Syftet var att undersöka gymnasieelevers Studievanor och hur dessa är kopplade till olika inlärningsstilar. Människan lär på olika sätt, olika inlärningsmetoder passar olika personer. Det finns tre huvudinlärnings- stilar som kallas visuell, auditiv och kinetisk. Människan använder sig utav alla tre, men det finns oftast en som huvudsakligen används. Åtta gymnasieelever intervjuades om deras Studievanor och vilken inlärningsstil/ar de använder.

I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem. Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym.

Syfte med undersökningen var att ge svar på om, och i så fall hur metoden för effektiv lästeknik påverkar elevens Studievanor, självstudietid, förståelse och studieresultat. Undersökningsgruppen bestod av 9 elever vid en gymnasieskola i Kalix. Metoden effektiv lästeknik integrerades i undervisningen. För undersökningen användes tre enkäter. Den första enkäten besvarade eleverna före metodens integration i undervisningen.

Detta examensarbete undersöker hur studenter kan förbättra sina Studievanor med hjälp av lifetracking viamobila applikationer. Lifetracking-applikationen som nyttjas i denna undersökning heter Lift1. Det visarsig att det är en fördel om motivationen till förändring kommer från personen själv och att denne har ettintresse och nyfikenhet för nya tekniker. Då ökar chansen att Lift fungerar som hjälpmedel. Om enstudent väljer att använda sig av Lift bör denne välja vanor som har ett högt värde för personen och somgår att upprepa under en längre period för att ha större chans till förändring..

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers Studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet Studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppsats är att undersöka huruvida gymnasieelevers Studievanor, studieteknik och studiemiljö skiljer sig åt beroende på vilket program de läser. I huvudsak har en kvantitativ metod, enkäten, använts. Denna består av två delar, varav den första handlar om vad som enligt eleverna är viktigt för att nå bra resultat med studierna, och den andra om hur de går tillväga när de studerar. I efterhand har vi dock insett att vi även använt oss av en kompletterande metod, nämligen de observationer som gjordes vid tillfällena då enkäterna ifylldes. 65 elever ifrån fyra olika gymnasieprogram, NV, SP, OP och HR har deltagit i undersökningen.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers Studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet Studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

Denna studie undersöker om musik kan påverka resultatet på ett läsförståelseprov. Det finns tidigare forskning som tyder på att musik ändrar vårt känslomässiga tillstånd vilket i sin tur kan påverka vår kognitiva förmåga. Försöket bestod av att 64 gymnasieelever fick utföra två läsförståelseprov, ett i tystnad och ett när de fick spela sin egen musik genom sina egna musikspelare. Efter varje prov fick deltagarna fylla i ett formulär med kontrollfrågor gällande deras prestation och Studievanor. Det fanns en signifikant interaktion mellan musik och deltagarnas vana att studera med musik, så att de vana presterade sämre med musik jämfört med tystnad..

Syfte:Syftet med denna studie var att visa om faktorer som sömn- och motionsvanor samvarierar med gymnasieelevers studieresultat. Hypotesen vi arbetat utifrån var att en god balans mellan sömn och motion har en bättre inverkan på studieresultaten än vad ett obalanserat förhållande har.De tre frågeställningarna vi arbetade efter var? Finns det något samband mellan de antal timmar per natt under en skolvecka som en gymnasieelev sover och dennes studieresultat?? Ser sambandet sömn-studieresultat samt träning-studieresultat annorlunda ut mellan de praktiska och studieförberedande programmen?? Finns det något samband mellan den mängd lätt motion som gymnasieelever företar sig och deras studieresultat?MetodVi har valt att genomföra en enkätundersökning. Enkäten innehöll frågor rörande elevers sömn-, motions- och Studievanor samt en fråga kring deras betyg i vissa av kärnämnena.Antalet enkäter uppgick till 149 stycken. Enkätundersökningen genomfördes på en gymnasieskola i en mellanstor stad i Svealand.Resultat:Studien påvisar ett svagt samband mellan sömn, motion och studieprestation.

Denna uppsats handlar om lärares tankar och åsikter om läxor. Underlaget är en kvalitativ intervjustudie med lärare på två gymnasieskolor i västra Sverige. Det som undersöks är hur lärare ser på läxor, vad lärare har för åsikter om läxor i förhållande till styrdokumenten samt vilka sociala omständigheter lärarna anser att det kan finnas som påverkar eleven på fritiden när läxan ska göras. Vi kommer att undersöka lärares inställningar till läxor, deras tankar om läxors utformning, samt vilken anledning de som lärare har att ge dem. Denna information jämförs med den tidigare forskningen som består av kända namn som Buell, Kohn, Cooper och Hellsten.

SammanfattningUppsatsen kommer att fokusera på hur skolans viktigaste resurs, läraren, används i dagens skolklimat. Information som presenteras i vår rapport utgörs av två delar.Produktionsteorier som är vanliga inom industrin beskrivs och vi gör en ansats att anpassa dessa till skolans värld. Arbetets andra del består av en empirisk studie där lärare blivit djupintervjuade och där elever svarat på en enkät. Gymnasieskolor i Stockholm, Umeå och Västerås har fått utgöra grunden för den empiriska undersökningen.Inom industriell produktion används produktionsteorier för att öka effektiviteten och reducera resursanvändningen. Det mest kända begreppet inom resurseffektivitet är lean som består av ett flertal modeller.