Kursen Datorkunskap ingår i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I styrdokumenten finns tydliga riktlinjer på att flera delar i kursen ska anpassas till vald Studieinriktning . Varje program har sitt eget programmål där inriktningar och förslag på områden för samverkan och infärgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lärare och infärgning av ämnen för att programmen ska uppfylla sina mål. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika Studieinriktningar utifrån styrdokumenten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A på de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens Studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en läromedelsanalys på serien Matematik 3000 samt intervjuer med både lärare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast är anpassad till eleverna som siktar mot godkänt i betyg och inte tänker läsa vidare. Jag har även kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda Studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tänkt läsa vidare..

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till ochanvändande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) medfokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroendepå kön, etnicitet och vald Studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program pågymnasiet).För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrånspråksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellankönen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte likastarka. När det gäller Studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kansammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliganormen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar ochskällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. Demanliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet avfult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord somde också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte isamma utsträckning när de har kallat andra personer för hora.

This essay shows how teachers adjust the literature studies in the mother tongue subject to their different classes in upper secondary school.The study is based on interviews with two teachers and an analysis of two different school-books. The conclusion is that the subject of literary education in the vocational programs is a pragmatic subject with focus on the pupils? needs and skills, and the subject in the theoretical programs has more focus on mediation of a literary heritage..

Syftet var att undersöka vilka faktorer som främst motiverar gymnasieelever i matematik samt att jämföra dessa faktorer mellan elever som valt teori- och yrkesinriktade studier. Undersökningen har utförts med hjälp av en enkät som delats ut på en gymnasieskola i Norrbotten under maj 2007. I undersökningen har totalt 141 elever fått värdera betydelsen av ett antal påståenden rörande vad som motiverar dem i kärnämnet matematik. Resultatet av enkäten visar att eleverna, oavsett Studieinriktning, i hög grad är överens om vilka de främsta motivationsfaktorerna är. Av resultatet framgår det också att det finns en skillnad mellan Studieinriktningarna vad avser programanpassad matematik och dess betydelse för motivationen..

Finns det ett samband mellan den individuella självkänslan och den kollektiva självkänslan? Har kön och Studieinriktning betydelse för självkänsla, såväl som den individuella som den kollektiva? Studien är gjord som en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter, bestående av Som Jag Ser Mig Själv (Irhammar & Birgerstam) som mäter självkänsla på individnivå med fem delskalor, och Collective Self Esteem Scale (Luhtanen & Crocker) som mäter den kollektiva självkänslan med fyra delskalor. Det ena testet innehöll 67 frågor, medan det andra innehöll 16 frågor. Totalt deltog 60 försökspersoner hämtade från ett gymnasium i Kristianstad, och dessa var i sin tur uppdelade i två samhällsklasser med olika inriktningar ? IT och Ekonomi.

Denna uppsats behandlar frågan kring vilka möjligheter och begränsningar det finns med att svenskämnet följer samma kursplan på alla nationella gymnasieprogram. Detta har studerats genom att undersöka hur lärare undervisar på olika gymnasieprogram, samt vilken attityd det finns till svenskämnet på de olika programmen. Data till uppsatsen har samlats in genom elevenkäter samt lärarintervjuer. Min slutsats är att oavsett om gymnasiet ska behålla systemet där alla program läser samma svenskämne, eller ämnet blir programanpassat, bör kursplanen vara tydligare. En tydligare kursplan i svenska hade kunnat hjälpa lärare att fokusera på innehållet i svenskundervisningen, samtidigt som denna kursplan kunde tydliggöra ännu mer att ämnets innehåll bör anpassas efter Studieinriktning.

SammanfattningSyftet med det här examensarbetet är att genom en läromedelsanalys jämföra betygsmålen för EN 1201 (Engelska A) med sex utvalda läromedel, varav tre läromedel för yrkesförberedande program samt tre för studieförberedande program, för att granska om de satta målen uppnås. Det har även undersökts huruvida läromedel avsedda för studieförberedande respektive yrkesförberedande program innehåller skillnader med avseende på hur de behandlar betygsmålen.Resultatet visar att inget läromedel når upp till alla mål och det är främst två mål som fattas i läromedlen: (1) att jämföra kulturtraditioner/levnadssätt/samhällsförhållande samt (2) elevers reflekterande över lärandet. Även texter och övningar utifrån elevers Studieinriktning saknas ofta. Grammatik får stor plats i läromedlen fast att det inte finns med som ett specifikt mål.Slutsatsen är att lärare inte enbart kan stödja sin undervisning på läromedlen utan det krävs en professionell tolkning av målen och en lokal arbetsplan för läraren att stödja sin undervisning på. Lärare bör komplettera med extra material för att täcka in samtliga betygsmål i sitt undervisningsmaterial.Nyckelord: betygsmål, EN 1201, läromedel, yrkesförberedande ? och studieförberedande program, gymnasiet.

En intervjustudie har genomförts med gymnasielärare som undervisar i Matematik A och Svenska A. Syftet är att undersöka vilka kunskapsformer de fokuserar vid bedömningen av elevers kunnande. Faktakunskaper betonas inte av lärarna i någon högre grad. För de lägre betygsstegen är tillämpning den kunskapsform som lärarna huvudsakligen tar fasta på. För de högre betygsstegen fokuseras förståelse och sammanhang.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på elevers uppfattningar om betyg och bedömning och huruvida de upplever dessa som rättvisa och likvärdiga. Vi vill även ta reda på om eleverna anser att genus spelar in i fråga om bedömning och betygsättning. För att ta reda på detta har vi använt oss av en huvudsakligen kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag. Frågorna i enkäten behandlar ämnen som betyg grundade på tidigare prestationer, förutfattade meningar, att bli ?stämplade? av lärare och fastna i en uppfattning som kanske inte är rättvis, om lärare i sin tur låter meningar av social, kulturell eller genusmässig bakgrund påverka deras bedömningar av eleverna och om eleverna anser att deras val av utbildning (yrkesförberedande eller studieförberedande) spelar in i fråga om bedömning och betyg.