen är till det bättre eller sämre. Som metod använder jag mig av argumentationsanalys.

Bakgrunden till den här studien är att det råder en oklarhet, stora bristeroch skillnader i hur olika skolor har valt att organisera ämnet svenskasom andraspråk. Rapporter och kartläggningar har visat attStyrdokumenten inte alltid följs men också att Styrdokumenten i vissafall är otydliga och lämnar möjlighet för tolkningar.Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för en studie av hur sexskolor i tre kommuner har valt att organisera undervisningen i svenskasom andraspråk och hur väl det stämmer överens med Styrdokumenten.Inledningsvis presenteras en kort genomgång av ämnet svenska somandraspråks utveckling och vad som finns att läsa om ämnet iStyrdokumenten. Därefter följer en genomgång av forskningen kringandraspråksutveckling och om vad som står i Styrdokumenten omspråkutveckling. Avsnittet avslutas med en genomgång av organisationav ämnet svenska som andraspråk inom forskning och styrdokument.Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med desex olika skolornas rektorer.

Kursen Datorkunskap ingår i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I Styrdokumenten finns tydliga riktlinjer på att flera delar i kursen ska anpassas till vald studieinriktning . Varje program har sitt eget programmål där inriktningar och förslag på områden för samverkan och infärgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lärare och infärgning av ämnen för att programmen ska uppfylla sina mål. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika studieinriktningar utifrån Styrdokumenten.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Styrdokumenten har påverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har även tittat på hur de har tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94, i ämnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala Styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i ämnet svenska. Resultaten visar att det inte finns några direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar Styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i ämnet svenska är, trots den stora frihet som våra styrdokument ger skolorna, förvånansvärt lika varandra.