Uppsatsen är producerat och examinerad under 2007.

Föreliggande studie handlar om stödinsatser och Studieavbrott ur studieavbrytares perspektiv. Syftet har varit att undersöka om de deltagande ungdomarna upplevde att de fick stöd under gymnasietiden i ett försök att förstå varför Studieavbrott ändå sker. Avsikten har vidare varit att beskriva och reflektera över ungdomarnas erfarenheter med förhoppning om att det skall vara till nytta för framtida förebyggande arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och har inspirerats av tidigare forskning om Studieavbrott, stödinsatser samt karriärutvecklingsteorier. Avsikten med intervjuundersökningen har varit att studera studieavbrytarnas skolgång under grund- och gymnasietiden för att få en förståelse för vilket stöd studieavbrytarna upplever att de fått eller hade önskat att de fick medan de ännu befann sig i skolan. Resultatet visar att studieavbrytarna bär på olika erfarenheter av skolgången och att tillgången på socialt och pedagogiskt stöd varit bristfällig.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avsluter sina studier på gymnasiet och hur studie- och yrkesvägledare följer upp ungdomarna efter avbrottet. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka är de faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut från att ungdomarna bestämmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp från gymnasiet? Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning finns kring orsaker till Studieavbrott, hur man ska motverka avbrott, vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvägledare arbetar med det. För att analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive Career Theory (SCCT) och Gottfredsons teori. Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till Studieavbrott, de vanligaste var felval, påverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svår situation under valet och behöver stöd från omgivningen.

Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till Studieavbrott från gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga Studieavbrott. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohälsa och felval är de främsta anledningarna till Studieavbrott och att anledningarna anses ligga på individnivå. Det förebyggande arbetet på skolorna sker främst reaktivt, alltså när det finns en elev som är på väg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvärdering eller uppföljning av arbetet.

Bakgrundstudier och rapporter visar att en del av dagens gymnasieelever gör Studieavbrott. Kommunala ungdomsuppföljningen reglerar via lag att ungdomar som inte läser på gymnaseium eller arbetar ska aktiveras. Skolverket rapporterar att de undersökningar de utfört visar en stor splittring hur kommunerna följer upp sina ungdomar. Orsaker till Studieavbrott kan vara skoltrötthet, felval, bristande studievägledning och grundkunskaper. I den här uppsatsen genomförs en studie där jag analyserar orsakerna till varför Tjörnelever avbryter sina gymnasiestudier.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett antal förskollärare ser på läroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda på hur de gör sina val av läroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollärare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras såsom skillnader och likheter i synsätt. De viktigaste slutsatserna är att samtliga pedagoger ser läroboken som ett komplement och som en källa till inspiration. Det faktum att läroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollärarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfånget.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare från Studieavbrott till sysselsättning. Författarna använde kvalitativa forskningsintervjuer baserade på en intervjuguide för att besvara studiens frågeställningar, med avsikt att fånga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vändpunkter samt betydelsen av självbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i åldrarna 17-20 år, där samtliga gjort Studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfället för intervjuerna var åter i någon slags sysselsättning. Författarna använde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien påvisade att samtliga ungdomar upplevt någon slags vändpunkt under vägen tillbaka till sysselsättning, som de anger varit betydande.

Syftet med denna studie är att genom fem livsberättelser tolka och förstå problematiken kring Studieavbrott på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar är överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievägledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg används så kallad narrativ metod, vilket innebär att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid någon tidpunkt, fritt och med så liten styrning som möjligt får berätta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrån tidigare forskning visar att det finns många olika anledningar och att det inte alltid är negativt att hoppa av sin utbildning.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk dokumentation och analys av Studieavbrotten från omvårdnadsprogrammet på Komvux Söder och att öka kunskapen om hur skolan kan motverka avhopp. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. 36/80 studieavbrytare och 78/91 kontrollpersoner har besvarat en enkät. Som komplement till de kvantitativa data har åtta intervjuer genomförts, fyra med dem som avbrutit sina studier och fyra med dem som har stannat kvar och fullföljt utbildningen. Resultatet visar att fler studerande har hoppat av de senaste åren jämfört med tidigare år samt att var fjärde man lämnar utbildningen (jmf. 13% av kvinnor), dock att det också finns fog att ifrågasätta de statistiska data skolan tillhandahåller. Resultatet visar också att bristande måluppfyllelse är främsta skälet till att man avbryter sin utbildning, att en hög andel studerande hoppar av redan inom första månaden på utbildningen, att de som hoppar av är mellan 31-40 år och att utbildningsnivån spelar stor roll i beslutet om avhopp. De mest drabbade, enligt denna småskaliga undersökning, är lågutbildade kvinnor med hemmavarande barn.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på varför vissa ungdomar gör avbrott från sin gymnasieutbildning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt åtta semistruktuerade intervjuer. Våra respondenter är två dropoutungdomar, som vi intervjuat för att få en inblick i och djupare förståelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna är samtliga studie- och yrkesvägledare, varav fyra är verksamma på kommunala och fristående gymnasieskolor, en inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.

Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som påverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrån frågeställningarna: (1) Hur påverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel på juristprogrammet? (2) På vilket sätt påverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt på juristprogrammet? Vi ville även undersöka om juriststudenternas känsla av att passa in och trivas påverkas av en eventuell föreställning om vad som karaktäriserar en typisk juriststudent, vilket omvänt kan innebära att de som inte identifierar sig med denna föreställning kan känna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats är att juristprogrammet särskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av Studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och Studieavbrott på juristprogrammet framhävs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omständigheterna vid Studieavbrott.

Enligt tidigare studier från (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev på fordons/transportprogrammet inte får något slutbetyg med grundläggande behörigheter. Varför är det så? Är det skolans fel, eller är det eleverna som är dåligt motiverade? Jag vill därför försöka ta reda på varför elever väljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda på varför det är så få flickor som söker till transportprogrammet. Jag har använt mig av två undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra väldigt bra, och som är mest kvalitativa för just min undersökning. Det är enkätmetoden och intervjumetoden.

Syftet med arbetet är att undersöka om eleverna när de började årskurs 1 hade en tydlig förväntning om inriktningen på sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tänkte att de kunde välja APU mer fritt och om de övervägt att avbryta sina studier på grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och Omvårdnadsprogrammet (OP). Med hjälp av enkätundersökning tillfrågades 32 elever på OP. Enkäten består av strukturerade frågor med ett flertal öppna frågor. Resultatet visar att mindre än hälften av eleverna hade en tydlig förväntning på vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom.

Invandringen har förändrat det svenska samhället på många sätt. Kulturernas möte har gett oss nya givande erfarenheter och öppnat en outforskad värld för oss. Sedan 1965 har man bedrivit sfi (svenska för invandrare) som egen utbildningsform i Sverige. Sfi ska enligt gällande kursplan vara ?en brygga till livet i Sverige?.

Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor.