Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid Strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Teamarbete ger en heltäckande bild vid komplexa symtom?, ?Ett gemensamt perspektiv ? en hörnsten vid teamarbete? samt ? Struktur ? en nödvändighet vid teammöten?.

Examensarbetet konfidentiellt till 31 maj 2016.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 30 000 personer i Sverige av stroke och idag anses det vara en folksjukdom. Strokerehabilitering är en vanlig arena för arbetsterapeuter. I arbetsterapeutens uppdrag ingår motivationsarbete för att leda patienten genom rehabiliteringen. Motivation är en individs inre drivkraft och en förutsättning för en framgångsrik rehabilitering. Syfte: Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters arbete med motivation inom Strokerehabilitering.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbetet inom öppenvården vid Strokerehabilitering. Sex legitimerade arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet av teamarbete vid Strokerehabilitering deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Faktorer som bidrar till en väl fungerande dialog?, ?Betydelsen av ett välutvecklat samarbete?, ?Betydelsen av att komplettera varandras kompetens?, ?Betydelsen av att möta utmaningar?.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda Bobath metoden för att främja aktivitet vid Strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens läns landsting. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer och utgick ifrån tre öppna frågor. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Främja ett normalt rörelsemönster?, ?Ett gemensamt perspektiv? och ?Ändrat arbetssätt för att främja aktivitet?.

Bakgrund: Stroke är den tredje största dödsorsaken i Sverige och den vanligaste anledningen till funktionsnedsättning. Intresset för kroppsmedvetna behandlingsmetoder inom Strokerehabilitering har ökat. Basal Kroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod där fokus ligger på kroppsmedvetenhet, rörelsebeteende och grundläggande rörelseförmåga för att därigenom återställa kroppslig och själslig balans. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera beskrivna behandlingsmetoder med inriktning på kroppsmedvetenhet inom Strokerehabilitering. Ett annat syfte var att i en kvalitativ studie undersöka om gruppbehandling i BK ger effekter som är möjliga att se ur ett anhörigperspektiv.Metod: För litteraturstudien gjordes sökningar i PubMed, AMED och CINAHL med sökorden stroke, physiotherapy, intervention, body awareness, tai chi, yoga, gigong, alexanderteknik, feldenkrais.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 personer årligen i Sverige, vilket medför stora rehabiliteringsinsatser och ett tydligt behov av arbetsterapi. Sjukdomsföljden varierar och rehabiliteringen anpassas efter individens behov, förmåga och förutsättningar. Referensramen Model of Human Occupation (MoHO) är en central teori inom arbetsterapi och förespråkar en holistisk människosyn.Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar utifrån ett holistiskt synsätt med personer som har drabbats av stroke.Metod: En beskrivande litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed med inklusionskriterierna att de skulle vara publicerade efter år 2000 och handla om arbetsterapi och stroke. Litteraturstudien innehåller 11 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ design.

Introduktion: Stroke är en folksjukdom som årligen drabbar cirka 30.000 svenskar. Det primära symtomet är muskulär svaghet som kan innebära paralys/pares och 70-90% av de drabbade får nedsatt motorisk funktion. Mental träning innebär att för sitt inre visualisera en rörelse utan ett motoriskt genomförande. Metoden har visat sig ge neuroplastiska förändringar samt ökad EEG- aktivitet i hjärnan. Studier har visat att visualisering, observation och exekution av rörelser aktiverar samma motoriska områden i hjärnan.

Utifrån kraven på kortare vårdtider är det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstämmer med deras behov av aktivitetsförmåga i hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmåga i hemmet efter Strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra män i åldern 59-83 år. Datainsamlingen genomfördes genom två fokusgrupp-intervjuer där öppna intervjufrågor användes.

Bristande medvetenhet är vanligt till följd av stroke och anses vara ett hinder i rehabiliteringen, därför är en grundsten i rehabiliteringsprocessen att söka medvetandegöra klienten. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att öka klienters medvetenhet efter stroke. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlig gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter verksamma inom Strokerehabilitering. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var Strategier för att medvetandegöra samt Att anpassa strategier till framgångar och utmaningar i processen.

Normalt åldrande innebär förändringar hos individen som kan påverka tal, språk och sväljning. Ökad känslighet för inre och yttre påverkan hos den åldrande individen samt sjukdomsbild kan skapa problematik, vilken kan ge upphov till svårigheter med tal, språk och/eller sväljning, som i sin tur påverkar den upplevda livskvaliteten. Geriatriska patienter karaktäriseras av nedsatt funktionsnivå och kroniska sjukdomar, därför ställs krav på specialkompetens för vård och rehabilitering av dessa patienter.Syftet med föreliggande studie var att genom screening undersöka förekomst av tal-, språk- och sväljsvårigheter på geriatriska avdelningar i två städer i södra Sverige. Därtill undersöktes även orofacial påverkan och hälsorelaterad livskvalitet. Totalt 42 patienter från geriatriska avdelningar med inriktningarna allmängeriatrik, Strokerehabilitering och ortopedi deltog.

Patienter kan vara olika motiverade till rehabilitering. Motivation är den avgörande faktorn och en förutsättning för allt behandlingsarbete och det är därför viktigt att fokusera på patienternas motivation i rehabilitering. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter i klinisk verksamhet arbetar och tänker kring motivation i rehabiliteringsprocessen. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på fyra olika rehabiliteringsenheter. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Stroke är en folksjukdom, som årligen drabbar ca 30 000 människor. Ett vanligt återstående problem efter stroke är hemipares som kan innebära svaghet i ena kroppshalvans arm och/eller ben, samt svårigheter att klara det vardagliga livet. För att ge patienten så bra förutsättningar som möjligt att uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt är det viktigt med en intensiv rehabilitering. Flera studier har visat att spegelterapi kan vara ett lovande verktyg att använda inom Strokerehabiliteringen. Syftet med studien var att sammanställa evidensen för behandlingsmetoder grundade inom spegelneurons-teorin som används inom stroke rehabiliteringen.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av stödjande och hindrande faktorer i rehabiliteringen för personer med neglekt. Som metod valdes en kvalitativ ansats utifrån syftet, och datainsamling skedde genom ostrukturerade intervjuer med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom Strokerehabilitering i Mellansverige. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i två kategorier: ?Att medvetandegöra och minska svårigheter i aktivitet är en utmaning? och ?Valet mellan att träna eller att få aktiviteter i vardagen att fungera är en balansgång?. I resultatet framkom att nedsatt medvetenhet om svårigheter i aktivitet hos personer med neglekt utmanar det kliniska arbetet och att arbetsterapeuter strävar efter att medvetandegöra personen genom aktivitet och anpassning av miljön.