Det är lättare att få G på fordon
betyg, kunskapsformer och lärares bedömning
En intervjustudie har genomförts med gymnasielärare som undervisar i Matematik A och Svenska A. Syftet är att undersöka vilka kunskapsformer de fokuserar vid bedömningen av elevers kunnande. Faktakunskaper betonas inte av lärarna i någon högre grad. För de lägre betygsstegen är tillämpning den kunskapsform som lärarna huvudsakligen tar fasta på. För de högre betygsstegen fokuseras förståelse och sammanhang. Två olika synsätt på kunskap och lärande framkommer, ett fragmentariserat respektive helhetsinriktat. Den fragmentariserade kunskapssynen dominerar hos matematiklärarna och den helhetsinriktade hos svensklärarna. Matematiklärarnas viktigaste bedömningsunderlag är prov, svensklärarna gör en mer allsidig och kontinuerlig bedömning av elevernas kunskaper och prov används sällsynt. Vår slutsats är att det inte görs likvärdiga tolkningar av betygskriterierna för samma betygssteg beroende på om eleverna går ett studieförberedande eller yrkesförberedande program. Detta får till följd att betygssättningen inte blir likvärdig. Elever som går ett yrkesförberedande program uppfattas ha sämre förutsättningar att klara kursmålen. Olika förväntningar på eleverna kan tolkas som att lärarna har olika bedömningsgrunder beroende på elevernas studieinriktning och därmed indirekt gör en annan tolkning av betygskriterierna. En annan anledning är att lärare inte samverkar i betygs- och bedömningsfrågor med sina kollegor inom och utom skolor i någon större utsträckning.